Original subtitles

Kan ni hjälpa mig med allt det här?

Steward! Hjälper du fru Beresford med hennes bagage, tack?

-Känner ni till mig? -Vi har väntat er, frun.

Jag hann nästan inte.

Jaha, då ställer jag mig i duschen, kapten. Vi ses.

Förresten, är herr Conway ombord?

Ni hittar honom förmodligen i casinots lounge, frun.

Vilken vacker dag, herr Carter.

Beresford, sir. Fru Beresford.

Tack.

Nummer sex, svart, jämna nummer.

Ser man på. Bingo. Det misslyckas sällan. Punga ut, grabben.

Punga ut. Tackar hjärtligast. Såja.

Högt som ett berg, grabben.

Herr Conway.

Fru Beresford.

Man får beundra herr Van Heurdens impulser.

Jag har känt såna impulser, men jag har då aldrig offrat middagen för dem.

Fru Beresford, är ni snäll och hjälper mig? Jag vore så hemskt tacksam.

Bara om ni berättar om era impulser, herr Fairweather.

Förr var jag juveltjuv, en väldigt framgångsrik sådan-

-men tiden och åldern har minskat förmågan.

Hjärnan fungerar, men istället för att dyrka upp lås, dyrkar jag upp sinnen.

Jag stjäl andras idéer.

I så fall, herr Fairweather, får vi hålla ögonen på er och händerna i fickorna.

Kan jag anta, fru Skinner, då ni just anslutit er till kryssningen-

-att ni är intresserad av spel?

Inte direkt. Det stod i mitt horoskop att jag skulle åka på en medelhavskryssning.

Stod det något om en lång, mörk, stilig främling?

Ursäkta mig, mina herrar.

-Mår ni inte bra? -Jag är bara trött.

-Behöver ni något? -Nej, tack.

-Kommer vi fortfarande i tid? -Ja, vi klarar oss.

Helt otroligt. Kärnforskningsinstitutet ligger i guvernörens herrgård.

Legitimationer.

Hoppas att vakterna inte känner de riktiga befälen som ska komma.

Jag tog med den, för säkerhets skull.

Professor Taubman, de är här. Släpper ni in mig?

Tack, sir.

-Tack, sir. -Ja.

Glöm inte att se ut som en amiral.

Kärnvapnet. Bomben.

Nu, doktor Taubman.

Vi bör fara nu. Kursen är lagd. Kolla med maskinrummet.

Kistor? Jag ska inte lasta några kistor.

-Kaptenen har godkänt dem. -Täck över dem, då.

-Maskinrummet. -Var redo för avfärd om cirka 20 minuter.

Vi är redo nu, kompis!

-Sir! Jag är Preston, sir. -Verkligen?

Den nye pursern, sir.

Och ni anmäler er i tjänst tolv timmar sent.

-Anmäl er till dagofficeren. -Ja, sir.

Klockan är ju för fasen nästan sex. Vi borde vara på väg nu.

Välkommen ombord, herr Cerdan. Jag är Marston, skeppsläkaren.

En politisk höjdare, på väg till USA för vård.

Förresten. Ingen har informerat mig om kistorna.

-God kväll. Jag vill skicka ett telegram. -Ni måste vara den nya pursern.

-Vad är detta, något slags kod? -Skicka fanskapet, bara.

Okej, Rogers. Kurs 0-8-5. Ni har befälet. God natt.

God natt, sir.

0-8-5.

-Hej, jag heter Susan. -Hej. Tony.

-Bjud på ett glas, Tony. -Ja, gärna.

Carter, säg efter mig.

-Inget umgänge med kvinnliga passagerare. -Duktig pojke.

Jag spelar inte.

-Ursäkta mig. -Tackar hjärtligast.

Varför har du inte bytt om? Du kan inte gömma dig bakom pelaren.

Jag ville ta ett glas, men rumservice finns inte under kaptenens fest.

Pssst. Ursäkta.

-Ja, sir? -Sex martini att ta med.

-Varför inte ta hela flaskan? -Jag gillar hur du tänker.

