Original subtitles

BASERAD PÅ EN ROMAN AV ROGER BORNICHE

Det är alltid så här på fredagar.

Tio minuter paus mellan varje grupp.

Folk går till fel begravning annars.

Ni kan vänta i bilen om ni vill.

- Nej, tack. - Som ni vill.

- Vi måste vänta, men ni kan åka. - Jag säger inte nej!

Tack. Jag har två processioner till.

Jag kan inte prata om Albert Malaggione

utan att först nämna hans hemstad.

Det är en vacker by vid havet

på Korsika vid Santa Giulia i Porto Vecchio.

Där växte Albert och hans bror upp,

fattiga men lyckliga.

Albert...

...den som ryggradslöst mördade dig kommer inte gå ostraffad.

Jag kör förbi dit ni ska.

Det är inga problem, jag skjutsar er gärna.

Det gör mig inget att ta bussen.

Då får ni vänta länge, för chaufförerna strejkar.

Till och med 152:an?

Ja, som de andra. Kommer ni?

Skynda er, det regnar.

De har strejkat i två dagar. Läser ni inte tidningen?

Nej, just nu läser jag Marguerite Yourcenar.

Mishima eller Tomhetens vision.

- Tycker ni inte om det? - Jag är faktiskt mer förtjust i film.

Bilder gör det lättare att förstå.

Min faster gick också på bio ibland.

Var det er faster?

- Och ni? - Det var nån som...

Jag har aldrig sett honom.

Går ni på begravningar för folk ni inte känner?

Jag representerade min chef.

Vad jobbar ni med?

Med finans, affärer...

Får jag bjuda er på lunch?

- Varför då? - Det skulle göra mig glad.

- Vad hette er faster? - Eugénie.

Jag kände bara henne i Paris.

När jag säger att jag kände henne,

hade jag inte gjort det länge.

Hon dog åtta dagar efter jag kom hit.

En natt kvävdes hon, sen föll hon i koma.

Man trodde hon var rik.

Hon hade stora skulder och möbler jag ska försöka sälja.

Ja, det här var inte glatt. Och innan allt det här?

Allt var fult innan.

Jag var au-pair hos propra människor.

Den perfekta varelsen,

som niade sonen utan att skratta.

En 11-årig idiot som spionerade på mig genom nyckelhålet.

På eftermiddagarna skötte vi om växterna med frun.

Vi krossade skiffer

så att de rosa hortensiorna skulle bli blå.

Och på kvällarna

var jag den fjärde bridgespelaren

när de bjudit nån känd person på middag.

Jag spelade spelet i fyra år...

...i Bourges.

Från herrn där borta.

Jag bjuder.

- Nej, låt mig... - Herrn!

Vänta!

Vill ni ha efterrätt?

Varför gjorde ni det där?

Jag vet inte.

Jag hatar vissa blickar.

- Jag ska gå. - Varför?

Tack för maten.

Följ mig inte ut.

Kan jag få ert nummer?

Jag har ingen telefon.

Jag vet inte vad ni heter i efternamn.

Varför måste ni veta det?

Har ni inte samlat ihop tillräckligt?

- Hej då. - Jag heter Dominique Léonelli.

Hej!

Hej!

- Jag kommer! - Har du sett Bérault-mappen?

- Nej, Barnett har den. - Jag har precis varit där!

Har du Bérault-mappen? Tack.

- Jag säger då det, Bertrand! - Ja!

Kan du ta hand om en liten förseelse?

Det är snällt, men inte varje dag, tack.

Chefen frågar efter dig.

På väg. Ge det här till handläggaren.

- Förlåt. - Ja, ja...

Nå?

Gick Alberts begravning bra?

Ja.

Vet du hur stackars Albert mördades?

- Vet du hur stackars Albert mördades? - Ja.

- Jag läste om det i tidningarna. - Just det. Tidningarna.

Visst är det dumt?

Du missade mördaren med tre minuter.

- Just precis. - Just precis.

- Träffade du Albert ofta? - Ja.

Varje tisdagskväll.

Visste du att han var Malaggiones bror?

- Ja. - Du är inte väldigt pratsam, du.

Nämnde Albert nånsin Malaggione?

Nej.

- Albert pratade inte mycket. - Som en annan jag känner...

Ja, nej, ja, nej...

Vad ska jag lägga här, vad ska jag skriva?

Kom igen, Graziella, ansträng dig!

Lite grand, bara!

- Har du träffat Malaggione på sistone? - Nej.

- Inte sen han rymde. - Jag skulle oroa mig, om jag var du.

- Varför? - Om du har med Alberts död att göra,

kommer Malaggione skjuta dig.

Jag har inget med Alberts död att göra.

Bra. Det låter ju betryggande.

- Vi har väntat i tio minuter! - Jag kommer.

- Vad ska jag göra? - Håll utkik!

Ta honom!

Ligg still!

Knyt fast fötterna nästa gång.

