Original subtitles

I kväll ska vi prata om Liberalerna. Har vi några liberaler i huset?

Aldrig – var fan är de nånstans?!

Hello ladies! Sätt er ner. Ni behöver inte stå för mig.

I veckan har Jimmie Åkesson beslutat sig för att gilla omskärelse

om det sker på vissa barn.

Åkesson har tidigare varit både för förbud och förhud, men ändrar sig nu.

Rubriken lyder "Åkesson: Låt judar omskära sina söner."

Enligt Åkesson beror omsvängningen på

att judarna är en nationell minoritet som har vissa särrättigheter.

De ska få ta av kippan på snoppen. Det här är läkartermer.

Men muslimska snoppar däremot

där ska hijaben vara på hela tiden. Det är mitt Sverige, enligt Jimmie.

Sen är Sverige världens femte lyckligaste land

enligt den FN-sponsrade rapporten World Happiness Report.

Toppar listan för nionde året i rad gör Finland.

Lugna ner er, ni behöver inte vara så glada.

Det känns märkligt. Varför är ni så lyckliga i Finland?

Men sen fick jag reda på att de alltid bara frågar den korta i KAJ.

Då känns det naturligt på nåt sätt. Då känns det naturligt.

Man ska veta att den där bilden togs vid hans mammas begravning.

Från en lycklig man till en annan, nu en lokalpolitiker i Eskilstuna.

Och han är inte bara glad i sinnet, han har även ett vansinnigt skratt.

Jo, det är sant, det sa jag!

Jag tror att alla här inne vill höra vad som var så fruktansvärt roligt.

Han satt i kommunfullmäktige i Eskilstuna för Moderaterna

men en dag hoppade han av och bildade partiet Ett bättre Eskilstuna.

Då tyckte Helena Koch från det lokala Moderatförbundet i Trosa

att mannen måste lämna sin post, eftersom han inte var moderat längre.

Och då sa Jari till Helena att det tänker han inte göra.

Men det visade sig att det skulle han göra ändå.

Men skratta då, det var det som var skämtet.

Jag förklarar skämtet igen. Helena i Trosa vill att han ska avgå.

Han säger att han inte ska det, sen avgår han ändå. Nu fattar ni väl?

Det var för att reta henne i Trosa.

Jo, det är sant!

Varför är han så glad?

Så där glad är man inte som svensk, eller hur?

Då undrar man: Vad hette världens lyckligaste man?

Jari Puustinen – det förklarar saken.

Jag vet inte om ni har hört talas om Liberalerna.

Det är ett parti, i alla fall ett litet tag till.

Så mycket medietid, så få väljare.

Jag hoppas att ni har rensat kalendern

för på söndag är det dags för det vi har väntat på hela veckan:

Deras extrainsatta landsmöte.

På det extrainsatta landsmötet

ska ombuden säga ja eller nej till omval av Simona Mohamsson.

I praktiken en omröstning om hennes samarbete med Sverigedemokraterna.

Nu på söndag avgörs alltså Simona Mohamssons öde.

Ni minns vad som hände förra fredagen. L gjorde en helomvändning

och sa ja till SD i regering.

Mig veterligen det första partiet i världen som gjorde det.

Den ikoniska kramen ägde rum och hela helvetet brakade loss.

Sen dess har det varit ett hullabaloo inom partiet.

Vissa är nöjda, många arga och kanske mest arga på processen:

Så snabb och häftig att de mest erfarna politiska reportarna häpnade.

Det är väldigt ovanligt hur processen har gått till, kanske nästan unikt.

Jag försökte tänka efter: "Har jag varit med om nåt liknande?"

Men jag kommer inte ihåg det. Människor pratar om en kupp

och den socialliberala falangen kokar.

Så starka ord. Inte ens kriget i Iran beskrivs så här dramatiskt.

Men det är klart att många liberaler är chockade.

Mötena med SD skedde i det fördolda, ingen fick nån förvarning

och plötsligt bara damp det ner ett beslut att ta ställning till

och bara en timme senare så stod Simona och Jimmie där och kramades.

Flera profiler har hotat att lämna partiet om SD-linjen står fast.