-Får jag följa med? -Inte just nu, men var hemma före tolv.

Tack, pappa.

Browning?

Herrn.

Ögon, läppar och tunga.

-Allt tyder på hjärnblödning. -Stackars gamle Browning.

Jag är rädd att han mördades, sir.

Mördades? Varför skulle någon mörda honom?

Han tog emot ett meddelande som någon inte ville att vi skulle se.

Till Caribbean Star: Föreslår att ni griper...

"Caribbean Star."

Och här nere står det:

"Föreslår att ni griper", resten kan jag inte läsa.

Menar ni att någon var beredd att mörda-

-för att förhindra att vi fick se resten?

-Jag är rädd för det. -Men vem?

Jag har inte den blekaste aning, sir.

Men jag föreslår att vi ändrar kursen en aning mot Nassau.

-Och överlämna ärendet till polisen. -Exakt, sir.

Dåså. Browning, då?

Doktorn sa att han dog en naturlig död.

Jag föreslår att vi låter det förbli så.

Ja. Vi behåller Brownings kropp åt polisen och har en skenbegravning imorgon.

25 på rött.

Jag har märkt att herr Conway inte gjort oss sällskap till middagen.

Benson, glöm inte kaptenens middag.

Hallå? Var är Benson?

Ursäkta! Hallå, du där! Hallå!

Jag ber om ursäkt.

Ett meddelande till er, sir.

Ni får ursäkta mig, mina damer och herrar.

Herr Carter. Det är jag, Gomez! Herr Carter!

-Hur mår ni? -Jag mår bra, tack.

Vad hände?

Jag tror... Jag tror att jag vet var Benson är.

Var?

Förmodligen en mil bakom oss, på botten av Karibiska sjön.

Herregud.

Browning och nu Benson? Vad fan pågår på mitt skepp?

Nej, tack.

Jag vet inte, kapten. Jag vet faktiskt inte.

Förresten, kapten. Får jag ställa en fråga?

Ja.

Preston. Var hans rekommendationsbrev till belåtenhet, sir?

-Kan jag hjälpa er, fru Skinner? -Nej, tack. Jag ska gå till min hytt.

-God natt, herr Carter. -God natt, fru Skinner.

Ursäkta mig.

Herr Cerdan sover och vill inte bli störd.

Jag kom bara förbi för att se...

Jaha...

Ursäkta mig.

Inga fler insatser.

Tjugosex svart.

Tackar.

Det är inte allt, fransmannen.

-Det är inte allt. -Jag är ledsen, det var åtta.

"Desolé" eller ej, jag har 20 här.

18 000 dollar.

Ett ögonblick. Ta det lugnt, bara.

Jag frågar Högsta Domstolen hur domen lyder.

Tyvärr håller jag med croupieren.

Jag kanske kan stå till tjänst?

Vi spelar upp det.

Spelade ni in det på band?

Lite på sjuan och 20 000 på svart.

Voilà.

En portabel Salomo.

Jag får nog köpa en sån.

Okej, då kör vi! Behåll dem du, grabben.

-Tack, herrn. -Kriget är över, rättvisa har skipats.

-Klockan är tolv. -Och?

Det är Askungen. Öppna, annars förvandlas jag till en pumpa.

Kom in.

Gud, du ser hemsk ut.

Några fler insatser? Inte?

Den är idiotsäker.

Ursäkta mig, sir.

Kan jag stå till tjänst?

Det är ett fantastiskt system. Kan det lösa alla sorters problem, sir?

-Som vad? -Som mysterier, till exempel.

-Har ni ett mysterium att lösa? -Det var bara ett talesätt.

-Så bra. -Låt säga att jag har ett litet mysterium.

-Skulle det kunna lösa det? -Ja, absolut.

Det löser allt utom...

-Utom vad, sir? -Kom hit.

Utom de tre stora.

De tre stora, sir? Vilka är de?

Det är död, födsel-

-och min svärmor.

Därför överlämnar vi kroppen åt djupet i fast och säkert hopp-

-att vår frälsare och gud Jesus Kristus skall återuppstå. Amen.

