Original subtitles

Jens och Sandra, Anthony och Elvira, Jennifer och Viktor.

Ni är vidare i "The Challenges" finalvecka.

Ja! - Det känns så jäkla galet.

Det är ni tre par som kommer att fajtas om miljonen.

Ja! Nu tar vi hem det, kom igen!

Det är helt jävla galet!

Nu kör vi.

Svep hela. Du sa ju att du vågar allting.

Jag kan inte svepa bubbel. Då rapar man.

-Inte gott att svepa bubbel. -Man behöver inte ta så mycket.

-Jag rapar ju...sönder. -Vi ska shotta det. Det ska slå.

Alla kommer att göra allt vi kan för att få en trevlig kväll.

-Skål för Cypern! -Viktor, sluta!

Du kan inte dricka hela flaskan. - Det är dags för det.

Det har varit många otrevliga kvällar. Mycket drama och bråk-

-och sura miner. Jag kanske har varit en av dem som har skapat drama.

-Men i kväll är det dramafritt. -Sluta svepa upp hela flaskan.

Nej, jag ska suga i mig den långsamt.

-Ska ni bli kalas i kväll? -Du också.

Ska jag dricka för första gången kanske?

Ja. Jempa, vad spelar det för roll? Det är bara en miljon kronor.

Vad spelar det för roll? Nej, jag bryr mig.

Vi har kul i dag. Och så ska du ligga bredvid mig också.

-Nej. -Jo, det ska vi göra.

Den här kvällen får vi ta vara på bästa möjliga sätt.

Försöka ha det trevligt, kanske prata lite minnen.

Inte prata om seriösa saker utan försöka ha kul.

Och inte tänka så mycket på morgondagen.

-Ojojoj! -Damn! Kolla!

Vilken jävla fest!

Äntligen en middag som passar mig. Skaldjursplatå, bara lägg den!

Och god stämning.

-Here, here! Skål! -Finalpedal!

-Finalpedal! -Nu vill man ha lite musik.

Nej, men Gud. Det här är ju för trevligt.

-Det här är riktigt trevligt. -Vad sjukt, vi är i final!

-Förstår ni hur några vi är? -Galet.

Sjukt att se tillbaka på hur det var från början.

Vi har varit så sjukt många och nu är det bara vi badass motherfuckers-

-som är här. Jag är så stolt över att vara en del av det här!

Nu får alla säga vilken tävling som har varit roligast.

-Jag skulle säga första tävlingen. -Jag med.

-När du hängde över mig. -Den var cool.

Tjejer, det är ni som väljer tävlingspartner-

-och ni kommer att börja ute i vattnet.

För oss tjejer var det extra roligt. Vi fick simma. Jag höll på att spy.

Sen kom man fram till de här hängande kycklingarna där.

Och så kör jag ole, dole, doff.

Orkar du hålla?

När du hamnade i lag med Phillip tänkte jag:

"De där måste vi sopa isär, annars är det kört."

-Det gjorde ni också. -Det var en olyckshändelse.

Det tuffaste minnet här inne är så klart när Phillip bröt benet.

Nej, det är vridet!

Det var chockartat, det gjorde så ont i mig och i honom.

Det är absolut det jobbigaste minnet.

Det var hemskt. Det var nästan den värsta kvällen i mitt liv.

-Det var så jävla sjukt. -Det var fruktansvärt.

-Då övervägde jag: "Vad är det här?" -Jag tänkte dra hem.

-Många övervägde nog det. -Det var så mycket i den röstningen.

När saker och ting har känts väldigt jobbigt-

-så är det mitt psyke och mindset som har hjälpt mig att släppa-

-och gå vidare. Jag har hela tiden tänkt en tävling i taget-

-och att alltid göra mitt bästa.

Vi har haft extremt tuffa utmaningar här inne-

-men övervunnit dem.

Människan klarar av mycket mer än man tror.

Jag trodde inte att det skulle gå så bra. Visst, jag har en bra fysik-

-men jag trodde inte det skulle räcka så långt.

Du har den!

Nu vill vi vinna det här. Det finns inget annat.

Det är det jag vill och det vi ska göra allt för att göra.

Det är höjden och den vi gjorde i dag som har varit de tuffaste.

Problemet är att jag skiter ner mig nu.

Då kan du göra det hängandes.