Bland annat det långsmala borgarrådet Jan Jönsson.

Och nu vill ungdomsförbundet, studentförbundet och flera distrikt

avsätta Mohamsson, och Liberalernas kvinnoförbund bråkar internt.

De är lite veliga, kvinnorna. Jag ska inte vara klyschig

men ni vet hur kvinnor är.

Det är alltid fram och tillbaka: "Jag har inte bestämt mig!"

Själv är jag man och jag är alltid, vad heter det, bestämd...tydlig.

Det beror på, så klart. Det är lite olika... Glöm vad jag sa.

Mohamsson verkar sitta lite illa till men har ett motdrag

för om hon blir avsatt så tar hon alla andra med sig i fallet.

Idag är beskedet från samtliga liberala ministrar att de avgår

om partiledaren Simona Mohamsson förlorar ödesomröstningen på söndag.

Avsätts Mohamsson så kommer det att ske nåt slags kollektivt självmord

bland liberala ministrar. Jag visste att Liberalerna var en sekt

men inte att de var en sån tuff, tuff självmordssekt.

Många kritiska liberaler menar att de nu blir utpressade av partitopparna

eftersom Simona har gjort SD-linjen till en kabinettsfråga.

Valet de har på söndag är ett: välja Simona och SD-linjen

eller två: Simona röstats ner, men då avgår alla statsråd

och det blir "full blown" regeringskris.

Dessutom har de liberaler som inte stödjer Simona

bara fått en ynka vecka på sig att hitta en motkandidat

och man har verkligen försökt hitta nån, nån som är bättre än Simona

och det är den enkla biten, om jag ska vara ärlig.

Men den svåra biten är att hitta en liberal som faktiskt vill.

Och det har varit tufft. Alltid samma drömkandidater som nämns:

Den gamla EU-toppen Cecilia Malmström har redan tackat nej 150 gånger.

Och så förstås den liberala kronprinsessan

drömkandidaternas drömkandidat Birgitta Ohlsson.

Hon som i valet 2014 fick fler personröster i Stockholm

än självaste partiledaren. Och hon har faktiskt gjort politisk comeback.

I veckan ställde hon sig åter i strålkastarljuset.

Jag tycker att valet nu 13 september är så viktigt.

Då vill jag stötta liberala värderingar.

Perfekt – vilken tajming! Du är välkommen, Birgitta.

Liberalerna har väntat på en frälsare... Förlåt, var det nåt mer?

Då är Centerpartiet det självklara valet för mig.

Jag vet inte hur de ser på det, men att kandidera för Centerpartiet

det borde nästan vara en dealbreaker för att ta över Liberalerna.

Det känns som att sitta på dubbla stolar. Så kuvade kan inte ens L vara

att de bara: "Okej, du kan få jobba för C måndag till fredag"

"men på lördagar vill vi att du är lite med oss också."

Men man kan sluta leta alternativ, för ikväll fick vi veta

att valberedningen bara har Mohamsson som alternativ.

Så efter söndagen har Liberalerna i alla fall en medlem kvar. Härligt.

Men trots massflykten från partiet så vet ni vad man brukar säga:

"När man mister en står tusen åter."

Eller kanske inte tusen i det här fallet, men en!

En gammal medlem har återvänt till partiet – inte vem som helst.

Ja! Jag har väntat på det här hur länge som helst, i 20 år.

Därför gick jag ut på X och sa:

L är ett alldeles för litet parti för både Alexander Bard och Jan Jönsson.

En av oss måste gå, och det är inte jag.

"Nej, det är inte jag. inte jag!"

Ni känner till talesättet:

"Man kan inte ha Alexander Bard och Jan Jönsson i ett och samma rum"

"för då blir det FÖR sexigt."

Men L kanske inte nöjer sig med Bard. De har satt in det tunga artilleriet

och gjort en arkeologisk utgrävning i sina arkiv.

Lejonkungen är tillbaka! Fel lejonkung. Bort med den.

Jag menar den här knarriga legenden:

Jag blev glad och ärligt talat lite smickrad

när Simona Mohamsson tog kontakt med mig.

–Hur är formen i dag? –Jag är fullt frisk.

