Original subtitles

Översättning: Olof Andersson Svensk Text, Stockholm

Filmen spelades in i närheten av Amarillo och Canyon i Texas–

–på dessa ranchägares rancher:

Vi filmade även i Palo Duro Canyon med stöd från staten Texas–

–och från fler Texasbor än som kan nämnas på denna plats.

Vi har hittat Juan.

–Känner du Juan Emidor? –Han jobbar väl åt dig?

Han har varit borta i tre dar. Vi hittade honom i morse.

–Vad var det med honom? –Halsen var avskuren.

–Fotspår? –De var bortsopade.

–Det var väl hans häst. –Jag vet vad han hade för häst.

–Det var en av mina. –Det hjälper mycket!

–Var är kniven? –Jag vet inte.

Du är jämt här och gnäller om att du rånats, skrämts eller fått stryk.

Det är jämt likadant: Jag frågar och du vet inte.

Jag tror att han vet, Tom. Han visste redan när vi kom.

Din häst är dåligt bunden, Jeff.

Om nån annan än en grabb sa så...

Jag tror att du vet vem som dödade Juan.

–Du kom hit fast det redan var fullt. –Jag tog mig plats.

Tro inte att jag ska skydda den åt dig.

Jag kom hit för att rapportera ett mord.

Jag börjar tröttna på allt trubbel du ställer till.

Du vet inte vad trubbel betyder.

–Det är nån här. –Varför tror du det?

Jag bara vet det.

Det är Sam Beers.

Tjena, grannar! Hur är det?

Jag tröttnar aldrig på att se på dalen.

Det måste ha varit svårt att förvärva den.

Jag här är för att berätta att mrs Boyce vill tala med dig.

–Hon är bekymrad över nåt. –Gå och se vad hon vill.

–Det var sorgligt med Juan. –Tack, Sam...

Du har väl varit och skällt på sheriffen.

Hur visste du det?

Den hästen har jag aldrig sett. Vem mannen är kan jag inte se.

–Vem berättade om sheriffen? –Jag är väl synsk...

–Kan du se vem som dödade Juan? –Det kunde ha varit jag.

Vissa av grannarna hoppades på att bli boskapskungar innan du kom.

–Marken är betald. –Ja, men de använde den gratis.

Det är inte konstigt att de vill köra i väg dig.

–Du också? –Nej, jag avskyr kor.

När jag tänker på att skaffa fler kor, vänder det sig i magen.

Honom har jag aldrig sett förut.

Det syns på honom att han inte äger nån boskap.

Inte jag heller om det fortsätter så här.

Det är en främling, Tom.

–Jag vet vem han är. –Gör du?

–Jag ska väl ge mig av. –Hej då, Sam...

–Han förser sig med en utvilad häst. –Det visste jag att han skulle göra.

–Jag har aldrig sett honom förut. –Du kanske har tur.

Hej då...

Han är fullständigt okänd för mig.

–Visste du det? –Ja, du sa det.

Hej då...

–Hej... –Nej, du har aldrig sett mig förut.

–Strunta i musiken, jag såg dig. –Kul att du känner igen mig.

Dig känner jag bättre än nån annan.

Du har visst hamnat i trassel.

Det sägs att din förman jagades över Klippiga bergen.

–Och det var din siste man. –Hur länge har du snokat runt här?

–Är det alla pipor du har? –Hur länge? frågade jag.

Kanske tio dar... Det är konstigt att du aldrig vet vad som pågår.

Jag slår vad om att du aldrig hänger på saloonen.

Du blir okunnig av att leva som du gör.

Jag har inte jobbat här på sju år–

–och ändå vet jag vad som sker här.

–Var glad över att jag kom förbi. –Fortsätt förbi bara.

Dödar du mig om jag stannar?

En dag kanske det blir så.

Du kan inte göra mig nåt, och det vet du.

Vad vill du?

I kväll vill jag ta en ridtur.

Du vill ha tag i Juans mördare. Jag kan nog få fast honom.

–Vill du följa med? –Nej...

Jag vill inte ha med dig att göra.

Jag försökte...

Hej, Jeff...

–Hej... –Det var det jag sa.

Har du aldrig burit vapen förr? Skjut i stället för att fåna dig.

Tom har visst slarvat med din utbildning.

Har du tid en stund, Tom?

–Vad vill Wichita? –Inget han får i alla fall.