- Ni ville prata, herrn? - Ja, för en god stund sen!

- Vad har du till mig? - Inget. Hon varken vet eller såg nåt.

Hon hörde inget och känner ingen skuld.

Malaggione var inte på sin brors begravning.

Det hade jag aldrig trott.

Bertrand... Jag skiter i era tankar!

Jag leder en grupp som en mördare har gjort narr av i två år.

Halvt galen, halvt intelligent. Jag vet inte!

Nu har vi chansen att se honom krypa ur sitt hål,

och jag missar inte den chansen. Uppfattat?

Stilige Dominique var där.

- Vem är tjejen? - Ingen vet.

Väldigt mycket florist över henne.

Léonelli måste ha raggat på henne när han fick sin krona.

Nej, han gillar mer covergirl-typen.

Ja, covergirl eller florist... Jag förstår inte vad du menar.

Inte jag heller, men vi måste försöka.

Vi måste rädda gruppens anseende.

Tack, mina herrar!

Kan du förstora dem? Tack.

- Är de till hjälp? - Ja.

Ser du Léonellis blick där?

Det är blicken hos en som har berörts av en ung flicka.

- Och? - Och det är bra, eller hur?

- Ja? - - - Jag stör väl inte?

- Vem är det? - - - Det är Sylvia,

flickan från kyrkogården.

Lägg inte på...

Ja.

Det ligger en roman av Jack London bredvid mig.

Jag trodde det skulle vara tillräckligt med sällskap,

men tyvärr är det inte det... Så jag ringde er.

- Jag kommer. - - - Nej, det vill jag inte.

Så kom hit, Sylvia, med en gång.

Nu skäms jag.

Stör jag?

Det är så sent.

- Kom upp. - Nej, jag ska gå.

Det gjorde mig gott att lämna huset.

Jag är lugn nu.

Kom hit.

Låtsas ni att sängen är havet?

Om ni vill

kan jag säga att det är havet.

Det är sant, er hud är salt...

Jag ville bara sova bredvid nån.

Inte vara ensam.

VIKTIGA, OVÄNTADE AFFÄRER. STANNA HÄR!

- Ankommande från Clermont- - Ferrand...

Allt bra?

Ja, ja...

- Vidtog du alla nödvändiga åtgärder? - Japp.

Toussaint har med sig Graziella.

- Och begravningen? Några incidenter? - Nej.

Din bror begravdes enligt dina önskningar.

Bra.

Aulnat äger rum den 15:e. Om du har lust, stannar vi en natt

så att du kan se stället.

Det är lugnt på flygplatsen på söndagar. Det kommer gå bra.

- Så. - Bra.

- Gillar du mina glasögon? - Fina.

Hur mår du, Graziella?

Du ser inte glad ut att se mig.

Jag är en klient som alla andra.

Kör mot skogen, jag visar vägen.

Du förstår Doumé, jag visste genast att det var Graziella.

- Varför? - För att hon är kvinna.

Kvinnor överlämnar sig själva till en, och sen överlämnar de andra.

Hon har inte dödat Albert.

Nej, värre än så. Hon överlämnade honom till l'Oranais.

Men då besöker vi det svinet, då.

Det ska vi, oroa dig inte.

Gå ut.

Fortsätt...

- Du har en vacker hals. - Va?

Du har en vacker hals.

- Vad vill du? - Titta rakt fram.

- Det gör ont. - Det gör inte ont att dö.

Vi kan väl nå en överenskommelse, Ange?

Överenskommelse? Det tror jag inte.

Men jag kan lyssna på dig. Det är därför jag kom.

Om du förstår?

Ja.

Jag lyssnar.

L'Oranais dödade din bror.

- Jag visste inte förrän... - Självklart.

Titta rakt fram.

- Det är sant. Annars hade jag... - Annars?

- Hade du hindrat honom? - Ja.

Hur hade du gjort det?

- Jag vet inte, jag... - Du vet inte?

- Jag skulle ha... - Ja.

Ser du? Det här är inte döden.

Det är ett straff och därför gör det ont.

Döden ska du snart få se.

- Nej. - Hej då, Graziella.

Du var borta länge.

För länge.

- Älska mig snabbt... Nu. - Och efteråt?

Då älskar vi varandra igen.

POLIS

De ringde precis. Malaggiones vapen användes vid mordet på Graziella.

Troligen hämnd för hans brors död.

Ännu ett mord tillräknat honom. Vart leder det oss?

Till l'Oranais. Graziellas älskare.

På rymmen sen en månad. Han kommer inte leda oss till Malaggione.

- Precis, vi står still och trampar! - Léonelli finns förstås.

Ni har bevakat honom länge och det har inte gett nåt.

Men nu finns tjejen.

Jag är inte klar.

Här var det minsann inte glatt.

Det går bra, du kan gå ut sådär.

- Jag är inte klädd. - Det gör inget.

Ta på dig den här.

- Hallå? - - - Kom ner fort!