Jag är jämnårig med Carl Bildt och Göran Persson.

Alltså, "jag är ju fullt frisk" är kanske inte citatet man...

Det är toppen att Lars är fullt frisk.

Men det är inte citatet man vill ha av nån som ska komma med ny energi.

Och Lars – ja, du jämngammal med Carl Bildt

men också typ jämnårig med Chuck Norris, och han dog idag.

Men det kanske funkar. Vid det här laget har L inget att förlora.

Men trots att Leijonborg ska kampanja

känns det som att uppgörelsen med SD har kostat rätt mycket.

Men då får vi inte glömma vad den givit Liberalerna: Sverigelöftet.

Det är avtalet partiet slöt med SD

och som var en nödvändighet för att Liberalerna skulle gå med på

att ge SD framtida ministerroller.

De har gått med på mycket liberal och socialliberal politik

som är viktig och bra för Sverige.

L har inte bara lagt sig platt, SD har fått göra eftergifter.

Det är det här politik handlar om, att försöka få igenom sina förslag.

Avtalet som slöts innan kramen är Simona stora liberala seger.

Jag kände väl att han kanske behövde kramen efter våra förhandlingar.

Så var det, enligt Simona. Jimmie var så skakad efter förhandlingarna

att han behövde hållas om. Då undrar man vad SD behövde offra.

Har Jimmie samma bild av hur smärtsamt avtalet var för SD?

Kanske att L har satt väldigt mycket av sin stämpel på det

i formuleringarna och i urval och såna saker.

Men i sak? Nej, vi har inte gjort några eftergifter i sak.

Olika historier. Att L fick igenom en del formuleringar.

"Jimmie, är det lugnt om vi skriver 'och' istället för 'men' här?"

"Mina väljare blir nöjda om vi får igenom den formuleringen."

Så vad lyckades Mohamsson få igenom?

Vi kan kolla lite närmare på det här Sverigelöftets punkter

som typ stoppa gängkriminaliteten och bygg kärnkraft.

Det måste vara en jävla kamp att få med Jimmie på det tåget.

Men sen trycker Mohamsson mycket på en specifik punkt om euron.

Vad har hon tvingat Jimmie att gå med på? Att införa valutan? Nej.

SD har gått med på att det ska tillsättas en utredning om euron

och att det sen ska ske en folkomröstning om 2030.

Och där kommer SD vara tydliga: Alla ska rösta nej!

Och frågar man andra partiledare så får man känslan av

att Sverigelöftet inte är en jordskredsseger för L.

Det har betydelse för L och SD

att de enas sinsemellan om ett antal frågor

där de kanske har uppfattats stå på olika sidor tidigare.

Det är väl bra för dem.

"Det är väl kul för dem att de håller på och skriver små lappar"

"som inte har nån betydelse. Så gulliga de är!"

Ulf fick frågan om Sverigelöftet är nåt han behöver förhålla sig till:

"Nej, självklart inte. Inte det minsta."

Ebba Busch kallar avtalet inte vatten värt.

Det här avtalet, som vissa menar att Mohamsson sålt partiets själ för

verkar bara tas på allvar av Liberalerna själva.

Men L var pressade med sina rekordlåga opinionssiffror.

Man behövde göra nåt, och i och med avtalet, som öppnar dörren mot SD

har man också öppnat upp för potentiella stödröster, som behövs.

Just nu saknas ca 130 000 röster.

Kan man hitta dem bland andra partier? Bland moderaterna?

Aktuellt tog sig till Moderaternas Mecka Djursholms torg och sökte svar.

Frågan är om det finns väljare här

som nu kan tänka sig att stödrösta på Liberalerna?

–Nej, det skulle jag faktiskt inte. –Jag tror det är en bortkastad röst.

Jag hoppas att de lyckas med det

men jag tror inte att jag kommer att bidra till dem.

Nej, de verkar inte vara så pepp på att hjälpa sina kompisar i nöd.

Men kanske finns det hjälp att få nån annanstans ifrån.

Kanske från ett oväntat håll, nämligen SD-fästet Svedala i Skåne.