Mrs Boyce är livrädd att nåt ska hända hennes man...

Att han ska bli skjuten.

–Ingen bryr sig om Earl Boyce. –Jo, han vet vem som sköt Juan.

–Hur då? –Han såg det.

–Sa hon det? –Ja...

Hämta mig en häst.

Jag tar den som Wichita tänkte ta.

Nå, vad säger du?

Sadla på den här åt mig, Jeff.

Du kan stanna här i natt. I morgon får du ge dig av.

Du misstar dig, jag råkar veta nåt.

Du har varit i Paladora i tio dar och Juan har bara varit död i tre.

–Tror du att jag dödade honom? –Nej!

Du skulle inte döda nån utom för mat.

–Juan dödades av en boskapstjuv. –Har du varit nåt annat?

Från Amarillo till DeWitte har man bara överbevisat mig två gånger.

Jag kan inte bevisa nåt, jag vill bara att du försvinner.

–Jag tror inte att han gjorde det. –Jaså? Kom, vi måste ge oss av.

Vi behöver bara fråga Earl Boyce, han såg det.

Så han vet vem som dödade honom?

–Ta hans hölster. –Just när jag hade tvål i ögonen.

Du hade ingen tvål i ögonen.

–Ta hit det, Jeff. –Vad är det för fel?

Fattar du inte det? Tänk om Wichita dödade Juan.

Skulle han låta ett vittne leva? Det är ajöss med Boyce.

–Men jag tänkte inte...! –Just det!

Jag får kolla upp saken.

Kliv av...

Mannen här är malmletare.

Han har hållit på här ett bra tag.

Han är ju snygg!

–Jag borde inte skickat ha efter dig. –Vi har problem, Kathleen.

–Vem är han? –Han kallar sig för Kid Wichita.

–Har du hört talas om honom? –Det har väl de flesta.

Earl...

–Har du sett den här mannen förut? –Kom med in.

Nå, Boyce. Dödade jag Juan Emidor eller inte?

–Minns ni inte? –Nej...

Jag har aldrig sett honom förut.

Är du säker?

Dina revolvrar ligger i min sadelväska.

Jag vet ingenting om det här mordet, vad ni än har hört.

–Tyvärr, jag har inte råd med kistan. –Ingen har tagit dina mått.

Jag kan inte vittna, även om jag vill.

Synd om min fru ledde in er på fel spår.

–Hon ville se dig död! –Det sa han inte!

Det är en intressant tanke.

Det är ingen fara, sötnos. Jag ska hjälpa dig.

Juan mördades av en av dina lortiga grannar – Chelsea.

Juan såg när han märkte fel kalv.

–Stämmer det? –Ja...

Du kan krypa fram under sängen nu. Din fru och jag ordnade det.

Kan jag gå nu?

Ja, du kan gå vart du vill, så länge det ligger långt bort.

Vi ses...

Jo, sötnos... Ha din packning i ordning.

Jag kommer nog och hämtar dig.

–Ni har visst träffats. –Självklart inte.

Du hade rätt igen.

–Vi tar ängarna i natt. –Vi har t o m månsken.

–Det är bara fyra stycken. –Det var synd...

Jag vill bara ha sadlarna, inte männen.

En sak till... Ser ni främre flankryttaren?

–Han på en skäckig häst? –Han är min...

Nu dödar vi hästarna!

–Den skojaren har börjat röka. –Tala tystare...

Wichita verkar vara tillbaka, och han har folk med sig.

Gå in och ät lite frukost.

–Vem äger de där? –De tillhör dina grannar.

–Steve Fletcher? –Ja...

Och Jim Straigth och åsnedrivaren Gil Batson.

–Död? –Vi sköt hästarna, männen gick hem.

Väck mig vid solnedgången, om jag inte har vaknat då.

Det var de som stal din boskap.

Nu vet de att du vet, eftersom jag tog dem.

Så nu måste jag förklara sadlarna?

Varför låter du inte ägarna förklara varför de drev dina kor?

Vart förde de dem?

De gör sig av med märkningen och säljer köttet.

–Om männen lever... –De lever.

–De kommer och hämtar sadlarna. –Barbacka?

–Det kommer att bli skjuta av. –Låt dem skjuta.

Ta in sadlarna.

Sätt igång!

Jag vill inte mörda mig ut ur det här.

Sätt då sadlarna på dina hästar coh skicka dem till ägarna.