Jag trodde inte jag skulle gå så här långt.

Kom igen, Viktor.

Jag hatar höjder och är otroligt höjdrädd.

Men fan, det går om man bara vill och tror på sig själv.

-Viktor, Viktor! -Du är så jävla grym.

-Bra! -Jag är stolt över hela min resa.

Och hur jag har gjort och vad jag har gjort.

Nu tar vi det jävligt lugnt. - Jag har bjudit på bra underhållning.

Och jag har ändå tagit hem många vinster och är i finalveckan.

Vinner jag hela skiten, då har jag vunnit allt.

-Då kan ingen säga nånting. -Den var frän. Så högt upp.

Ja, sjukt att ha gjort det där.

Jag är sjukt stolt över mig själv och min resa-

-men är det nåt jag har lärt mig i "The Challenge"-

-så är det att vatten är min akilles.

Man kan inte annat än vara tacksam över att man tagit sig så långt.

Det har varit tuffa tävlingar.

Man har många gånger känt: "Hur ska jag göra för att hålla mig kvar här?"

Som de här andra presterar.

Men nu känner jag att jag platsar.

Jag har fixat det här. Jag har kommit så här långt.

Hur än fortsättningen fortlöper så kommer jag att vara stolt-

-över vad jag gjort här.

-Anthony, favorittävlingen? -Den med buren.

-När vi simmade under vatten. -Ja, den var rolig.

Det var nog min favorit med. Nej, jag skojar.

Ja, verkligen.

Andas och ta det lugnt!

Klart man är här för att vinna miljonen och ha förstaplaceringen.

Men jag har också vunnit nåt mycket större.

Jag har satt mig själv på prov och inte gett upp.

Oj, nu kommer det vågor. Ganska rejäla vågor.

-Du är grym! -Jag klarar mycket mer än jag tror.

Jag är så jäkla mycket starkare än jag visste.

Hjälp henne, hallå!

Nej, fy fan...

Jag har allt från att ha blivit medvetslös-

-till att ha övervunnit mina största rädslor.

Bara andas.

Jag har ändå tagit mig hit och jag har kämpat.

-Gud, roligaste tävlingen... -Din roligaste reaktion var quizen.

-Ja, fy fan, vad roligt det var! -Du var så jävla rolig.

-Men... Men... Säg då! -Men nu är det 230.

Ja! Ja! Ja då!

Jag är så otroligt stolt över alla mina insatser-

-som har tagit mig så här långt.

Jag kommer att ta med mig ett sjukt jävla pannben hem.

Jag ska anmäla mig till alla utmaningar där hemma-

-helt sjuka grejer. För jäklar, vad cool man är!

Bra, vänster ner där. Full fart nu, Sandra!

Kör, kör, kör!

Det kan mycket väl vara så att jag tatuerar in "gaspedal" nu.

Och vinner jag miljonen, då ser ni en tatuering på min kropp.

-Det har ni mitt ord på. -Hur var första röstningen?

Det var när vi tog ner Karl och dem och så...

Mitt starkaste minne från "The Challenge"-

-var när Elin blev vald till duell och jag blossade upp.

-Jag har inte lovat er nånting. -Du är så vidrig.

-Kalla inte henne vidrig! -Pratar jag med dig? Nej. Tyst!

Absolut inte! Säg inte att en annan människa är vidrig!

-Anthony... -Jag pratar inte med dig.

-Nu lugnar vi ner oss. -Jag har sårat människor.

Och ord kan man inte ta tillbaka. - Jag saknar Elin...

Många gånger så menar jag inte vad jag säger.

Jag är bara ledsen och vill göra andra ledsna för att skydda mig.

Du måste prova att skruva ner lite.

Jag har kommit till många insikter om att man aldrig blir klar.

Man måste alltid jobba på sig själv.

Vi ska hitta tillbaks till oss själva. Lugna ner oss lite.

Och det är bara för mig att vara ödmjuk i det-

-och fortsätta jobba på det när jag kommer hem.

Så jag vill lätta på mitt hjärta och säga-

-att jag faktiskt är stolt över min resa här.

Då går vi in på djupet. Fyll era glas!

Nej, inget mer bråk. Jag pallar inte ens höra det.

-Skål för att det är ni som är kvar. -Bra uppstyrt, Viktor.