-22 sekunder. -Så, den som dödade Browning...

...måste ha hört när meddelandet kom in-

-och varit nära nog att döda Browning innan han hann vidarebefordra meddelandet.

Efter tidtagningen utesluter det alla utom fyra sviter.

Conways, Van Heurdens, Fru Beresfords och Cerdans.

Det stämmer, sir.

Men Van Heurden spelade och fru Beresford var med på middagen.

Cerdan var den ende som åt ensam i sin hytt.

Och Conway, sir... Han var försvunnen.

-Conway? -Ja, sir.

I så fall ordnar jag ett cocktailparty ikväll, så att alla är upptagna.

Herr Carter och herr Dexter finkammar herr Conways rum.

Med ert tillstånd vill jag inkludera herr Cerdans hytt.

En gammal, cancersjuk man?

-Nej, ni får inte störa honom. -Det tar bara ett ögonblick.

Dags att spela, mina herrar. Fler insatser?

25 000.

Herr Conway, kan ni vara snäll och berätta vem de begravde till sjöss idag?

Radio-officeren, han fick visst en hjärtattack.

Dåså.

Carter, ni tar med er Dexter-

-och går igenom herr Conways hytt.

Jag föredrar att ta med mig herr Preston.

Som ni vill.

Det står något i läkareden om att inte bära skjutvapen.

-Rogers? -Sir?

Stanna i radiorummet hela natten. Lås in er.

-Öppna inte dörren för någon. -Ja, sir.

-Doktorn, har ni sett Preston? -Nej.

-Doktorn, har Conway anlänt än? -Han har inte synts till.

-Doktorn, gör mig en tjänst. -Inte nu igen, Carter.

Möt mig vid Cerdans hytt om 20 minuter.

-Frun? -Inga kort.

Inga kort.

Tackar. Det misslyckas aldrig.

Ursäkta mig.

Vem fan är han? Känner ni honom?

Jag vet inte. Jag känner ingen här.

Preston. Var i helsike har ni varit? Jag har letat...

-Vi måste härifrån. -Preston, vart ska ni?

Vi måste ju berätta för kapten.

Vi bör inte avbryta kaptenens cocktailparty.

Vi fortsätter med genomsökandet av Conways hytt.

Förresten, Preston. Vad gjorde ni utanför radiorummet?

-Jo, jag... -Ni gjorde vad, Preston?

Jag letade efter fru Skinner, sir.

Jaså, verkligen?

Hon skickade ett mäkta upprört meddelande, sir.

Fru Skinner föredrar väl unga män?

Hörni, Carter. Sådant måste jag inte tåla från er.

Preston! Kan jag få ert vapen, tack?

Tack, Preston.

-Inga fler insatser. -Vem vinner?

Som ni ser ut, så leder ni redan.

Nummer sjutton, svart.

-Tillåt mig. -Nej, då.

Vissa dagar förlorar man inte.

-En enastående man, Van Heurden. -Hurså?

Bannlyst från varenda casino från Las Vegas till Monte Carlo.

Han har hittat ett sätt att spränga banken.

Nu tillbringar han sina sista dagar på ett flytande casino.

-Hallå? -Herr Cerdans svit?

Herr Tony Cerdan vill träffa en av er omedelbart. Han är hos kaptenen.

Ja.

Ni ska gå till herr Tony Cerdan. Han är hos kaptenen.

Åh, god kväll. Jag är skeppsläkaren.

Kaptenen bad mig att kontrollera herr Cerdans hälsa.

-Är ni inte engelsk? -Jag är tysk.

Tyska? Jag talar lite tyska.

-Hur är det med herr Cerdan? -Bra, han sover.

Det måste vara ensamt här inne.

Kapten undrar om ni vill göra oss sällskap vid middagen.

Kaptenen vill att ni äter med oss.

Jag har fått direktiv. Jag måste stanna här.

Jaha, jag förstår.

Herr Tony Cerdan har sagt att hans farbror är mycket sjuk.

Jag kanske kan hjälpa honom på något vis?

-Jag kanske kan hjälpa honom? -Jag talar engelska, doktorn.