- Jag kommer! - - - Jag menar det, kom ner.

Jag är på väg.

Jag ska inte glömma din gata.

Vad snällt. Jag började bli hungrig.

Polisjävlarna har sagt att jag ska gå vidare.

Vad sa du då?

Att jag också är en polisjävel.

Och tjejen?

Du hade rätt, hon bor hos Léonelli.

I morse gick hon ut två gånger: för att gå till apoteket,

och för att gå till Pleyel och köpa en biljett till en Sydpolen-konferens.

- Köpte hon en eller två biljetter? - En, sa jag.

Dessa pingviner känns igen på deras framben

som är täckta av små, fjälliga fjädrar, och som används som paddlar.

Detta gör det omöjligt för dem att flyga

till skillnad från andra pingviner, med vilka de ofta förväxlas.

Deras ben är ganska ovanliga då de sitter väldigt långt bak,

vilket betyder att de går upprätta.

Man kan tro att vi är bland pingviner...

Vill ni ha nåt?

- Nej, jag ger upp. - Det får ni inte göra.

Champagne?

Två glas champagne, tack.

Ursäkta... Förlåt mig!

Varsågod.

Tycker ni om det?

Ja.

Jag hatar pingviner.

Pingviner, isberg... Jag tål inte sånt!

Jag går till en psykolog.

De rekommenderar att jag går hit för att komma över min blyghet.

Det går väl rätt bra, va?

- Ni ljuger! - Japp!

Men det är inte konstigt. Vi poliser ljuger alltid.

- Förlåt? - Jag sa att polisen ljuger

för att jag är polis, en snut.

Letar ni efter ficktjuvar?

Jösses, tror ni att de finns här?

De finns alltid där det är mycket folk.

Se bara vad som händer på tunnelbanan och tågstationer.

Är ni där ofta?

Ja, när jag var liten. Jag bodde vid en...

- Ursäkta. - Jag drömde om att åka nattåg,

ett lyxigt som Orientexpressen.

När jag var liten låste jag in mig på vinden.

Sen drömde jag att jag var Al Capone omgiven av Eliott Ness och De omutbara.

Ni hittar på. Ni är ingen riktig polis!

Jag? Ingen riktig polis? Det skulle förvåna mig.

Den har till och med flaggan på.

Okej, ni är en riktig polis.

Men det betyder inte att ni är god.

Jag är ingen god människa, inte alls!

Men jag ska säga er att det finns få goda människor.

Tänk er att jag har fått nog av Sydpolen,

det finns en ledig plats bredvid mig och ni har en fin profil.

Ser ni märket i pannan?

I Indien betyder det för sent.

Jag tillhör redan en man.

Stå still.

Jaså, l'Oranais? Du mediterar.

Gillade du min bror?

- Visste du att han var sjuk? - Vad snackar du om?

Sanningen.

Du älskade honom så mycket att du tog slut på hans lidande.

- Det har skett ett missförstånd. - Jag hinner inte prata. Ner på knä.

Vad är det med dig i dag?

- Vad vill du att jag ska säga? - Inget.

Föredrar du Fader vår eller Ave Maria?

- Jag svär, Ange. - - - Ave Maria är kortare...

- Jag lyssnar. - Det är ett missförstånd, sa jag.

"Var hälsad, Maria, full av nåd,

Herren är med dig..." Kan du den eller inte?

"Var hälsad, Maria, full av nåd...

- ...Herren är med..." - Knäpp händerna!

Försök att be med innerlighet.

"Var hälsad, Maria, full av nåd, Herren är med dig.

Välsignad är du bland kvinnor och välsignad är din livsfrukt Jesus."

"Var hälsad, Maria, full av nåd,

Herren är med dig.

Välsignad är du bland kvinnor och välsignad är din livsfrukt Jesus..."

- Vilket trams! Det var inte jag. - "Heliga Maria,

bed för oss syndare nu..."

"Heliga Maria, Guds Moder, bed för oss syndare nu...

...och i vår dödsstund...

Amen."

Frid och hälsa.

Vet du inte hur man använder den?

Det sa jag inte,

jag gillar det inte, bara. Inte samma sak.

Förresten, hur är bruden från kyrkogården i sängen?

Hon är ingen brud. Jag är mer intresserad av hennes ögon och öron

än hennes rumpa.

De kan se och höra åt mig.

Ser du landningsbana 27?

Fokker-planet landar på den. Det flög in från höger.

Ingen trafik på söndagar, så det tar rampen på slutet av banan.

Där ser han värdetransporten.

Han får instruktioner från tornet att stanna.

Då attackerar vi och stjäl pengarna.

- Hur många säckar är en miljard? - Sex...

Gamla hopknycklade papper som banken hämtar för att bränna upp.

Rena rama drömmen!

Är det seriöst mellan dig och den där tjejen?

Varför frågar du?

Jag undrar bara.

Den enda hemlighet en kvinna kan hålla är en hon inte vet om.