Skicka tillbaka dem på mina hästar! Är du tokig?

Hästarna kommer hem igen, det kostar oss inget.

Sen hör du inget mer. Vad ska de säga, då?

"Vi red på Tom Clouds ranch när han kom och tog våra sadlar."

De skulle bli utskrattade överallt.

Jag ska visa dig hur du ska ta dina grannar.

–Det kommer nån. –Och det såg du först nu?

–Vem är det? –John Gaul från Circle Bar.

Den gamle pampen i egen hög person.

Ser du hur stilen höjs när jag är här?

Han ser beslutsam ut.

Turkey? Håll ett öga på honom.

God morgon, John.

Jag har ägt 3 mil av den här dalen i 30 år.

Det var nästan lika länge sen nån bråkade med mig.

–Är det nån som bråkar? –Jag hörde att Wichita jobbar här.

När nån anställer yrkesmördare, antar jag att han vill ha bråk.

Endast två gånger mellan Amarillo och DeWitte har nån bevisat nåt.

Där ni finns, sker det alltid mord.

Och ni har varit på listan över misstänkta.

Strax efter midnatt red Joe Chelsea in på min gård.

Han var skjuten genom kroppen.

Han föll ur sadeln medvetslös, och vaknade aldrig upp.

I morse dog han.

Jag kan inte bevisa att en välkänd mördare sköt Chelsea.

–Jag förväntar mig inga vittnen. –Inte jag heller.

Hur går det med kaffet, Parson?

Jag kan inte bevisa nåt, och tänker inte försöka.

Men nu får det vara nog. Han ska bort härifrån.

Hur? Ni verkar inte inse...

–Din son är sheriff. Var är han? –Vissa saker sköter jag själv.

Han är bara en utklädd cowboy. Du gjorde honom till sheriff.

Hade jag gjort likadant, skulle jag inte sitta där i sadeln.

–Vet du var jag skulle vara? –Nej, men det ska väl du berätta.

Jag skulle ligga i corralen med skallen i en höbal–

–och vara rädd att behöva se mig själv i ansiktet.

Jag undrar hur många som sagt så till mig förut.

Vet du hur många det är? Ingen...

–Nu har du fått höra det. –Ja, från en man med tomma händer.

Varför är du så säker på att jag inte skjuter en obeväpnad?

–För just nu siktar ett gevär på er. –Jag förstår...

Vänd hästen och försvinn.

Jag har berättat vad du har emot dig.

Det är allt man kan göra.

Där satte du honom allt på plats!

Du kanske hade rätt och jag hade fel.

–Vill du ha en ny häst? –Nej...

Tom har just insett att han behöver oss här.

De gillar nattritter? Då får vi visa dem.

–Ja, vi får visa dem... –När de stjäl en ko så stjäl vi tre.

I går kväll dödade vi en och blev kvitt–

–men fr o m nu tar vi två för en.

Det är kul att se att du kämpar emot!

–Du står på lönelistan. –Jag vill inte ha nån lön av dig!

Jag vill bara ha halva ranchen.

Inga hästar här inne...

–Förlåt, är det du, pappa? –Undrar du varför jag inte skrattar?

Jag har skrattat åt dina hyss i åratal, men nu är det slut.

Ta två teskedar soda och en kopp varmt vatten...

I dag såg en man mig i ögonen och flådde mig levande.

–Var är liket? –Det finns inget lik.

Han sa att jag tillsatt en feg idiot som sheriff.

Och att jag borde gå och gömma mig.

Lät du en luffare säga så om mig?

Ja, för det slog mig att han kanske hade rätt. Att min son...

Håll tyst när jag talar!

För två veckor sen kom Kid Wichita till hans ranch.

Du har bevakat honom och två har dödats – Chelsea och Toms man.

Kid Wichita ska vara ute ur countyt inom en vecka.

Jag sköter inte det här countyt efter din pipa!

Du sköter ingenting, men du ska börja nu.

Det ska bli ordning här i countyt, och du ska ordna det.

Kid Wichita är bara början.

–Hej, granne, är Tom där framme? –Ja.

Hej, Tom. Vad har du haft för dig?

Jag har flyttat korna till sommarbetet.

–Du har gjort nåt annat också, va? –Vad tänker du på?

Du borde inte ha sänt tillbaka sadlarna när Chelsea dödats.

Jag tror att Chelsea dödade Juan.

Men Chelsea dog när han stal boskap.