Er hjälp behövs inte. Jag måste be er att gå omedelbart.

Självklart. Ni kanske kan hjälpa mig att bättra på min tyska lite.

-Det var åratal sedan jag studerade det. -Jag är upptagen. Kan ni gå nu, tack?

Självklart. Ni läser förstås engelska mycket bra.

Jag har några pocketböcker i min hytt.

Det var vänligt, men jag har att läsa.

Ni måste gå, ni kan störa herr Cerdan.

Självklart, vi måste tala lågmält. Behöver ni något, så vet ni var jag finns.

-Tack, doktorn. -Vilken del av Tyskland är ni ifrån?

-München. -München? Minnena kommer tillbaka.

Jag var där som student. Säg ingenting.

Hofbrauhaus, Schwabing and the Stachus? Inte sant?

Har ni varit i Skottland? Det skulle ni älska, det är inte olikt Bayern.

Vi har så vackra berg i norr och om ni besöker...

Tack så mycket. God natt.

-Conway, är han... -Är han vad, Tony?

Han råkar vara en man som jag älskar väldigt mycket.

Jaha. Dåså.

Ursäkta mig.

Hämta en whisky at mig.

Jag hittade de här, sir. Hos Cerdan, sir.

-Jag sa uttryckligen åt er... -Ursäkta, kapten.

-Ursäkta, kan vi talas vid utanför? -Vad gäller saken?

Jag vill inte ställa till en scen. Jag har ett vapen i herr Cerdans rygg.

-Inte sant, herr Cerdan? -Ja, det har han.

Herr Cerdan!

Hon är här för att berätta att vi hittat hörlurarna i er ventil.

Jag vet inte vad fan ni talar om.

Herregud!

Jag vill inte behöva använda den igen.

Mina damer och herrar, håll er lugna!

Kan jag få lite mer?

Carter, för bort männen!

-Ni begår ett stort misstag, Carter. -Verkligen? Hur stort? Rör på er.

Va? Vad händer?

Herregud!

Ställ er upp, Carter.

Ställ er upp och släpp vapnet.

Släpp det!

-Vad är det som pågår? -Tony.

Okej, få ut dem härifrån. Kom igen!

Sätt er på era platser.

Vad fan pågår?

Herr Carreras, säg åt era mannar att släppa vapnen.

Akta! Ducka!

Resten av er stannar där ni är.

Enhet tre, bekräfta maskinrummet.

-Enhet tre, är maskinrummet säkrat? -Vi är på väg.

-Enhet sju, är radiorummet intaget? -Marston, kom hit.

-Enhet sju, är radiorummet intaget? -Radiorum intaget.

Doktor Marston.

-Jag måste vårda de skadade! -Okej, ta ut dem härifrån.

Enhet fyra och sex, kom.

-Samla ihop resten av besättningen. -Vi låser in besättningen i sina hytter.

Ni har tur, Carter. Det ser illa ut, men är ytligt. Ni kommer att kunna gå.

Ni har fel, doktorn. Ni har fel. Jag kan inte gå alls, okej?

Ta oss till sjukstugan.

-Hur är det med kapten Bullen? -Han är död.

Enhet fem, rapportera er position.

Gör som vi säger, så kommer ingenting att hända er.

Carreras!

Ni verkar ha tagit befälet här, sir.

Men innan ni dödar någon mer...

Jag är gammal och har en sista önskan. Jag vill avsluta partiet.

-Gör det, ni. -Tackar hjärtligast. Det uppskattar jag.

Upp med dig, fransman.

Inte en kapning...

Herregud.

-Ställ er upp. -Vad sysslar ni med?

Du, upp hit.

Det är Louis Carreras som talar.

Enbart de svårt skadade får lämna casinot.

Mina mannar är instruerade att döda-

-de passagerare och besättningsmedlemmar som inte samarbetar.

Den återstående besättningen förpassas till sina hytter.

Om ni lyder våra instruktioner, så skadas ingen mer.

Mina och mina mannars order måste följas utan att ifrågasättas.