- Vad menar du med det? - Det vet du!

Jag fattar inte.

Jag vill inte ha en kvinna inblandad, är det uppfattat?

Jag tar inga risker och Sylvia är en risk!

Vad är det med dig, Ange?

Du blir arg så fort vi pratar om brudar.

Är du bög, eller?

Ingen har nånsin talat till mig så!

Säg det igen.

Säg det igen!

Jag frågade om du var bög.

Hör på,

en kvinna kan älska när hon lider, men inte när hon är rädd.

Och jag skrämmer dem.

Jag vet inte varför.

Nåt i mina ögon, kanske?

Ser du nåt i mina ögon?

Skrämmer jag dig?

Jag gillar inte de spolformade, de är bilaktiga.

Vad gör ni här?

Jag har turen att stöta på er för andra gången på åtta dagar

i en stad med tre miljoner invånare?

- Och svaret? - Finns inget.

Inget, såvida ingen fuskade. Jag fuskade, jag följde efter er.

- Ni är galen. - Vi provkör en!

- Ni är verkligen galen. - Ja, det är en del av min charm.

Ett vackert vykort!

Vad är det viktigaste på ett vykort?

Bilden eller meddelandet på baksidan?

Vet ni vad som står på det här?

"Kramar från Paris, där jag mötte en kille som är klängig och lite galen."

Tack, alltid trevligt att höra...

Det är inte meddelandet.

Det riktiga meddelandet berättar om trafiken, rånen och morden.

- Vem tror ni Léonelli är? - Min älskare, hurså?

Jag fattar. Märket. Det finns väl tvål?

- Ni förstår ingenting. - Nej.

Jag förstår inte varför en kvinna som ni älskar nån som han.

Vet ni vad Dominique gör?

- Han jobbar inom finans. - Ja, just det. Finans.

Det är ett bra jobb och man tjänar bra.

Då kan han ge er presenter.

Är den från honom?

- Ja, han gör affärer. - Vet ni med vem?

Med Malaggione.

Vet ni vem Malaggione är? En mördare.

- Ni är fullständigt galen. - Nej, jag är polis, det är allt.

Han kanske är smartare än jag. Han tjänar pengar utan att ens försöka.

- Han jobbar visst. - Ja, ja.

Han jobbar inom finans och ibland inom päls.

Jag förstår inte vad ni pratar om.

- Jag tror er inte, i alla fall. - Inte? Följ med mig då...

- God dag. Kriminalpolisen. - Min dam, min herre...

Jag skulle vilja veta om den här jackan är köpt här.

Det är en fin modell.

- Får jag? - Ja, visst.

Pälsen är praktfull.

Etiketten är borta, men jag kan bekräfta att den är härifrån.

Kan den komma från det som stals i våras? Kan ni kolla det?

Jag får kolla inventarieförteckningen. Herr Beaulieu är inte här.

Tack, jag ringer honom. Hej då, frun.

Vad vill ni ha?

Whisky, inget vatten, ingen is, ingenting...

- Och till frun? - Samma sak.

Vad betyder det här?

I våras stals en lastbil full av pälsar.

Vi hittade den senare tom.

Utredningen gav inget, försäkringsbolaget betalade.

Så jag har på mig en stulen pälsjacka?

Vet ni vad det kallas?

Häleri.

Vet ni vad straffet är för det? Fem år.

Fem år för Dominique och fem för er.

- Kan ni gripa oss? - Ja.

Men jag kan även erbjuda en deal.

Ge mig Malaggione.

Ni ger mig information. Jag använder den.

Och jag ser genom fingrarna gällande Léonellis verksamhet.

Informant.

Det heter väl det?

Är det allt ni kan erbjuda?

Tack.

Skulle du vilja bli informant?

- Förlåt? - Ja, jag anställer.

Sylvia?

- Du gråter. - Det är för att jag röker.

Du brukar inte röka.

Jag gråter när jag röker.

Är nåt på tok?

Nej.

Kom.

Vad är på tok?

Vet du vad jag gjorde i dag?

Jag provkörde en motorcykel.

- Va? - Jag fyller snart år.

Jag vill att du köper motorcykeln till mig, som pälsjackan.

Tyvärr är den väldigt dyr för mig.

Det är säkert en småsak för dig.

Du vet var du ska hitta pengar när det behövs.

På banken, som alla andra.

Förutom att du inte tar fram ett checkhäfte...

Utan en revolver.

Hur länge hade du tänkt ljuga för mig?

Tills din bild visades på förstasidorna?

Jag vet inte var du fått det ifrån, men det är absurt.

Nej, inte absurt. Allvarligt.

Vill du ha?

Nej.

Jag vet vem du är.

Du behöver inte rättfärdiga dina lögner.

Jag ber dig inte att förklara varför.

Hur du hamnade här.

Jag bryr mig inte. Det är det förflutna.

Nu är det antingen Malaggione eller jag.

Du får inte ens en timme på dig,

du ska bestämma dig nu.