Om i dag hade varit det sista och vi hade åkt hem-

-så hade det absolut känts som bästa avslutningen-

-men tyvärr så kommer det mer tävlingar.

Med tävlingar så kommer det också mer drama.

-God natt, tjejer. -Jaha, god natt!

Jens har redan lagt sig.

-Vem har gått och lagt sig? -Jens.

Jens ska vinna i morgon. Med eller utan dig, Sandra.

Det förstod jag för länge sen.

-Jens, är det dags att sova? -Ja, det känns så, va?

Ja. Jag är på. Du vet att klockan bara är tio, va?

Det är perfekt.

Det är nu det börjar gälla. Det drar ihop sig till final-

-det drar ihop sig till ruskigt viktiga tävlingar.

Det går inte att backa nu. Är det nån gång jag ska koppla in björnen-

-så är det nu.

Okej, kan du visa vilken vinstgest du kommer att ha-

-om du vinner "The Challenge"?

Jag kommer att springa så här...

-Okej, flygplanet först. -Och så... Tut-tut!

Tåget. Flygplanet, tåget, paddan.

Och sen... Vad kommer jag att göra mer? En kullerbytta, tror jag.

I morgon kanske jag är miljonär!

Miljonär! Miljonär!

-Viktor, ta en sista blick. -Va?

Så här ser jag ut som en fattig gaturåtta-

-men i morgon kommer jag att se likadan ut-

-men vara miljonär.

-Så jävla bra. -Jag ska bränna er allihopa.

Det par som förlorar dagens första tävling får lämna "The Challenge".

-Elvira, fucking hell. Nu! -Jag sitter fast!

Jag kommer ingenvart!

Det är en fin dag, solen skiner, det blåser inte så mycket.

Jag tror det blir en dag att minnas.

Är ni beredda?! Nu jävlar kör vi!

Finaldag!

Final!

Man har ändå stor chans att ta hem det här, så man får ju gåshud.

Vi rullar på, vi kör nu. Nu åker vi.

Nu är det fullständigt jävla Norrlands-face hela vägen-

-och väcka upp björnjäveln! Nu kör vi!

Sätt dig ner nu, för helvete. Innan jag måste skjuta dig.

Då dör du. Jag kastar ett glas på dig.

Det blinkar!

Sista dagen. Sista dagen!

God morgon, gänget. Hoppas det finns lite energi kvar-

-för det börjar bli allvar. Det par som förlorar dagens första tävling-

-kommer att få lämna "The Challenge". De två par som är kvar-

-är de som fajtas om vinsten och en miljon kronor i kväll.

-Vi ses. -Jag fick rysningar, gåshud.

Jag ryser som en jävla oxe som är ute och betar. Det är helt sjukt.

Nu är det på allvar. När hon berättar om finalen ser jag mig i den-

-med Jennifer. Jag ser allting. Därför kommer det rysningar.

-Fan, vilka rysningar jag får! -Skönt att börja med en fördel.

-Ja, verkligen. Gratulerar. -Ja, grattis.

Det känns pirrigt, men det är skönt att veta att vi får en fördel här.

Det viktigaste är att inte komma sist.

För då är man ute ur "The Challenge" och snubblar på mållinjen.

Det vill jag inte göra.

Vad gör vi om vi åker ut i första tävlingen?

Ja, då får vi kramas bara. Men jag ser inte det.

Vi vet att vi är starka och snabba. Det gäller bara att kötta nu.

-Är du laddad? -Skitladdad.

Jävlar vad blåa ögon du har. Isblå.

Nu har jag kopplat på björnen. - Nu är det vinna eller försvinna.

Jag kommer att göra allt för att inte lämna nåt åt slumpen.

I dag får det som gå sönder gå sönder.

Dör vi så dör vi. Och jag dör hellre rik än fattig.

Vi kommer att ge allt för att knipa en finalplats. Det finns inga hinder.

Nervositeten stiger. Nu gäller det att hålla huvudet kallt.

Det luktar guld och det känns fantastiskt.

Jag är sjukt taggad och har inte ont i kroppen längre.

Vi har kommit så här långt. Jag står här, sista dagen.

Nu fan kör vi! Nu smäller det!

Hej, gänget. Sista dagen på "The Challenge".

Elvira och Anthony, vinst i går.