Inom 36 timmar flyttas alla passagerare och besättnigen till ett annat skepp.

Sänd detta omedelbart.

Vänta.

Okej

-Ingen får gå. -Jag ska hjälpa de sårade.

Hon är betydligt mer hjälpsam-

-om hon får göra som hon vill.

Varför skulle någon vilja kapa skeppet?

Varför? Lasten?

-Lasten? -Mänsklig last, doktorn.

Det är så många multimiljonärer ombord för att hela Wall Street ska blekna.

Kom igen. Kom igen nu. Kom igen.

Doktorn, var? Var kan jag byta om?

-Där inne. -Tack.

Doktorn.

Ja?

Ta in Preston i det andra rummet, är ni snäll.

Okej.

Kom igen, grabben. In i rummet intill. Såja. Ta det lugnt.

Ta det lugnt. Såja. Lägg tyngden på mig.

Såja. Försiktigt, nu.

Fru Beresford.

Innan ni fortsätter bör nog en av oss inte vara här.

Tony Cerdan, herregud.

-Var inte Tonys farbror var förlamad? -Jo, jag tror det.

Märkligt. Det var han inte när jag just såg honom.

-Vad sa ni, fru Beresford? -Att hans farbror inte är förlamad.

Förlamad.

Marston.

Stäng dörren.

Kom hit.

Kan ni göra mig en tjänst?

-Kan ni slå ut Preston i några timmar? -Aldrig i livet! Vad sysslar ni med?

De måste ha haft en kontakt ombord.

En besättningsmedlem måste ha lagt hörlurarna i Cerdans svit.

-Tror ni att Preston är inblandad? -Det är möjligt.

-Är det färdigt, doktorn? -Ja.

Kan ni hälla något i kaffet för att slå ut vakten i några timmar?

Jag gör inte ett dugg till innan ni förklarar vad ni smider för planer.

Alltihop är för välplanerat.

Carreras är en legosoldat.

Den som anställde honom kan vara ombord på skeppet.

Jaha.

24, svart, jämna.

Det var ju stort.

Du, fransmannen.

Ta själv, ni är en ärlig man.

Om vi samarbetar, trots att det är er främmande-

-så förs vi i säkerhet på ett annat skepp.

Fjorton människor har dödats.

Förs över? Jovisst.

Nog förs vi över, till ett väldigt kallt ställe.

Väldigt obekvämt och väldigt otryggt.

För en gångs skull har kaptenen rätt.

Det bör slå ut honom i omkring en halvtimme.

Vad fan gör du här? Jag borde slå ihjäl dig.

Doktorn sa att du behövde min hjälp.

Vem fan tror du att du är? Havets superhjälte?

Det är vakter överallt. Kom.

Kom igen, du ville ju hjälpa till. Gör precis som jag sa till dig.

-Det är låst. -Försök igen.

-Det är ingen där. -Okej, vi provar här.

Gör samma sak.

-Herr Carreras frågar efter dig, kom! -Hallå!

Kolla utanför.

Kusten är klar.

-Carter! Du får inte! -Inte?

Kom!

Carter. Carter.

Det är en peruk.

-En vad? -En förklädnad. Titta.

Lås dörren. Varna mig om du hör något.

Intravenöst valium. Det är väl till för att söva folk?

Kom igen, vakna nu. Vakna.

Lugn. Jag är kapten på fartyget. Vem är ni?

Taubman. Howard Taubman, USA:s flotta.

Kom igen. Varför är ni förklädd?

Jag är forskare, kärnforskare.

Varför är ni förklädd? Kom igen nu.

-Varför är ni ombord på skeppet? -Jag har blivit kidnappad.

Kom igen. Vad har ni gjort ombord på skeppet?

En bomb. Bomben!

En bomb? Kom igen. Vadå för bomb?

Bomb. En bomb.

Vadå för bomb?

Förvärras vädret, så tar vi oss inte till mötesplatsen.

Jag kollar till Gomez, som har vakten.

-Vad letar vi efter? -Ta den här.

-Vi letar efter kistor. -Kistor? Ska vi bli gravplundrare?