Kom ihåg när ni ser det här klippet att nu är vi så långt söderut

att dialekten börjar tangera ett annat språk.

Visst, jag skulle kunna stödrösta på henne

för jag tycker att det är inget fel, det hon har gjort.

Jag tycker de gör rätt, att de svängde, helt klart.

Ja, det var väl ingenting... Jimmie fick en go' kram.

Så det finns hopp. Det finns hopp. Visst.

De sista socialliberala väljarna

kanske följer med Birgitta Ohlsson till C, men kanske kan L räddas

av sina nya kärnväljare: Sverigedemokrater i Svedala

som man inte förstår och som hatar allt de står för.

Vi funderade på att texta...

Hur gör du om du går på restaurang och blir missnöjd med maten?

Brukar du säga nåt? Klaga? Skriva en negativ recension på sociala medier?

En SVT reporter i Gävle gick ett steg längre.

Jag blev vegetarian för över 30 år sen och har sen dess inte ätit kött.

Tills för ett par veckor sen när jag ofrivilligt åt en köttburgare

här på Max i Gävle.

Reportern Rikard Berglin fick för flera veckor sen en köttburgare

när han beställde en vegoburgare på Max.

Klart olustigt för en vegetarian.

Men sen processade Rikard det traumat i några veckor

innan han för några dagar sen bestämde sig för:

"Nej, det här är en för stark historia, det här är för starkt!"

"Det här måste bli ett nyhetsinslag."

Jag vill veta hur vanligt det här är. Okej, om det är en på miljonen.

Då kan jag tänka att shit happens.

Men om det är en på tio, då kanske man inte vill äta här.

Eller hur? Spännande nu. Man har puls.

Det är den klassiska förberedande bilscenen i det grävande reportaget.

Uppbyggnaden inför det stundande mötet.

När Rikard med bestämda steg ska konfrontera de skyldiga.

Det är nån stackars anställd på Max.

Det var otroligt otur för er att just jag, reporter på SVT

fick köttburgare istället för vegburgare.

Ja.

Du måste ju höra...

Du måste höra hur otroligt det låter att jag som högt ärad, respekterad

och rikskänd reporter skulle få fel mat.

Uppenbart handlar det om nåt slags komplott. Jag har blivit förgiftad.

Antagligen av främmande makt för att tysta mitt viktiga arbete.

Sen kan man ställa sig frågan varför en ansvarig utgivare på SVT

lät en reporters personlig vendetta bli till en hel nyhetsgranskning.

Det är det fler som har frågat sig.

Rikards inslag fick många på nätet att rasa.

Varför fick det så mycket kritik?

Dels för att sakna allmänintresse

dels för hur en SVT reporter använder sin makt som journalist mot Max.

Kritiken kommer även från riksdagspolitiker

och hela vägen inifrån regeringskansliet.

Många politiker upprörda, bland dem ministern för civilt försvar:

Carl-Oskar Bohlin. Han skrev ett inlägg på sociala medier.

Han var bara lite arg den här gången för inlägget var bara 680 tecken.

Det är faktiskt det minsta antal tecken getabocken nånsin använt.

Andra som ville sympatisera med Max gick själva ut och åt köttburgare

som en sympatisk gest, som moderata riksdagsledamoten Lars Beckman.

Så där såg han ut när han åt kött.

Man undrar – kan inte bara folk vara lite normala?

Kan man inte bara se ett inslag och låta det andra laget göra bort sig?

Måste man hålla på som en fåne? Men i alla fall...

Gävles Rosa Parks gick ut och åt en hamburgare för att sympatisera

med en hamburgarjätte. Får jag se bilden lite närmare.

Jag vill inte vara sån...

Men den där bilden kommer Max aldrig vilja ha på en affisch.

Jag äter på Max. Max bara: "Gör inte det, Lars!"

"Gör det aldrig. Du skrämmer barnen."

Men alla blev inte lika arga.

Expressen tog bollen och sprang med den och gjorde granskningen

som SVT Gävleborg aldrig gjorde i nya programserien Uppdrag Burgare.

Det är en statistiskt underbyggd undersökning.

Så gör jag alltid när jag själv går in i ett rum – vägg – check.