-Yes! -Ja!

Ni tog säkert jättemycket energi med er från den tävlingen.

Vad har det betytt för er inför dagens tävling?

Självförtroendet har fått en boost. Och i går fick vi visa-

-att vi är att räkna med. I dag också, förhoppningsvis.

Tävlingen går till så här...

Ni ska ta er från start till mål så fort som möjligt.

Men ni hindras av att ni är fastkedjade.

För att ta er loss och över mållinjen måste ni få tag i en nyckel.

Som finns under en betongfylld låda.

Betonglådan lyfts genom att fylla den på er sida så den väger mer.

Men för att få ner betongen i er låda måste ni krossa den med släggor.

De två lagen som kommer först över mållinjen är i final.

Och de som kommer sist lämnar "The Challenge".

Elvira och Anthony, ni fann förra tävlingen och har en fördel.

Jag kommer att placera en hink med betong i er låda redan nu.

Jag och Anthony har en fördel men jag tar inte för givet att vi vinner.

Vi kommer att få kämpa hårdare än vi nånsin har gjort.

Jag hoppas att vi klipper en första- eller andraplats.

I alla fall inte tredje.

Gör er redo för er viktigaste tävling hittills!

Gåshud!

Alright, krossa lite betong. Det är tiokilosblocken vi hade förut.

Och de går sönder av att man slänger dem på varann.

Bara släng dem på varandra och sen börja med släggan.

Jag vet att jag har en bra teknik med slägga-

-då jag har huggit mycket timmer. Bara att mata på.

Okej, storstadskillen från ghettot har aldrig använt en slägga.

Jag ska lära dig. Ta inte ut dig för mycket.

Varje gång du tar upp släggan måste du hålla högt upp på den.

Det tar mindre kraft. - Jag har släggat tidigare.

Det gällde att lägga så mycket vikt som möjligt längst ner på släggan.

Då gör den mycket av jobbet själv. Ibland är det svårt-

-men det är principen.

Jag släggar gärna också, men vi skiftar lite.

-Vi får lägga ner några block. -Sen får man slå som en galning.

Det kan vara bra. Vi lägger ner, jag börjar slå.

I dag tror jag att Jens och Sandra är största hoten.

I och med att Elvira och Anthony har en fördel-

-så tänker vi att de nog vinner tävlingen.

-Kör. -Gött. Bam.

Så det står nog mellan oss andra om vem som kommer sist.

Det finns inte på världskartan att jag och Jens kommer sist i dag.

Det är vinna eller försvinna, och vi väljer första alternativet.

Vi har försprånget. Det här kan vi ta.

Och Elvira verkar väldigt redo.

Ni startar på min signal.

Min och Jennifers taktik är bara att kasta fram mycket sten-

-och sen ska jag slå skiten och slå och slå-

-och så springer hon och fyller.

Och det enda jag ser är Jennifer som trycker på.

Samtidigt ser jag lite längre fram en check med miljonen-

-och finalen. Det blir ett jävla bränsle.

Fan, bitarna måste bli mindre. Nätet var mindre än vi trodde.

Så bitarna måste krossas väldigt mycket.

Vi måste ha mindre bitar, kom igen.

Det här känns bra. Precis som planerat.

Stenarna går sönder, det går ganska lätt.

Anthony, jag släggar. Spring.

Jag kollar åt sidan och ser att jag är enda tjejen som släggar-

-men Anthony är snabb och jag är stark.

Detta är vårt bästa sätt. Det är bara att slägga på.

Jag har gjort det innan. Det är bara att kötta allt man har.

Fortsätt, fortsätt! Bra!

Jennifer skriker: "Slå, slå, slå." Nu jävlar ska hon få se.

Det ska bli som en jävla studsmatta.

Här kan jag stå och bara slå och slå och tänka på när biran kommer in.

Lägg nära oss, Sandra. Det blir tyngre.

Fan vad gött ryggen mår nu. - Man känner sån mjölksyra i ryggen.

Men det är bara att kötta på, det är nu eller aldrig.

Så länge du ger mig stenar, är det bra.

Riktigt bra. Du är så jävla grym. Och jag menar det.

Vår våg lutar lite, vilket är bra. Vi har ett försprång.

De andras våg lutar inte, så vi måste leda.

Bra, bra, bra.

Ner då, din jävel!