De kan förlåta att du skjutit på dem.

Men att skicka tillbaka sadlarna... Du kunde lika gärna ha skjutit dem.

–Hade de föredragit det? –Förmodligen...

Du kanske inte kommer ur det här förrän alla tre pojkarna är döda.

Det är deras sak.

Det påstås att du har anställt Kid Wichita som yrkesmördare.

–Jag har visst missat några. –Rid tillbaka och se efter.

Oss kan det inte hända så mycket, men Jeff, då?

–Ska han bli som Wichita? –Jag slåss för att han ska slippa.

Vad ska han lära sig genom att vara med honom?

Han lär sig inte att retirera – varken från Wichita eller mig.

–Med hur mycket har hjorden vuxit? –Med 46 kor? 48?

Med lite hjälp kommer varje ko att ge tre eller fyra kalvar i år.

–Vi hjälper dem. –Håll min häst ett tag.

–Vad gör ni, frun? –Jag sa ju att jag inte gillar er!

Det är för lite salt.

–Det är väl för sorgligt? –Visst...

Vi ses i morgon när jag kan stanna längre.

Wichita har precis gett sig av.

–Hur ofta har han varit här? –Tillräckligt ofta...

–Kathleen, om han stör dig... –Tom!

–Utpressar Wichita dig? –Utpressar?

–Varför tog du annars hit honom? –Det krävs folk för att driva boskap.

Speciellt på nätterna. Alla vet att han gör räd efter räd.

Ingen blir skadad i onödan.

–Jeff, då? Betyder han inget? –Kanske bara han betyder nåt...

Snart börjar Jeff bete sig som Wichita.

Jag försöker förhindra det så mycket jag kan!

Jag tror dig.

Jag ville inte gräla med dig nu när vi ska ge oss av.

–Jag är ledsen att ni far. –Det är inte jag!

Jag avskyr allt som hänt här, förutom att lära känna dig.

Du har varit en fin vän, Tom.

Tom...

Kom hit...

Håll om mig.

Du har tänkt på det länge, eller hur?

Det kanske jag också gjort, men nu är det slut.

–Var står vi? –Ingenstans, antar jag.

Just det, du vet det nu.

Försök att sova lite som omväxling.

Jag skickar vagnen när ni är klara att resa.

Äntligen går han, jag började bli orolig.

Kom, vi har jobb att göra i Two–Faced Ridge.

–Den är väl inte vår? Var är kon? –Benet var brutet, så jag sköt henne.

–Den här tillhör John Gaul. –Dra ner henne.

Wichita!

Tom sa att vi skulle lämna Gauls kor ifred.

–Ser du klippan där borta? –Ja...?

Den klippan gav mig mer problem än hela dalen.

Det är så här man blir rik, grabben.

–600 dollar, men det är en början. –Vad mycket pengar!

–Bara jag inte sålde våra kor! –Vem köpte?

Samma typer som köpte vårt kött av våra grannar.

–Nu har vi en man här! –Försök inte hålla jämna steg bara.

När du övar... Det där måste vara Parson.

–Nej, det är Turkey. –Just det...

När du övar, håller du så här... Då skadar du inte nån.

Du vill bara skjuta folk med avsikt.

När du tar bort fingret, ska det poppa till...

Hämta den där hästen.

Släng ut burken.

Du ser hur bra jag lär ut. Bäst att jag inte lär dig för mycket.

Ska du rida ut i natt? Det ska jag också.

Inte du, och häng av dig vapnet. Vet du inte vad patroner kostar?

Vi ses i morgon.

Det är dags att ligga lågt ett tag. Far har redan varit här och bråkat.

Vi förlorar också boskap varje natt. Wichita jobbar hårt.

Häll sand i hans polisonger, då. Börjar du bli nervös?

För Guds skull, Gil...

Kid Wichita är inget lätt mål.

–Hur tog de Chelsea? –Wichita mördade honom.

Du åker dit, om vi försöker det.

Är du rädd för honom?

En fluga...

När jag knäpper en kille ska det vara lagligt. Därför ska du vara med.

Jag kommer. Ta reda på var han är i morgon, så tar vi hela gänget.

–Tänker du chansa lite? –Han får ingen chans.

Stick nu ifrån stan, jag är trött på ert gnäll.

Passa så han inte tar era sadlar innan ni är hemma.

Kom, Gil...

Hej, gott folk!