Hör på, Sylvia...

Jag vet inte hur du fick reda på det,

men det ska inte hända igen med Malaggione.

Jag har inte träffat honom på fem år...

Jag ser honom i tidningen, som alla andra, och jag jobbar lagligt som alla andra.

Det var för fem år sen!

Köpte du jackan då också?

- Jag köpte den till dig! - Var?

Jag vet inte var, jag... Sluta tjata om jackan!

Vart ska du?

Jag kan leva med en skurk, men inte med en lögnare.

Stick, då! Kom igen, ut!

Gå härifrån! Fort!

Sylvia!

Fan, också!

Här är sanningen.

Ja, jag känner honom, gör affärer, tar risker för att tjäna pengar.

Förlåt att jag inte är beläst. Jag kan inget om romaner, Bourges, hortensior.

En korsikan i Paris är antingen polis eller gangster.

Jag stal min första bil och åkte i fängelse.

En skurk som var mindre dum än de andra hjälpte mig.

Det var Malaggione.

Det är allt du behöver veta. Det är bäst så för alla.

Tror du mig?

Ja, jag tror dig.

Vem tjallade på mig?

En polisinspektör.

Han kom på grund av din Porsche.

Vad sa du?

Inget. Jag visste inget.

Det gör inget.

Jag har affärer nästa vecka.

Efter det slutar jag med allt, och vi kan åka i väg tillsammans. Okej?

Ja, det är okej.

- Hur vill ni betala? - Cash.

Det blir 29 280.

Här är herr Léonellis biljett till Amsterdam.

Och era två biljetter under namnet herr och fru de Neyrac

till Caracas. Tack.

Ni kommer säkert bli nöjd i första klass.

Trevlig resa.

- Tack. - Tack. Hej då.

- Vilket flygbolag? - KLM.

Varför bokade du under namnet de Neyrac?

Vem vet?

Hej, ni har kommit i rättan tid.

Jag har information till er. Dominique har rest till Amsterdam i tre dagar.

- Jag har inte bett dig om nåt. - Därför säger jag det.

Vill ni ha skjuts tillbaka? Oroa er inte, jag är inte i tjänst.

Är leendet för min skull?

Nej, för Dominique. Han är snygg, inte sant?

Skönhet är relativt, vet ni.

Det säger de som inte är vackra.

Vad är skillnaden mellan en snut och en skurk?

Det finns ingen.

Är det en komplimang?

- Var inte så säker på det. - Man kan aldrig vara säker på nåt.

När jag var 20 ville jag bli sångare, så att alla kvinnor skulle beundra mig.

Men jag hade ingen bra röst, så...

Er Dominique är galen. Tre dagar i Amsterdam är långt borta...

...det är lång tid.

- Ni är bra på ert jobb. - Ja, jag vet.

Det irriterar mig.

Två älskarflickvänner, två älskare,

ytterst få hjärtevänner... Jobbet lämpar sig inte för dem.

Vi får dåligt betalt, och schemat är oregelbundet.

Vi kanske aldrig når pensionsåldern.

Och när nån frågar: "Varför bli polis?",

utbrister kommissarien: "Det är jag som ställer frågorna här!"

- Varför är ni polis? - Varför inte?

- Var ska vi äta? - Hemma hos mig.

Helt ensamma. Annars vet jag inte.

- Har ni ingen matsal på jobbet? - Jo, men inget jag rekommenderar.

Nej, jag tyckte att vi kunde äta på tu man hand.

Ni tänker för mycket.

Ta min plats. Kom igen.

- Jag är en dålig förare. - Bra tajming, jag mår dåligt.

- Tycker ni om ostron? - Ja.

Kör, då.

Ni är väldigt tyst.

Jag tänker inte mindre för det.

Kanske för att det känns bra?

Jag vet inte.

Jag förstår er inte.

Är ni intresserad av mig eller infon om Dominique?

Vem vet?

Ja, 967 HG 63. Allt bra.

De kom i tid i dag, minsann.

Ingen rör sig. Du, sitt still.

- Är det postflyget? - Ja.

Säg till dem att stanna på slutet av landningsbanan.

Det är över för den som gör nåt dumt.

Bravo, Lima. Stanna på slutet av landningsbanan.

Uppfattat, 27. Stannar på slutet av landningsbanan.

På slutet av banan stänger han av motorn.

Gör han det, kommer han inte ända hit.

Håll käften. Gör som jag säger.

Det är första gången vi parkerar i prästkragarna.

Okej, nu är det vår tur.

- Allt okej med väktarna? - Ja, det går bra.

De brukar göra förflyttningen den 26:e.

- Jag frågar tornet. - Nej, stanna här. Jag går.

Vad händer? Två clowner välkomnar oss här.

Ring polisen.

Kan inte göra det, kapten. Vi är inte ensamma...

Det är en attack. Det är en kille med pistol där uppe.

Skynda till planet. Jag stannar här och tar itu med honom. Var försiktig.