-Kom igen, Sandra! Öka! -Jag kommer ingenvart!

-Alla har ont. -Jag kan inte, Jens...

Jag kan inte mer.

Kedjan bara snurrar sig. Jag har snurrat in mig själv i den-

-så det blir en stor knut runt min fot-

-som är tung som satan.

-Jag kommer inte nånstans. -Jo, du når.

Skit i det där, vi har inte tid med det.

Sluta nu!

Ta småstenarna du får tag i.

För första gången ser jag en svaghet i min partner.

Hon håller på att ge upp. Hon tycker att det är jobbigt-

-och säger att hon inte kan.

Jag kan inte... Du måste springa själv.

-Nej, du kan visst! -Jag sitter fast!

Men spring så den släpper! - Det är bara att lösa problemet.

Det kommer inte att lösa sig för att du står som en kägla.

Ta reda på vad som är problemet och lös det.

Nåt måste hända. Man kan inte stå och vänta på att problemet ska lösa sig.

Jag kommer ingenstans.

Jag är glad att det där inte är mitt team.

-Fortare! -Den är på väg nu, Elvira!

-På väg mot guldet! -Fan, vi ligger efter.

-Mitt ben. -Kom igen nu!

Sandra, spring. Håll ut händerna.

-Jag kan inte, Jens! Du fattar inte! -Kom igen nu!

Jag kommer inte upp, jag kommer inte till stenarna, ingenstans!

Lyssna nu, jag kommer ingenstans. Jag kommer ingenstans!

Nej, bra.

Shit, vad arga Sandra och Jens är på varandra.

Jag är glad att det inte är mitt team.

Kom igen nu, de gnäller! Kör på nu! Vi har det här!

Sandra har virat in sig som en boaorm runt benet.

Det är bara positivt. Energin bara kommer till oss.

Nu! Fort nu, den här jäveln håller på nu! Fortare!

Kolla vilket håll kedjan går åt så hoppar du runt.

Jag vet att i stundens hetta kan jag brusa upp lite-

-och jag skriker på Jens som bara den-

-men det är inte Jens jag är arg på, utan min fot och den jävla kedjan!

Kämpa. Gör så gott du kan bara, det är allt jag begär.

In i mig själv nu, upp och ner, hämta stenarna, lägg i dem.

Bara in i dig själv, pacea, pacea!

Du är så jävla grym! Elvira, nu presterar du!

Jag känner att det börjar bli tystare hos de andra-

-så de kanske saktar ner. - Ja, nu! Fortsätt, fortsätt!

Vi kan pusha hur länge som helst. Jag säger det till Elvira.

Det är bara att hålla samma tempo. Vi vinner det här.

Vår börjar ge med sig!

Anthony skriker att den rör på sig. Vi har inte råd att sakta ner.

-Det är bara att köra på. -Den rör sig som fan. Lite till!

Det känns verkligen som att Elvira och jag kommer ta hem vinsten.

Den är på väg nu, Elvira! På väg mot guldet och en miljon!

Fan, vi ligger efter.

Elvira, ingen stress. Vi ligger först-

-och alla är skittrötta och bråkar.

Vi gör det asbra. Vi vinner om vi fortsätter så här.

Jag visste att jag valde rätt!

-Mitt ben! -Bra, Sandra!

Jag har dragit med mig ett problemknä genom varenda tävling-

-men nu är det kört. Det kommer inte att bära.

Jag vet inte ens om jag kan springa till nyckeln när den går upp.

Men det spelar ingen jävla roll. Jag kommer fan inte att ge mig.

-Är vi ens nära? -Jag fattar inte att den står still.

-Den har inte rört på sig nånting. -Hur mycket ska jag behöva slå?

Det är helt sjukt, den bara står still. - Satans jävlar!

Vad fan!

Tänker vi fel? Ska vi lägga på vänstersidan i alla fall?

-Nej, nu, nu! -Ja! Yes!

Så jävla underbart! Ta det lugnt! Sopa hela banan!

-Ja! -Ta ner den.

Fuck, vad gott! Vi är så jävla bra!

Känslan är så jävla underbar. Vi kan avslappnat låsa upp våra lås-

-och bara glida över mållinjen. Fy fan, vilken skön känsla.

-Fan, vad gott! -Yes!