Det lyste, så jag tänkte titta in på ett glas.

–Det här är ingen saloon. –Bra, då behöver jag inte betala.

–Ta för er bara. –Visst.

–Helt otroligt...! –Ja, det får man säga.

Har du gjort den själv?

–Du har grinat igen. –Jag vill inte bråka med dig.

Många killar tror på att skaka om dem lite, det är bra för figuren.

Jag är inte säker, men det kanske är en bra idé.

Musikälskare...

–Vill ni höra en visa? –Det enda vi vill av er...

Det finns en flicka som tillhör O'Reilly

För honom är flickorna lika

Men en flicka som träffat O'Reilly

Är aldrig samma flicka igen

Earl, stämmer du aldrig den här?

–Det finns inget vi kan göra. –Antingen eller, Wichita...

Jag kände en Boyce en gång – gamle hederlige John Boyce.

Han hittade en miljon i silver och söp upp dem. Vänta nu...

John hade en son som gick i en fin gruvskola.

Han gifte sig rikt och insåg sen att hon var fattig.

Det var som...!

–Så du är hon! –Försvinn och håll dig borta!

Jag går, jag går...

Fast ni vill väl höra resten av visan.

Det är natt i O'Reillys liv

för honom är natt och dag likadant

Gillar ni inte visan?

Men att vara med O'Reilly på natten

Den är skriven av en av världens bästa låtskrivare.

Jag har skrivit andra också.

Han är inte här för att träffa mig, utan för att få plåga dig.

Somliga roar sig med att spöa upp kvinnor.

Andra gillar att irritera män.

Han vill bara reta dig så du gör nåt dumt.

Du tror säkert att du kan döda mig väldigt lätt.

Men om du inte går härifrån, så får du göra det.

Jag ber, Wichita...

Det är första gången jag ber er om en tjänst.

Nåväl...

Glöm inte att ha packningen redo, sötnos.

Sov gott, pysen.

Ingen lever för evigt.

Du ska veta en sak... En kort stund var jag stolt över dig.

Han visste att regeln var trasig. Har han varit här ofta?

En gång för mycket.

–Det är ingen idé att svara dig. –Inte när du ljuger!

Du kan inte ljuga för mig, jag känner dig.

Jag borde döda dig, med det finns nåt som är viktigare.

Strunta i det. Han besvärar dig nog inte mer.

–Jag är här för att be om hjälp. –Då har du hamnat fel.

Vad vet du om mordet på min son?

Han sköts i går kväll på sitt kontor. Mördaren sköt fyra gånger.

Tre av kulorna träffade pojken när han redan var död.

–Jag är ledsen, John. –Var Wichita i stan i går kväll?

–Vet inte du det? –Ingen har sett honom.

Men jag vet att det är få som skulle mörda en sheriff på hans kontor.

–Wichita skulle kunna göra det. –Men varför?

Jag bad pojken att köra bort Wichita från din ranch.

Jag vill tro att han försökte.

När ens pojke har dött, minns man inte om han var duktig eller inte.

Man minns honom inte som man.

Man minns honom bara som liten pojke.

Nu spelar det ingen roll om han var duktig nog.

Det enda som räknas nu är vad vi har framför oss.

Jag tar min sons plats.

Det är dags att välja sida. Här ska bli ordning och reda.

Du kan hjälpa mig eller motarbeta mig.

Nu går det inte att vara neutral.

Du ger mig inget val.

Du får välja nu.

Jag tänker sköta mitt på det sätt som jag tror på.

–Är det ditt svar? –Det är det enda svar jag kan ge nu.

Men en sak säger jag... Jag tänker ta min sons mördare.

Om jag kommer hit igen, är det för att gripa nån.

Då rider vi ner...

Vänta här, jag går ner och ser vad han har för vapen.

Jag tar upp beställningar på potatis. Jag har redan sålt till dina grannar.

Jag är inte hungrig.

–Jag behöver fred. –Det är det jag har med mig.

Där är Straight, Batts och Fletcher. Dem kan du få fred med nu.

Värst vad de blivit fredliga helt plötsligt.

Du borde prata med dem. Jag har slitit ut byxorna för att få hit dem.

Nåväl... Säg till dem att lämna vapnen i sadlarna.

Häng av er vapnen och kom hit!

–Piskan också. –Ta undan piskan, Gil.

Om blixten slog ner, skulle tre av mina bekymmer vara borta.