Vägg – check. Vägg – check. Vägg – check. Vägg – check...

Till slut kanske: Det här är någon slags byggnad!

Är man noggrann kan man också kolla tak och golv – men det är överkurs.

Men vad har hänt? Jag har en teori som jag skulle vilja prova på er.

För några veckor sen tilldelades reportern Rikard Berglin...

Han fick Guldspadejuryns särskilda pris för en dokumentär han gjort.

Det är sant. Vad var det för dokumentär?

Den heter Blindbocken och handlar också om nån som fick nåt annat

än vad den beställt.

I flera år lockade Blindbocken män till ett förråd i centrala Gävle

för att ha sex med dem.

Männen trodde att de träffade en ung, attraktiv kvinna.

I själva verket hade de sex med en äldre man i kvinnoperuk.

Jag tror vi alla varit där – man hatar när det händer.

Det är helg... Man tror att man ska...

...träffa en snygg tjej och ha det lite mysigt.

Man sätter på sig ögonbindeln, som är ett helt normalt krav.

Så går man in i ett förråd. Sen får man reda på: Jag har varit i Gävle!

Fy fan, vilken blåsning! Gävle – där vill ju inte jag vara.

Men så här var storyn.

Den här äldre mannen som lurade alla kallade sig för Blindfold Angelica.

Via en lapp på stan lockade han män som trodde att de skulle ha sex

med en tjej i ett skjul, som man har.

Där fick de sätta på sig ögonbindel, sätta händerna bakom ryggen

och sen var rodeon igång så att säga.

–"Är det verkligen du, Angelica? –Ja."

Men alla blev inte lurade.

Några blev misstänksamma och spanade mot skjulet där mötet skulle äga rum.

Dokumentärens sensmoral var alltså:

Om du prompt måste ha sex med ögonbindel i ett skjul i Gävle

måste man alltid kolla en extra gång vem som står i skjulet.

Säkert sex är så viktigt, ungdomar! Tro mig.

Denna dokumentär om snuskgubben i Gävle fick alltså pris.

Och det verkar som att framgången har stigit reportern åt huvudet.

Hur känns det att vara bäst i Sverige?

Det känns väntat.

Han är bäst i Sverige! Han är bäst i Sverige.

I hans huvud så kan allt han gör nu bli till ett prisvinnande gräv.

Allt kan bli det. Allt. En gammal bög i Gävle. En falsk vegoburgare.

Härnäst kanske han är ute och fiskar, får upp alger.

Nästa dag står han och gör en ansvarskrävande intervjun med sjön.

"Nu hade ni jävla otur att det var just mig ni blåste på fisk."

"Det hade ni inte räknat med"...

Han slutar aldrig gräva. Han gräver konstant.

Man anar att han är rätt hög på sig själv.

Så här avslutar han sitt hamburgarreportage.

Lägg märke till att han sitter och tittar på sin favoritperson.

Så vi vet inte om det är sant...

Vad är det värsta du har varit med om när du har beställt mat?

Killen älskar sig själv. Hängde ni med?

Han ville vara i två skärmar samtidigt. Vet du vad...

Det där vill jag... Jag vill prova!

Vilken bra idé! Man kan aldrig få för mycket av dig, Messiah. Kul!

Tillbaka till dig i studion.

Wow! Wow! Tack, kära kollega.

Om du har tips på fler reportrar som har hybris

och vill hämnas oförrätter i ett nyhetsprogram, då tipsar jag:

Begrav dem djupt!

Kul, va? Dubbelt upp.

Känner ni er hotade? Klart ni gör. Vi lever alla under nåt slags hot.

Men varifrån kommer hotet? Det har Säpo tagit reda på åt oss.

Vi bedömer att det största hotet för Sverige och svensk säkerhet

är fortsatt Ryssland.

Vår sammanfattande bedömning är att den försämrade hotbild vi ser

kommer att fortsätta att försämras under de kommande åren.

Ryssarna krigar inte bara i Ukraina.

De här vodkadrickarna har verkligen mångski bollski i luftski.

Allt från hackerattacker till att skära av våra kablar i Östersjön.

Denna hybridkrigföringen sker delvis ute till havs.