Vi vann! Fy fan, vad sjukt. Vi är i final!

Viktor och jag har nått vårt mål. Vi är i final.

Den här känslan är helt oslagbar. Fy fan, vad grymma vi är.

Första paret i mål! En finalplats kvar!

Fortsätt så. Det är bra. Du gör skitbra. Det här tar vi.

-Kom igen nu, slutspurt. -Musten går ur mig.

Det är bara vi och Elvira och Anthony.

Deras tempo är högt. Jag vet att Anthony är så uthållig.

Snart klara. Den ger med sig sakta men säkert.

Och min stackars partner på marken har inte mycket kvar att ge.

Sandra, nu är det vinna eller försvinna.

Om deras box börjar gå ner, gör vår det snart också.

Kan den bara ramla ner nu?

Min kropp är förstörd. Jag är så trött nu.

Jens, spring! Ta nyckeln!

Kör, kör. Det är inte klart.

Nu är det bara att få upp låsen snabbt och ta sig över linjen.

Jag använder de sista krafterna och smärtan i knät får bara vara.

Det spelar ingen roll, jag ska över linjen.

Jag tar mig över linjen och sen är det bara svart.

-Andas. -Jag håller på att dö, tror jag.

-Jag håller på att dö. -Hur fan...?

Jag orkar inte ens fira att jag är i final.

Jag orkar inte gratulera de andra eller prata med Elvira.

Jag behöver vatten och kyla och nu är jag utbränd.

Fuck, mitt knä.

Jag har varit tvungen att elda ur mig allt för att vi ska ta oss hit.

Vi tog oss till final, men nu är jag paj.

Jag vet inte om det här kommer att gå.

Knäet är kört nu.

När Jens och Sandra kniper andraplatsen-

-tänker jag att han är helt slut. Ni ropar in sjukvård.

Vad är det som händer? Här står jag pigg som en varg.

Vad är det med er? Då fick jag också en bra känsla-

-av att de inte orkar en final.

Hör ni, det ser ut som ett slagfält här. Precis som det ska se ut-

-i en sån här tävling inför en final.

Två par är klara för final. Sandra och Jens, Jennifer och Viktor.

Stort grattis!

Tack.

Elvira och Anthony, tyvärr tar det slut för er här.

-Yes. -Det är okej.

-Vi är jävligt nöjda. -Det är vi faktiskt.

Vi står ju bredvid elitens elit.

Man kan nog inte vara missnöjd om man står i vårt läge.

Och det är helt fantastiska motståndare.

Det har varit en ära att tävla mot dem.

-Detsamma. -Verkligen, ni är grymma.

Och era resor, Elvira, så mycket saker som du har lyckats med-

-under de här veckorna som du aldrig trodde att du skulle göra.

Och Anthony, fajtats i det sociala spelet.

-Lite nytt för dig kanske. -Ja, verkligen.

Stort tack för att ni har varit här.

Det har varit en ära att ha er här, båda två.

Nu tar det slut och ni får säga hej då till era vänner-

-och lämna "The Challenge".

-Hej då. -Lycka till.

Man vill ju dö nu. Jag är helt död.

Jag och Anthony kom trots allt trea och helt ärligt: Fan, vad gött!

Jag är sjukt glad över att ha kommit så här långt.

Alright, lycka till! Kör hårt! Inte för hårt.

Hej då, ta hand om er.

Känslan att lämna "The Challenge" är ändå bittersweet.

Det ska bli skönt att få träffa min älskling.

Jag saknar henne jättemycket. Och jag är ändå glad-

-att jag tog mig igenom hela "The Challenge".

Det är bara finalen jag missar. Men jag kämpade på-

-och gjorde mitt bästa, men det räckte inte-

-och jag kan bara vara stolt över min prestation.

I kväll kommer ett par av er att vinna en miljon kronor.

-Ja, det är sjukt. -Jävligt sjukt.

Jag kan bara säga: Hem och ladda.

-Nästa gång vi ses är det final. -Då taggar vi om här.

-Jajamän. -Taggar till.

-Mot sjukhuset. -Känslan att äntligen vara i final...

...och att det snart är slut är helt sjuk.

Och känslan nu är att vi kommer att vinna hela skiten.

Jag har sån jävla bra känsla och jag är inte skadad eller trött.

Jag mår hur bra som helst. - Final!