Vem mördade Elmer Gaul? Det var inte vi.

–Jag vet inte. –John Gaul vet inte heller.

Pojkarna var de sista som såg honom i livet.

Såna misstag kan döda en man.

Om John Gaul tänker rensa upp, kommer många att stryka med.

John Gaul är ute efter dig, mig, Gil och Straight.

Vi har inte tid med mer bråk från Wichita.

Vi gillar Wichita.

Pojkarna erkänner att de rånat dig.

Vi är kvitt på ett villkor....

Om Wichita hjälper oss att fixa Gaul.

–Och om han inte gör det? –Då får nån fixa Wichita.

Och efter Wichita är det Turkeys, Parsons och min tur?

–Fyra mord innan ni är klara. –Säg fem...

–Han menar nog Jeff. –Han har varit med varenda natt.

De har både Gaul och Wichita efter sig. Kanske de förtjänar det.

Men man måste göra nåt för att klara sig.

–Vad skulle du göra i deras ställe? –Ska jag säga det?

Ni har bara en sak att göra.

Sätt er i sadlarna och rid härifrån innan nån tar dem från er igen.

–Ni gör nog bäst i att sticka. –Det är första gången du har rätt.

Jag har tänkt på Joe Chelsea hela dan.

Jag vet inte varför jag började tänka på honom.

Kulan gick in på vänster sida och borde ha kommit ut igen.

Om du försöker få mig att konfrontera Jeff, så gör jag det.

–Hur kom du hit? –Jag gick, Earl låste in sadeln.

Det är det jag säger... Man är inte säker nånstans.

–Allt är farligt. –Det menade jag inte.

Nån kan ligga bakom klipporna och skjuta in hit innan du hör geväret.

De kan skjuta dig när du är ute och rider eller gå in genom bakdörren.

–Det går inte att skydda sig. –Det viktiga är vad som händer sen.

–Menar du Wichita? –Han tog en av dem efter Juans död.

Om du behöver Wichita, kan du väl hålla honom borta från Earl?

Jag är helt säker – Earl tänker döda honom.

Earl kan bara lyckas genom nåt trick.

Men om Wichita kommer i närheten, kommer han på nåt.

Han ligger illa till.

–Vill du berätta? –Nej, jag vill inte se honom.

Du skapade historia när du tog hit Wichita.

Tjuvarna ruinerade mig, att kämpa emot var enda sättet.

Han har fått oss allt mer insyltade. Nu finns det ingen återvändo.

Det finns en utväg, och det är genant att du förbisett det.

Du hade en sak, du har det nu.

Varför du inte använder det förstår jag inte.

Nej, det kan du inte, Sam.

Okej, grabben, du skrämde mig.

Jag ska banka skiten ur dig... Jag vet vem du försöker vara.

–Varför sköter du inte hästarna? –Jag skulle hämta en trasa.

Häng av dig vapnet, och ta inte på det igen.

Nästa gång du ska rida med Wichita säger jag till.

–Ta bort cigaretten. Gå och jobba. –Vad ser det ut som?

Det där är min skjorta!

Den ser ut som en trasa.

Varför jäklas du med Jeff?

–Dödade du Elmer Gaul? –Har nåt hänt Elmer?

Han sköts på sitt kontor i går kväll.

Förr eller senare skulle det ske.

Dödade du honom eller inte?

Följ med ut en stund.

Det är en sak du borde veta. Ser du klippan där borta?

Jag hade mer problem med den klippan än med resten av dalen.

Visst dödade jag honom. Jag red över honom.

–Du sa att det var inomhus... –Varför frågar jag dig?

Sanningen är att Elmer tappade huvudet. En såg...

–Vem såg? –Nej, det låg en såg på skrivbordet.

Plötsligt sågade jag av honom huvudet.

Vad har du sagt till Kathleen?

Kathleen? Jag måste tänka...

Jag sa: "Hej, Kathleen!"

Det är väl inte därför Earl vill döda dig?

Jag trodde inte att han kunde sånt.

Earl är inte viktig, men det är en sak för mycket.

–Ska jag ge honom kola? –Jag vill sätta ranchen i skick!

Om det här fortsätter, kommer ingen härifrån.

Jag ville kämpa för ranchen, men jag har fått nog.

Jag lovar att jag inte vet var pengarna kommer ifrån.

–Du är slut, Wichita. –Ja, det har varit en lång dag.