Kör nu!

Till tornet!

Stanna, annars skjuter jag!

Kom, jag täcker dig!

Vad är det?

Det skulle vara lätt.

Det var sista gången, Ange.

Du hjälpte mig, jag dig. Vi är kvitt.

Jag lämnar det här nu.

Är du arg på mig?

Nej, jag är inte arg.

Det är min styrka. Jag är aldrig arg, så länge folk är lojala.

Gå om du vill det.

Du får dina pengar, som överenskommet.

Jag skäms över bilderna.

Det är ni.

Nej, det är det inte.

Jag var ledsen den dagen. Det var på begravningen.

- Jag är inte gjord för att vara ledsen. - Ingen är det.

- Det börjar om, om jag stannar. - Varför? Gör jag dig ledsen?

- Nej. - Stanna då.

Hej då.

Tio miljoner franc stulna i Aulnat!

Sedlarna skulle dessutom bli pappersmassa, så vi kan inte spåra dem.

Två döda kroppar, däribland Pacelli. Pacelli!

- Ringer det en klocka, Bertrand? - Michelesis vän.

Tillsammans 1969 i Rambouillet-fallet.

Hur många var de?

Fyra, med masker. Svårt att identifiera.

Fyra... Pacelli, Michelesi, Malaggione och Léonelli...

Sakta i backarna. Det där är bara teorier.

Malaggione och Michelesi har försvunnit, men Léonelli är enkel att kolla upp.

- Vad är det? - Klä på dig.

Nej, jag ska sova.

Du kommer hinna sova, tro mig.

Du är väldigt polisaktig i dag.

- Säger Clermont- - Ferrand dig nåt? Inte?

Synd, det begicks ett rån där i går.

Två dog.

Oroa dig inte, Dominique klarade sig.

Men nu kan man räkna honom på mördarens sida.

Finns det vapen som kan skjuta - från Amsterdam till Clermont- - Ferrand?

Du vet att han inte var i Amsterdam.

Han körde med det fejkade avgångstricket.

Han passerade polisen för att få alibi, men gick inte på planet.

Var ni på planet?

Du drev verkligen med mig i går, va?

- Vad gör ni? - Jag gör ett besök.

Det heter så när man inte har husrannsakan.

- Får jag? - Ni är vidrig.

Jag gör mitt jobb.

Ni gör ingen husrannsakan, ni är en besviken, svartsjuk kille.

Det här kan vi snacka om... Kom nu!

INRIKESMINISTERIET

Då så.

För att sammanfatta. Ett: häleri.

Två: innehav av falska id-handlingar för ett falskt pass.

Tre: skyddande av brottsling, Dominique...

Jag medger gladeligen att du blev utnyttjad.

Jag kan göra allt för att få ut dig härifrån.

Men du måste hjälpa mig, så berätta om Malaggione.

Jag vet inget.

Jag har inget att säga.

Jag skiter fullständigt i er! Jag vill åka hem.

Okej, Vidal. Släng henne i häktet.

Säg till när du fått tillbaka talförmågan!

- Hej! - Hejsan!

Ses sen!

- Vad gör du? - Tar lite frisk luft.

- Kom, låt mig bjuda på kaffe. - Nej.

Lite lantskinka?

- Torrt vitt vin? - Nej.

- Ångrar ni er? - Ångrar vad?

Jag är oskyldig, och ni vet det. Jag har inte gjort nåt.

- Framför allt, sa du inget. - Jag vet ingenting.

Jag är övertygad om motsatsen.

Ni är besatt av Malaggione, men jag har aldrig träffat honom.

Bara Dominique träffar honom.

- Jag känner inte till nåt. - Självklart.

Du kommer i alla fall ha tid att tänka.

Jag kan hålla dig här i 24 timmar, enligt lag.

Åklagaren kommer ge mig ytterligare 24 timmar, eftersom fallet är så stort.

Så vi kommer att tillbringa två dagar ihop.

Visst är det fantastiskt?

Sen kommer jag inte finnas här för att hjälpa dig.

Du kommer att anhållas,

och domaren kommer anklaga dig för häleri...

Och sen fängelse,

där du inte kommer få många besökare.

Jag kommer kanske ibland, så du inte känner dig ensam.

Men, det kommer vara för sent...

Inget att säga?

Snälla...

Bara du kan hjälpa Dominique.

Så prata med mig.

Minsta detalj är viktig.

Han ringde ett samtal.

- Till Toussaint. - Toussaint Michelesi?

Jag vet inte.

- Han sa att han skulle träffa Héléna. - Héléna, vem?

Jag vet inte.

Han pratade om Cherbourg. Nej, inte Cherbourg... Le Havre.

Ja, så var det. Le Havre.

Inget om Malaggione?

Jag kommer ihåg en sak.

En kväll åt vi ute på bistron Au Vieux Victor Hugo.