De som spyr är vårt motståndarpar, Sandra och Jens.

Det gör det också skönt, att man förstår att man är jävligt uthållig.

Varsågod, du får en finalöl.

Jennifer och Viktor är jättestarka tillsammans.

De har vunnit mest tävlingar tillsammans.

Vi hade inte kunnat ha ett svårare motstånd.

Nu är det bara en tävling kvar och vi tänker bara att vi ska ta den.

Jag hade inte velat vara Sandra och Jens som får möta oss.

Vi kommer att vara livsfarliga.

Jag laddar fortfarande upp och har inte hittat det än.

Jag hoppas att jag hinner tanka nog så att gnistan inne på arenan-

-bränner loss allting. Jag måste hitta det där igen.

Och det är långt borta, men jag har inget val.

-Det är nu eller aldrig. -Det känns så bra i kropp och själ!

Fram med popcorn. Nu ska ni se mig och Jennifer ta hem hela jävla såpan.

Det blir show. Sista tävlingen, här kommer vi.

-Vi ligger efter. -Kom igen, en miljon på spel!

-Du har alla här uppe! -Kör, jag har alla.

-Nej, nu åker det ner en till! -Vi får inte ordning på det.

-Det går inte. -Fuck!

Då är kvällen äntligen här! Finalkvällen!

Totalt har 24 deltagare antagit sig den här utmaningen.

Fyra stycken av dem står i final.

Ditt jävla lejon!

Och ni är några av dem som har följt dem-

-mer eller mindre in i det sista.

Vad säger ni? Ska vi ta in finalisterna?

Ja!

Jens och Sandra!

Arenan har nånstans varit som en gnista för mig.

Yes, björnen!

Och jag tänker se till att gilla den i kväll också.

För nu är det verkligen vinna eller försvinna.

Och jag hoppas att min partner har återhämtat sig-

-så vi kan köra sista racet.

Viktor och Jennifer!

Att kliva in i den stora finalen känns underbart.

Kom igen nu!

Och spännande och rätt coolt också. Det här blir en bra final-

-där jag ska leverera. Det är jag jävligt tacksam för.

Sandra och Jens, Jennifer och Viktor-

-välkomna en sista gång till arenan.

Totalt har 30 olika tävlingar inklusive dueller utkämpats.

Och därmed lika många vinster. Ni fyra tillsammans-

-har varit inblandade i mer än hälften av dessa vinster.

Det säger väldigt mycket om er. Ni har nu en tävling kvar här.

Och vinnarna av den går härifrån med en miljon kronor!

Mille!

Jag gör det här för miljonen. Jag ska visa att jag är fan bäst.

Finalen går till så här...

Som par kommer ni att starta samtidigt-

-på varsin sida av konstruktionen. Ni slår er igenom väggarna-

-för att nå fram till tornet i mitten.

På tornets olika nivåer finns det 24 pusselbitar.

Alla 24 bitar måste tas med ut innan ni får börja lägga pusslet.

Först klar ringer i klockan och har vunnit "The Challenge".

-Nämen, alltså... -Kom igen nu!

Fokusera, skärp dig.

Jag åkte ut från "Robinson" i ett pussel.

Gipsväggar, torn, inga problem. Men pussel... Inte igen.

-Har ni förstått? -Ja.

-Bra, gör er redo för final! -Kom igen!

Pusselpaddan!

När jag hör vad tävlingen går ut på tänker jag: "Bingo."

Vi ska slå igenom lite gips och ta lite pusselbitar.

Hur svårt ska det vara?

-Jens och Sandra, är ni redo? -Ja!

Jag vet att Jennifer och Viktor har vunnit pusseltävlingar förut.

De blir riktigt farliga!

Vi hade inte kunnat ha ett svårare motstånd.

De har vunnit mest, så det blir väldigt tufft.

-Jennifer och Viktor, är ni redo? -Ja, kör igång nu.

-Ni startar på min signal! -Det är nu det gäller.

Nu är det verkligen vinna eller försvinna.

Aj, det gör riktigt ont att slå i gipsväggen.

Viktor, snälla lös det här åt oss nu.

Den är igenom!

Jag får tänka tillbaks till gamla karatetiden nu.

Sikta på andra sidan väggen och pusha igenom.

Första väggen! Det här går bra.