–Jag skojar inte, du ska bort. –När då?

–Nu med en gång. –Var lite tyst.

Jag har en hjord som väntar på mig. Jag ordnar det, så får vi se.

Sälj den där hjorden, ta din del av pengarna och ge dig av.

Jag vet att du dödade Elmer Gaul.

Det är bara du och jag kvar, förutom Jeff–

–som vet varför jag inte kan låta dig hängas.

Väck mig vid solnedgången, mor. Jag ska bli Majdrottning.

–Det kommer en häst. –Det borde vara Jeff.

–Hur kom du ut? –Han somnade.

–Nu vet du väl allt om natträder? –Bara det du lärt mig.

Fortsätt ni, jag är snart tillbaka.

Vi tar flanken.

Vad vill du?

Jag skulle inte leka med den där om jag var du.

Ta för dig, du vet var whiskeyn finns...bara alltför väl.

Vad vill du?!

–Har ni inte kommit längre? –Pojkarna är längre fram.

–Hur visste du att vi var här? –Kom igen!

Jag tog med mig din revolver tillbaka.

Det betyder kanske inte att du dödade honom...

–Dödade vem? –Vet du inte det?

–Earl? –Han sköts i vårt hem i kväll.

Det var väl Wichita, men det kan också ha varit du!

Vem som än sköt, så har du och Wichita blivit en och samma.

–Har nån varskott John Gaul? –Jag går dit i gryningen.

Du behöver revolvern. Det är bevismaterial, tror jag.

Jag lämnar den hos dig. Så får du en chans att fly!

Nu har han satt dit dig, i går kunde du ha dragit dig ur.

Du hade fortfarande en chans, men inte i dag.

Om du bara hade gjort dig av med Wichita medan du kunde!

Jag avskedade honom i går.

Men han övertalade mig att få rida en natt till.

Hur många gånger har jag sagt att du ska göra dig av med Wichita?

Och när du väl gör det, så ger du honom en sista natt.

Jag vet att du inte dödade Earl, men ni kommer att ställas till svars.

Ni har ingen chans mot en jury härifrån.

De hänger den de får tag på först, och det blir nog inte Wichita!

Du borde ge dig iväg.

Det är bittert, men som Wichita har syltat in dig så kan du inte bo kvar.

Du kan bara smyga omkring och gömma dig.

Det är det enda slut som återstår för dig.

Nej, så ska det inte sluta.

Du kan inte bara överlämna dig till dem!

John Gaul vill ha den som dödade hans son – det ska han få.

Du kan inte fånga Wichita om du inte dödar honom!

Jag vet...

"Här begravde jag min bror."

"James Cloud, alias Kid Wichita."

Bränn den, jag känner mig sorgsen.

Tror du att han kommer tillbaka hit?

Det kanske är han nu.

Nej, det är Turkey.

De överföll oss! Parson är död och Jeff...

–Lever han? –Jag vet inte.

–Var är han? –De tog oss vid Cap Rock.

–Vi tappade honom där. –Blev han träffad?

De sköt på oss från alla håll.

Parson sköts i bitar av första salvan. Han dog direkt.

–Vad hände med Jeff? –Vi såg honom inte falla.

Jag och Wichita kom undan. Sen kom Jeffs häst, sadeln var blodig.

–Var är Wichita? –Han är kvar och slåss.

Ni hör skotten om han lever.

Lägg honom i stugan!

–Är det Wichitas häst? –Ja.

–Vi borde höra om han skjuter. –Jag antar att han rör på sig.

Hej, "Kit Carson"! Jag kunde ha dödat dig.

–Var är Jeff? –Han ramlade av sin häst.

De tog honom, han är uppe bland klipporna. Precis...där.

–Tillbaka till hästarna. –Vi har din häst.

–Lever han? –Han levde för en stund sen.

Jag skilde gänget från deras hästar, men de tog sig över kanjonen.

–Vi måste gå runt deras flank. –Vi går inte runt!

–Är du tokig? –Nu sticker vi.

–Jim... Grabben blöder igen. –Låt honom blöda...

Har de blivit tokiga?

–Fortsätt, din dåre! –Lämna honom!

Se till att de inte tar oss i ryggen.

Följ med, Pete.

–Ser du honom? –Oroa dig inte, han är där.

Försök igen, du!

–Han kommer på din sida. –Gå och möt honom.

–Gör det själv! –Det ska jag...