Östersjön fullkomligt kryllar av gamla rostiga ryska båtar.

Båtar som ibland transporterar rysk olja, ibland förstör kablar

eller misstänks bara och spionera.

Båtarna går under nyordet "skuggflottan".

De har länge irriterat oss. Skuggflottan var ett nyord 2024.

Som ni ser här. På riktigt!

Precis ovanför andra nyord som "softgirl", "swiftiepappa".

Jag var faktiskt bägge två av dem.

Det är sant, jag var både swiftiepappa och skuggflotta.

Vi har alla haft en fas.

Den ryska skuggflottan består av nästan 1 200 fartyg

som varje dag färdas runt våra svenska kuster.

Fartyg som fuskat med registrering, med flaggning och försäkringar.

Allt för att runda sanktioner mot den ryska oljan. Det är kusligt.

De senaste veckorna har Sverige börjat agera mot skuggflottan.

På kort tid bordade Sverige två tankfartyg utanför Trelleborg.

Nu kommer lite bilder. Gör er redo.

Coolare bilder än så här får man inte i det här landet.

För att göra det ännu coolare, ännu mer dramatiskt har jag lagt på musik.

Rätt coolt ändå! Den här insatsen uppskattas även av vår statsminister

som lade ut ett liknande klipp med texten:

"Not everyone get such a warm welcome to Sweden."

Det stämmer. Jag vet inte om ni varit ute och rest...

Sällan får man ett så coolt... När jag varit utomlands och kommer hem...

Ofta får man inte ens en kram av tulltjänstemannen.

Det är mer en kall bordsskiva mot kinden. Det är två fingrar i rektum.

Förra veckan bordades fartyget Sea Owl 1

och så några dagar innan det så bordades fartyget Caffa.

När man bordar så tufft måste man ge hela grejen ett tufft namn.

Den där bordningen hette då På riktigt Operation svart kaffe.

Det kanske inte låter så tufft, kanske inte låter Hollywood

men då ska ni veta att det första arbetsnamnet var mindre tufft:

Latte macchiato med havremjölk, tack. Jag blir så orolig i magen annars.

Det var långt och fick inte plats. Varför bordar man de här fartygen?

Kustbevakningen bordade fartyget efter misstankar om

att det seglade under falsk flagg på svenskt territorialvatten.

Fartygets befälhavare, som är rysk medborgare, nekar till brott

men häktades alltså under söndagen vid Ystad tingsrätt.

Jag vet inte om ni är som jag, men det känns nästan lite mysigt

med två skuggryssar i Ystad:

"Har vi hamnat i Ystad? Det är kommissarie Wallanders hemstad."

"Är det sant? Kommer Kurt härifrån?"

"Finns museum att tillgå?"

"Finns museum att tillgå?"

"Finns museum"... Jag jobbar fram en applåd.

Båda fartygens kaptener har häktats för att ha seglat under falsk flagg.

Caffa påstod sig vara från Guinea och Sea Owl från Komorerna.

Två ganska märkliga länder.

Att båtarna i själva verket är ryska kan man se på långt håll

då båtarna, precis som många ryssar, ser ut som svårt nedgångna vrak.

De här båtarna är verkligen vrak. De är så pass nedgångna

att de skulle riskera att förstöra hela Östersjön om de går på grund.

Vi har sett att de fartygen har ofta sämre underhåll.

De har ofta besättningar som inte har den sjöduglighet vi vill se.

Med stora risker för olyckor där man kan tänka sig stora utsläpp

eller att man kolliderar med andra fartyg.

Hade det varit bilar hade de fått körförbud.

Hade de varit husdjur hade man bara bett veterinären att skippa sprutan.

Den är så dyr. Jag gör det själv med en hammare i badkaret.

Nog om min dotters förkylda minigris. Glöm det!

Glöm nu Nöffis nu, älskling.

Klart man bordar fartygen för att de är flytande miljökatastrofer.

De saknar rätt papper och går under falsk flagg.

Det är det officiella motivet, sånt man skriver i blanketter och sånt.

Det inofficiella motivet är annat.