Kom igen nu, Jennifer! Kom igen nu!

Det flyter på hur bra som helst.

Vi plöjer igenom gipset på nolltid.

Vid tredje väggen ser jag Viktor studsa iväg i tornet-

-tillsammans med Jennifer. Vi ligger efter.

Jennifer och Viktor är redan på tredje våningen.

Hur fan gick det till? Hur kan de vara så snabba?

-Jag har alla här uppe! -Kör, jag har alla.

Jag märker att vi leder sjukt stort-

-och vi är igenom hur snabbt som helst.

Kom igen nu! Öka!

Vi har ett försprång, det känns helt fantastiskt.

Håller vi fokuset vid pusslet så tar vi hem det här.

Det kommer att stå Jennifer och Viktor nånstans.

Skynda dig ut!

Jobba snabbt men var smart. Klanta inte till det.

Jag får inte lämna nån pusselbit och det ligger gips överallt.

Jag måste ha koll på att vi får ut allt, annars gör vi bort oss.

Vi har inte råd att glömma pusselbitar.

Hitta ditt namn. - Det här borde gå snabbare.

Men det är så många bitar. - Var fan är "The Challenge"?

Här är "vinnare".

Hitta bitarna med våra namn.

Nu är det bara att köra. Vad ska det här bli?

-Tänk, tänk, tänk. Fokusera. -Jag ser det inte nånstans.

Viktor, Jen...

När jag ser bitarna blir det bara panik och stress.

Jag blir som paralyserad. Jag fattar ingenting.

Håll fokus nu!

Det här är det viktigaste pusslet i era liv!

-Varför går det inte? -Nej...

Jag är så in åt helvete stressad.

Det är pussel, jag ser inte samband...

Jag gör inget. Jag känner mig bara malplacerad.

Tänk på miljonen nu! Kom igen!

En miljon!

Det här var det sjukaste jag varit med om.

-Jag fattar ingenting. -Där är Viktor. Ta inte de bitarna.

Samarbetet är inte helt on point den här gången.

Det åker ner en pusselbit på marken!

Vi kastar bitarna överallt och ingenstans.

-Nej, nu åker det ner en till! -Vi får inte ordning på det.

Nej, nej... Försök att hitta ditt namn.

Jag ser att det är våra namn och "Challenge".

Men det är en massa bitar med streck. Var ska de vara?

Det tar sån jävla tid med pussel!

-Fuck! Så? -Kom igen nu!

Vänta, den här ska vara ovanför. Så här.

Så. Vänta, vänta.

-Viktor har vi här nu. -Sista nu, kom igen!

-Så ska det vara. -Kom igen nu, baby.

Kom igen nu! Öka nu!

-Kom igen nu! -Kom igen!

Kom igen!

-Hit. Dit. Jennifer. -Ja.

Nu ökar vi, en miljon på spel!

Jennifer. Kom igen nu. Det ska stå "Challenge".

Vinstpedal!

Jag begriper inte hur vi som underdogs, sjuka hela dan...

...kan plocka igen det. Vi bestämmer oss för att sopa in det-

-och drar i klockan så det bara smäller-

-i hela Cypern! Vi har gjort soprent!

Jag är så glad! Jag kan inte fatta att jag sitter här i dag och...

Jag har fucking vunnit "The Challenge Sverige".

Det är så sjukt...

Jens och Sandra, stort grattis! Ni har vunnit "The Challenge"!

Jag hatar pussel och jag kommer aldrig att titta på en pusselbit mer.

Det är det värsta jag vet.

Förlora på en pusselbit, herregud.

Det är så jävla bittert så jag vet inte vart jag ska ta vägen.

Bra krigat, Viktor.

Alltså, fy fan. Fattar du? Jag har förlorat på ett jävla pussel.

Det är så jävla sjukt.

Hur fan kan man förlora på ett pussel-

-när man har vunnit så många tävlingar innan?

Man har slaktat som ett jävla djur och så förlorar man på ett pussel.

Vad värdigt det känns...

Vinsten gick till Jens och Sandra!

Det är de som lämnar Cypern med en miljon kronor!

Tack för att ni har varit med och tittat-

-på första säsongen av "The Challenge Sverige"!

Fan, vi gjorde det. Vi gjorde det!

Text: Pablo Diaz Bernal Iyuno