Se upp, Wichita!

–Bara ena armen, grabben? –"Bara ena"...?

–Är den inte blodig? –Förbind honom med den här.

Bra gjort, Jeff. Han hade knäppt mig om inte du varit.

Tack, Wichita.

–Du kan dö av det här. –Det är ingen fara.

Det måste vara två eller tre kvar.

Wichita... När jag är klar med grabben, kommer jag efter dig.

Gör du? Hur kan jag hjälpa dig?

Jag struntar i vart du går eller vad du gör, men jag ska hitta dig.

Lycka till...

Du har aldrig sett maken, tala om boskapskrig.

På ena sidan var det bara en man och en pojke, och ändå vann de.

Jag gjorde inget. Det var Tom Cloud och pojken.

De jagade bort typerna som plågat oss i åratal.

–Vi borde ha gjort det själva. –Då så...

Jag är inte nöjd om så Tom skapar fred med indianerna!

När Tom tagit Wichita, så ger han sig av.

–Stämmer det? –Jag vet inte.

Ge pojken en chans. Om du lämnar honom i fred...

Det har jag gjort! Jag kan döma Tom lika fort som Wichita. Det vet Tom.

–Tom var tvungen att sköta Jeff. –Det finns nog en bättre orsak.

Nog finns det en orsak. Det skulle stoppa alla utom Tom.

Men det kommer inte att stoppa honom.

–Jag tror inte det... –Jag vill bara ha Wichita.

–Hur vill du ha honom tillagad? –Det gör jag själv. – Han kokar allt.

–Hörde du? –Menar du hästarna?

–Ja... –Det är inte Wichita, det är två.

Jag blir tokig av att sitta här och vänta dag efter dag.

–Han kommer inte tillbaka. –Jo, det gör han!

–När? –Kanske i dag.

–Hur vet du det? –Jag vet, han och jag är likadana.

–Slå det ur hågen. –Jag inser att Wichita gör misstag.

Jag gjorde ett stort misstag, det var för längesen.

Jag måste ordna upp det nu eller sona för det.

Du och jag har varit tillsammans länge.

Vi har varit hela familjen ända sen jag var tio år.

Men om jag måste välja mellan att stödja dig eller honom...

Hur skulle du välja?

Jag måste vara uppriktig – jag vet inte.

Vi såg Wichita rida över passet!

–Det var ju det jag sa! –Tack, Sam.

–Du borde inte ha tagit hit henne. –Om jag bara vetat...

Han trodde dig visst inte.

–Nu kommer han att tro på mig. –Han kan inte slåss mot Wichita!

Håll henne bakom väggen.

Låt den vara, inget kommer att ske!

–Vad gör du? –Tar ut patronerna.

–Bluffar du Wichita, dör du. –Han skulle aldrig skjuta mig.

–Ska vi slå vad? –Jag satsar mitt liv.

Vet du vad, Tom?

Ser du klippan där borta?

Efter allt besvär jag haft, så grävde jag nog 2 m för mycket åt höger.

Wichita?

–Vad är det nu? –Jag tänker gripa dig.

Jag tänker gripa dig för mordet på Earl Boyce.

–Jag trodde att du skojade. –Inte nu längre.

–Hur tänker du ta mig? –Jag vet inte...

–Jag kan bara säga vad jag ska göra. –Du kan inte skjuta mig.

Du kan inte, även om jag är obeväpnad.

Du har det inte i dig, Tom.

Du har aldrig haft det och kommer aldrig att få det.

Det är konstigt att du aldrig kunnat sikta på mig...

–För jag kan lätt skjuta dig. –Jag vet...

Och ändå säger du att du ska göra slut på mig?

Jag säger då det!

Du är sjuk, Tom. Var ska jag borra så de där idéerna rinner ut?

I mitten, antar jag.

Var det nån annan skulle jag inte tro det, men när det kommer från dig...

Wichita!

–Du förlorade vadet, Jeff. –Jim!

Du ser vilken bra lärare jag skulle bli.

Till slut lärde jag nån för mycket.

–Han tror att det var jag! –Han ville ha det så.

–Vad vet du om vapen? –Bara det du lärt mig.

Då så...

Då var det slut.

Det är konstigt... Det är som John Gaul sa.

Plötsligt minns jag inte hans fel.

Jag minns bara när vi var små.

Han hade mer problem med den där klippan...

... än han hade med resten av dalen.