Det här är läskiga ryska fartyg som prövar Sveriges beredskap

som spionerar på Östersjöländerna och göder Putins krigskassa

genom att frakta rysk olja. Dem vill vi inte ha i svenska vatten.

Sådant gör ingen människa glad, förutom smilfinken i KAJ.

Vad är det med honom?

Det här är en klassisk brottsbekämpande manöver.

Som när man burade in Al Capone för skattefiffel

trots att det var långt ifrån hans värsta brott.

Som om Kurdiska räven en dag kommer tillbaka till Sverige

så får man hoppas att han kör med dubbdäck efter 15 april

så vi äntligen kan få tag i honom.

Att Kristersson står på en pall: Ladies and gentlemen, we got him!

It was the dubbdäck after april 15.

Att vi har börjat borda fartygen är nåt nytt.

Det är som att Sveriges Kustbevakning har börjat tuffa till sig.

Ja, det här är ju en myndighet som är på gång att beväpna sig.

Vi pratar om kpistar och automatkanoner på fartygen.

Tufft! Både bomber och granater.

Så är vi inte vana att se den svenska kustbevakningen.

Deras farligaste uppgift förut har varit att se till

att Ulf Brunnberg inte sätter sig i båten på midsommar.

Då har fyra tungt beväpnade män räckt.

Faktum är att det har skett ett politiskt skifte här.

Tidigare lät man skuggfartygen passera.

Nu har Kustbevakningen fått nya direktiv från regeringen.

Kontrollen av skuggflottan är skärpt.

Därför har deras insatser börjat mer se ut som en Jason Bourne-film

istället för ett avsnitt av Vi på Saltkråkan.

Då menar jag gamla Vi på Saltkråkan.

Inte den nya skiten som är full av komorer och grenaner. Wokesamhället!

Varför spelades Båtsman av en komor?

Inte mitt Sverige. Utöver det nya regeringsuppdraget har Sverige i år

med flera andra europeiska länder kommit överens om

att slå till mot fartygen i skuggflottan.

Det är inte populärt i Ryssland

som svarat med beväpnade legosoldater ombord.

Det är därför Kustbevakningen nu beväpnar sig till tänderna.

Myndigheterna får numera ta höjd för beväpnade personer ombord.

Därför använder man de spetsigaste verktyg man har i staten

Nationella insatsstyrkan. Det här är så pass dramatiskt det kan bli

när Myndighetssverige är ute och agerar.

Det är dramatiskt. Men vi ska inte ställa myndigheter mot varandra.

Stormning av märkliga skuggskepp är inte mer dramatiskt

än när Lantmäteriet är ute och mäter...lant?

Ryssland hotar med att beväpna skuggflottans besättning.

Sverige svarar med automatkanoner och insatsstyrkan.

Det är spänningar just nu ute till havs. Fortsätter det i denna takt

kanske det är på Östersjön som kriget med ryssen inleds.

Då kan det bli avgörande vilken sida

som de aspackade Silja Galaxy- resenärerna väljer att ställa sig på.

Man vill ha dem på sin sida. När man ser detta tänker man

att det kan vara i senaste laget som vi börjar agera mot skuggfartygen.

Men signalen vi sänder nu är tydlig:

Numera fuckar man inte med Sverige och svensk kustbevakning.

Då skickar vi all insatsstyrka vi har.

Det är ingen rundkon, utan man behandlas med arsenalen man förtjänar

Men än är inte fartygen ett tecken på att kriget är här.

Nu är de bara två stora rostiga skepp som skvalpar utanför Trelleborg.

Ni har kommit hit här idag, varför har ni gjort det?

För att kolla på skeppen och sånt.

Skuggflottan har trots allt fört något gott med sig.

Äntligen finns det nåt att göra i Trelleborg.

Ja, det var allt vi hade. Det var allt vi hade.

Nu hör ni, om ni ursäktar, så har jag en liten dejt.

Lite mysigt, en spännande helgdejt med en väldigt snygg och ung kvinna.

Hon hade bara ett krav – eller krav och krav...

Hon sa att jag skulle sätta på mig denna ögonbindel. Det är väl...

Jag är lite kinky. Men ta hand om er själva så ses vi om en vecka.