-Gud, du har så konstiga... -Säger du fix idéer, så slår jag till dig.

-Jag föredrar att bli kysst. -Lys in där.

Det var så de gjorde. Där borta.

Lys hitåt.

De kom ombord i packlårarna.

Ditåt.

-Vad gör du? -Tyst.

Sprängmedel.

-Till vadå? -Jag vet inte.

Här borta.

Du, en hemlighet är en hemlighet, men vad letar vi efter?

-Herregud. -Vad är det?

Sluta säga "herregud" och berätta.

Hjälp mig med skruvarna. Det är en bomb.

En bomb i en kista?

-Carter, du är galen. -Kanske det, men det är en bomb i kistan.

Hjälp mig att lyfta av locket.

Herregud.

Rör den inte.

Den är inte aktiverad.

Stå stilla.

Jag vill inte verka dum-

-men vad ska bomben användas till?

Ni ställer för många frågor.

Hade ni hållit er utanför så hade ingen dött.

Bomben?

Resten av passagerarna och bomben-

-förflyttas till ett annat skepp vi möter upp med.

Förflyttas?

-Men i vilket syfte? -Guld, herr Carter.

Amerikanskt guld till ett värde av cirka en miljard dollar.

Ska ni anfalla ett amerikanskt stridsfartyg?

-I det här? -Nej.

Ett amerikanskt ädelmetallfartyg, förklätt till lastfartyg.

Kan du begripa att du en gång i tiden var förtjust i den unge mannen?

Ni kommer ändå att dö allihop.

-Vi måste tillbaka innan vakten vaknar. -Hjälp mig att stänga kistan först.

-Jag behöver ett rep. -Till vad?

-Gomez, vad fan gör ni här? -Jag står vakt.

-Ni är ju kypare. -De tvingade mig.

-De hotade att döda min familj! -Och ni är deras kontakt ombord?

Snälla herr Carter, jag vill hjälpa er.

-Jag tror er inte. -Snälla herr Carter, låt mig försöka.

Okej, skaffa ett rep.

Häng det utanför fönstret till sjukstugan! Förstått?

-Sådär, Carter. -Tack, doktorn.

Var är kvinnan?

-Ville ni ha en kopp kaffe till? -Nej.

-Är ert ben verkligen brutet, Carter? -Fråga doktor Marston, bara.

-Han har flera frakturer. -Få se om ni kan stå upp, Carter.

-Kom igen, stå upp. -Upp med dig!

Carreras, han dödade honom inte. Det var jag.

Jag är inte rädd för er längre.

Ni förflyttas imorgon bitti till ett annat skepp.

Ut med honom.

Fru Beresford, förklara igen vad Cerdan sa till oss där nere.

Att passagerarna och bomben förflyttas till det andra skeppet.

Han sa att vi ändå skulle dö allihop.

Bomben?

-Kan han ha menat bomben? -Bomben är inaktiverad.

Ja, bomben är inaktiverad.

Därför är doktor Taubman ombord på skeppet.

För att aktivera bomben.

-Åh, nej. -Planen fungerar inte utan Taubman.

-Jag måste ta mig till Taubman före dem. -För att desarmera den, menar ni?

Det är inte vad Carter har tänkt sig. Inte sant?

-Det blir inga spår efter skeppet och oss. -Du tänker döda honom, inte sant?

Kom nu, Taubman.

-Howard? -Liz? Liz!

Åh, nej. Nej.

-Din jävel. -För tillbaka henne.

Åh, Howard! Howard!

Det bör hänga ett rep utanför fönstret.

Carter, det har svepts för långt åt vänster!

Fan också.

Doktorn, har ni något att svinga mig i? Ett rep, en kabel?

En kabel... Förlängningskabeln i nödutrustningen.

Härligt. Fru Beresford, lås dörren.

Ge mig andra änden.

Jag binder fast den i britsen.

-Kan jag hjälpa till? -Vapnet, hämta vapnet.

Ifall jag inte kommer tillbaka, kan vi väl begrava stridsyxan?

Självklart. I ditt huvud.

Vad fan gjorde du så för?