Vi letade efter parkering och Dominique sa:

"Där är Malaggiones parkeringshus på rue Octave Feuillet."

Man behöver ett nyckelkort.

Vad gör jag nu?

Du går hem.

Bra spelat! Vet du vem Héléna är?

En före detta hora som Michelesi tagit med sig.

Hon bor i Le Havre, finns i våra papper...

- Ring Le Havre, Diallo. Buret. - Ja, chefen.

Om Michelesi är där, tar Buret honom. Buret är en bra polis.

Léonelli är kvar. Han har inte varit hemma.

Hans lägenhet är under bevakning.

Vi tar hand om Malaggione och hans nyckelkort.

Hallå? Hej, Buret!

Jag har en bra fångst till dig.

De är där nere på gatan.

- Gör det inte, Toussaint! - Släpp mig.

Betyder jag ingenting?

Ingen visste att jag var här.

Gör mig inte förbannad. Det står mig dyrt redan.

Var det du?

Du skulle inte ha gett ut min adress. Inte ens till Dominique!

Jag varnade dig.

Ge mig den där.

De kommer inte vara snälla mot dig.

Vill du dö?

Öppna. Polis. Överlämna dig, Michelesi.

Jag kommer!

Ta det lugnt! Det här är mitt hem.

Håll käften!

Ni kan inte bara ta människor så här!

Jag har inte gjort nåt! Lagen säger...

Jag har inte gjort nåt! Det finns lagar! Lämna mig i fred.

- Det finns lagar här! - Lämna honom i fred!

Helvete! Låt mig vara!

Michelesi greps i Le Havre.

Malaggione är fortfarande puts väck,

men det finns ett parkeringshus med nyckelkort

på rue Octave Feuillet 18.

Jag föreslår följande:

Vi sätter upp ett nödsystem

på rue Octave Feuillet. Vi måste tänka stort.

Vi ställer en skåpbil framför parkeringshuset

med Bertrand och Vidal.

Jag sitter i en taxi i mitten av allt.

SOS REPARATION

Ingen parkering. Det är en ambassad, flytta på er.

- Fem minuter bara? - Nej, det går inte.

Bara fem minuter!

Fem minuter, inte mer, annars ringer jag polisen.

Okej.

Alfa här. Är alla på plats?

Uppge era positioner.

- Alfa två här. Allt är på plats. - - - Perfekt.

Malaggione har precis kommit.

Han har köpt tidningar i kiosken.

Han kommer korsa avenue Henri Martin.

- - - Jag följer efter. - Tappa inte bort honom.

Jag är rädd att han ska se mig. Jag slutar skugga honom.

Han är ensam...

Han fortsätter...

Han tar till höger på rue Henri Fournier.

Se upp, han är er nu.

Missa honom inte om han går förbi.

Nej, det är så gott som gjort.

Ni kommer vara med på tv i kväll. Huvudkanalen.

Han går inte in i garaget.

Såg ni honom, Bertrand?

Stanna, annars skjuter jag!

- Ut! - Han är galen!

- Är du okej? - Är du okej?

- Hämta bilen. - Ja.

Om jag hade haft min pistol, hade jag fångat den jäveln!

Hoppas Diallo klarar sig, annars slutar jag.

När man är polis accepterar man sitt ansvar, Bertrand,

och håller känslorna utanför.

Vi har försökt ringa er tre gånger, chefen.

- Michelesi har flytt från Le Havre. - Vilken jävla dag!

Hallå? Sylvia?

Sylvia, det är Bertrand.

Hör på, vi sitter i skiten.

Michelesi har flytt. Vi lyckades inte gripa Malaggione.

Från och med nu kommer det bli väldigt farligt.

Du måste hålla dig borta från Dominique.

Stanna hemma, svara inte i telefon.

Jag skiter i Dominique!

Sylvia!

Jag var rädd!

Det gick snett, polisen står utanför.

Vi gömmer oss tills jag får betalt.

Sen åker vi. Är det okej?

Ja, det är okej.

Bara Dominique visste att jag gömde mig hos Héléna.

- Nej, Pacelli också. - Ja, men han är död.

- Jag visste det också. - Sluta snacka skit!

Varför var polisen hos dig på Octave Feuillet?

Du har rätt. Nån har pratat.

Vet du vad vi borde göra?

Jag vet vad jag ska göra.

- Vad gör han? - Ingen aning.

Vad var det?

- Vad? - Hörde du inte?

Dörren där borta?

Litar du på den här killen?

Han är den enda som kan hitta ett gömställe åt oss.

- Lämna tillbaka den sen. - Okej.

- Vi ses, Nando. Tack. - Vi ses. Var försiktiga.

Jag fattar inte hur Michelesi åkte fast. Ingen visste var han gömde sig...

Jag måste få tag i Malaggione.

Du behöver inte Malaggione.

Jo, för att få min del. Vi har inget annars.

Vi behöver inte åka så långt.

Spanien och Italien finns.

Där är det soligt och billigt.