För att du kysste mig i korridoren.

Åh, fru Beresford.

Du får slå mig igen när jag kommer tillbaka.

Gode Gud, jag hoppas att han klarar sig.

Han når inte!

Akta!

Han fick tag på repet.

Du måste härifrån, grabben.

De kommer att döda honom.

De dödar min stackars Howard.

Han är uppe på däck.

Kom igen, din vekling.

De har Howard där uppe.

De tvingar honom att aktivera den.

-Den är aktiverad. -Jag påminner om att er fru är ombord.

Avsluta det.

Ställ den på halv nio.

Döda honom.

Kom igen.

Ducka. Ducka!

-Täck bryggan. -Ja, sir.

Kom. Gå tillbaka till lastrummet.

-Hur desarmerar vi den? -Det är omöjligt.

Mekanismen är låst med en nyckel.

Den hänger runt halsen på Carreras.

-Den är inställd på att utlösas halv nio. -Det är om fem och en halv timme.

Kan vi inte...

...sänka ner den i havet?

Trycket skulle få den att detonera vid 24 meters djup.

Skeppet skulle smälta till ren energi.

Havet omkring skulle förvandlas till gas.

Kan vi inte bara gömma den, då?

Den är rätt tung. Tappar vi den, så vet jag inte vad som händer.

Då är det gömma den vi får göra.

Här. Ge mig ett handtag.

Vi gömmer den där inne och täcker den med presenning.

-Xylentunnan läcker. -Läcker?

Var försiktig, det är lättantändligt.

Du, kompis. Kan du berätta en sak?

Vem är du, och vad fan gör du förutom att hemsöka mig?

Ett radiomeddelande från Unicorn One, sir.

Radion rapporterar att forskare och bomb försvunnit från kärnforskningsinstitut.

Polisen kan inte finna forskarens fru.

GULD MASKINDELAR

GENERATORER STYRBORDS SIDA

Han kommer tillbaka.

Såja.

-Så skönt att se dig! Hur är det? -Okej.

-Taubman? -Jag förklarar senare, okej?

Ett ögonblick, bara.

Jag vet.

Jag vet att det inte angår mig, men...

Herr Conway... Vem är herr Conway?

Du har rätt, Carter. Det angår dig inte.

Du har inte besvarat frågan, fru Beresford.

En väldigt tillbakadragen man med stora problem. Det får räcka så.

Problem?

Vilken sorts problem, fru Beresford?

-Vilken sorts problem, fru Beresford? -Hans fru dog.

Han har problem. Är du nöjd nu?

Vad gör han ombord på skeppet?

Hjälper en gammal vän genom skilsmässan.

-Du är den gamla vännen. -Mycket gamla.

Som också vill vara ifred.

Det vill ni verkligen, fru Beresford.

Mayday, mayday, mayday!

Detta är Caribbean Star.

Signalbokstäver G-X-A-Z.

Pannan har exploderat.

Huvud-och reservmotorer ur bruk.

Ett nödanrop, sir. Skepp i nöd. Bäring 2-2-5, 12 sjömil bort.

Okej. Pannan har exploderat.

Akutsituation, full fart framåt. Bäring 2-2-5.

Kapten, ursäkta att jag väcker er. Ett skepp i nöd, 12 sjömil åt sydväst.

Jag har ändrat kursen därefter. Caribbean Star, sir.

Förbered anfall! Förbered anfall!

Stoppa motorerna.

-Stoppa motorerna. -Var det inte någon som nämnde frukost?

Motorerna har stannat.

Det andra skeppet kommer.

Mina damer och herrar.

Inom en timme förflyttas ni till skeppet Unicorn One.

-De ber oss dreja bi på styrbords sida. -Bekräfta.

-Sparks, bekräfta det senaste meddelandet. -Babord 15.

Be radiorummet att signalera till andra skepp.

-Sparks, sänd ett allmänt utrop. -Ja, sir.

Ge eld.

De måste vara galna.

Unicorn One. Missilerna är riktade mot er brygga och övre däck.

Lägg er bredvid.