Att vara på rymmen är väldigt, väldigt dyrt.

Jag kan jobba.

Jag kan passa barn. Jag är van vid det.

Skit samma, jag ringer Costa.

Jag måste berätta nåt.

Vänta.

Fan, det är upptaget.

Vad är det?

Nåt som är svårt att säga.

Ut med det.

Jag gav ut informationen om Michelesi.

Vad snackar du om?

- Du visste inte var han gömde sig. - Jo.

En dag ringde du till Le Havre.

Till en Héléna.

Du pratade med Michelesi.

För Malaggione, nämnde du parkeringen vid Octave Feuillet.

Det var allt polisen behövde.

Hur?

Hur kunde du göra det?

Jag träffade en kommissarie.

Han lovade att lämna dig ifred i utbyte mot Malaggione.

Varför gjorde du det?

För din skull.

Endast för din skull.

Varför gjorde du det?

Varför gjorde du det?

- Varför? - Jag älskar dig.

Gå.

Här. Kom nu, ut.

Gå.

Ut med dig.

- Costa? -Är det du, Doumé?

Ja...

I morgon klockan 11 kommer ditt paket vara vid disk 15.

- Kommer han vara där? - - - Jag vet inte.

Okej.

- - - Hej. - Hej då.

Förlåt.

Jag får pengarna i morgon kl. 11, sen åker vi.

- Ska du träffa Malaggione? - Det är det enda sättet.

Jag vill inte att du åker.

Vet du vilken den vackraste bilden i mitt liv är?

Nej.

En sorgsen liten flicka. På en kyrkogård.

PARKERINGSHUS UNDER JORD

Väntar du? Det tar inte lång tid.

- Är du beväpnad? - Ja.

- Ge den till mig. - Varför?

Om du behöver den, vill jag inte att du går dit.

- Vad önskas? - En varm choklad, tack.

Vad glad jag är att se dig, Doumé.

- Det är jag verkligen. - Har du stålarna?

- Självklart. I bilen. - Då går vi, då.

Har du bråttom?

Det är inte säkert att stanna här.

Jag har vidtagit försiktighetsåtgärder.

Men det gjorde jag även förra gången, och polisen var där ändå.

Konstigt, va?

In med dig, vi måste prata.

Dina pengar.

Vad ville du säga?

Har inte du nåt att säga?

Tack.

Du vet att nån tjallade på oss.

Är det sant?

Vem?

Vet du inte vem?

Det är inte Toussaint, inte jag, inte du, för du är en hedersman.

Polisen kanske hittade ditt gömställe av en slump.

De har varit på dig länge.

Ja, men jag är säker på att nån förrådde oss...

Nån annorlunda...

Nån som inte är som vi.

Sylvia, till exempel.

Jag tror hon gick till polisen.

Léonelli mot Malaggione.

Det var inte hon!

Du älskar henne och jag respekterar det. Du ska inte behöva straffa henne.

Jag gör det. Hon kommer inte lida, jag lovar.

Vänta! Vilka bevis har du?

Det är inte bara vi fyra.

Du har en vaktmästare, eller hur? Det var inte hon!

Vi kan väl fråga henne? Om det inte var hon, inga problem.

- Det kostar oss inget. - Som ni önskar.

Kör.

Okej, Ange, glöm det.

Det var jag...

Jag överlämnade er båda två.

Jag hamnade i en sak med pälsar.

Polisen gav mig inget val.

Förlåt. Jag kunde inte göra annat.

Jag tror dig inte.

Då hade polisen varit här.

Polisen tog dig inte, så var inte jobbig.

- Jag tar pengarna och går. - Nej.

Jaha, du? Seriöst?

Följ honom.

Dominique?

Varför följer du efter mig?

Du är en fikus, Malaggione!

Ring polisen.

- Hej, Costa. - Hej, hur är det?

- Bra. Vad är dagens? - Lammkotlett med gröna bönor.

Jag sätter mig däruppe.

Min halvliter, Costa.

HOTELL KUNTZ

- Ja? - - - Det är Sylvia... Dominique...

De dödade Dominique.

- Var är du? - - - På hotellet på rue Deux Gares.

Stanna där, jag kommer.

Nå?

Han har inte gått.

- Är han ensam? - Ja.

- Var hände det? - I parkeringshuset vid stationen.

- De väntade på honom. - Stanna här, jag kommer tillbaka.

Jag vill veta.

Hade du låtit mig och Dominique åka i väg?

Ja.

Lämna inte flickan.

En halvliter, tack.

- Och en kaffe. - En kaffe.

Ursäkta mig.

- Allt bra, mina damer och herrar? - Ja. Tack.

Laurent!

Är du galen?

Släpp.

Är motorcykeln din?

Malaggione!

Bertrand!

Tjejen från kyrkogården gav dig det här.

- Var det längesen hon gick? - Nej, hon gick precis. Ditåt.

Sylvia!

Sylvia!

Undertexter: Isabell Olsson