Vilka de än är, så får vi göra som de säger. Tills vidare.

Stopp i maskin!

Full maskin akterut.

Enhet två, var redo med repen.

Enhet fyra, var beredda att borda dem.

Kom igen, skynda på! Öppna lastrummet!

Enhet tre, påbörja förflyttningen av passagerarna.

Adjö, herr Carter.

Var är kaptenen?

Heliga Guds moder.

Kom igen, rappa på!

Kom igen nu. Ta nästa packlår.

In här.

Full fart om en kvart.

-Mår han bra? -Han klarar sig.

Herregud.

Carter, du hade ju bytt ut den.

-Det gjorde jag, jag bytte ut den. -Hur i hela friden gick det till?

-Nyckeln. -Den hängde ju runt Carreras hals.

-Jag måste ta den. -Omöjligt. Han har för många vakter.

Har ni några vapen?

-En nödraket. -Bättre än ingenting. Hämta den.

Xylenet.

Om jag kunde ta mig över med en av kranarna-

-så kan jag avfyra den ner i lastrummet.

Sedan tar jag mig ombord på skeppet igen.

-Det är omöjligt. -Hon har rätt.

Mitt jobb är att rädda liv.

-Var har ni packlårarna, kapten? -Den här vägen.

Jag är i maskinrummet.

Marston.

Ta hand om er.

Skynda på, vi har ont om tid!

Döda honom!

Stanna!

Sväng åt babord.

Full fart framåt.

Maskinrummet.

Full fart framåt, sa jag.

Stäng ventilerna!

Ner i lastrummet! Släck branden!

-Hoppa. Hoppa! -Hoppa?

Kapa repen!

Maskinrummet.

Carreras?

-Var är Carreras? -Maskinrummet.

Carter!

Öppna huvudventilen till ångan, vi har ont om tid!

Carter! Öppna huvudventilen! Annars sprängs vi i bitar, båda två!

Herr van Heurden.

Kan vi talas vid en stund?

Ni kan nog hjälpa mig.

Något oroar mig verkligen.

Varför sitter ni här-

-när skeppet står i brand omkring er?

Ett annat skepp, 90 meter bort, har en atombomb som snart sprängs.

Det är väl inte så...

Ni tittade just på klockan.

Ni vet när bomben sprängs.

Vet ni vad jag tänker göra?

Jo, jag tänker sitta här...

Vi har ont om tid, men jag tänker sitta här-

-och se till att ni inte lämnar stolen.

Lämnar ert arsel stolen-

-så bryter jag nacken på er.

Något mer oroar mig.

Jag trodde att jag hade nyckeln till mysteriet.

Jag trodde att jag visste var den var-

-men den fanns inte där jag trodde.

Du är nära, grabben. Vi har ett talesätt i Texas:

"Minuten innan man blir hängd ser man allt så klart."

Du har fel angående nyckeln. Den fungerar inte utan professorn...

-...och apan Carreras dödade honom. -Precis där har ni fel.

Ni förstår...

Er lilla kommunikationscentral har svikit er.

Doktor Taubman lever i allra högsta grad.

Herregud. Då hamnar saken i ett helt annat läge.

Okej, här är mitt erbjudande:

Jag tillhandahåller nyckeln, du låter mig försöka fly.

Jag kommer inte långt, de är mig på spåren, men det är erbjudandet.

Annars sitter jag kvar här med dig och sprängs.

-Vad sägs? -Har ni nyckeln?

Där är nyckeln.

-Lycka till. -Lycka till själv, sir.

Carter! Carter!

Nyckeln, Carter! Nyckeln!

Nyckeln!

Nyckeln! Jag har nyckeln!

Du klarade dig.

-Van Heurden. -Han är skyldig mig en miljon dollar.

Förresten, herr Conway? Vad gjorde ni på kaptens däck igår med herr Carreras?

-Jag bara bevakade mina intressen. -Min far äger skeppet.

-Din vad? -Min far.

Det stämmer, herr Carter.

Ta god hand om henne, och lycka till.

Allt guldet. Jösses.

Översättning: Emil P.W.S Holmgren