Original subtitles

Exklusiv intervju med EU:s frispråkiga utrikeschef Kaja Kallas

som Ryssland vägrar förhandla med.

Och Ukraina kräver nu medlemskap i EU redan nästa år.

Är Sverige berett att släppa in Ukraina i EU

även om de inte lever upp till alla krav?

EU-minister Jessica Rosencrantz är här.

Kommer Tidöpartierna kunna enas om

att återkalla över 100 000 permanenta uppehållstillstånd?

Det får Liberalernas Simona Mohamsson svara på lite senare i Agenda.

Välkomna till kvällens Agenda.

På tisdag är det fyra år sedan

Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina.

I veckan avslutades ytterligare USA-ledda fredssamtal i Genève.

Parterna uppges ha närmat sig varandra i vissa frågor

men Europa står fortfarande utanför samtalen.

Ännu ett fredssamtal är över.

Samtidigt går det fullskaliga kriget i Ukraina in

på sitt femte år, nästa vecka.

Enligt USA och Ryssland har ändå små steg framåt tagits under veckan.

Men några territoriella eftergifter kommer inte på tal, enligt Zelenskyj.

Att Europa representeras vid förhandlingsbordet

har blivit en allt viktigare fråga.

Inte minst eftersom ett ukrainskt EU-medlemskap

är en av punkterna i det fredsavtal som nu diskuteras.

Men Kreml har hittills vägrat, och är mycket kritiska till

EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

Tidigare i veckan besökte Kaja Kallas Sverige.

Hon var tidigare premiärminister i Estland

och nu är hon vice ordförande i EU-kommissionen

och samordnar EU-ländernas utrikespolitik

inte minst när det gäller Ukrainakriget.

Vi fick en exklusiv intervju med henne i Stockholm.

Vi ska höra mer från Kaja Kallas om en stund.

Först om att Ukraina behöver special- regler för att snabbt bli EU-medlem.

Det säger Ukrainas ambassadör i Sverige

som själv demonstrerade på Maidan i Kiev för över tio år sedan

med förhoppningar om att landet skulle släppas in i EU-gemenskapen.

Sen ett halvår tillbaka är Svitlana Zalisjtjuk

Ukrainas ambassadör i Sverige.

Hon stod själv på barrikaderna under Maidan-protesterna

då fler än hundra människor dödades.

Det var den Moskvastödde presidenten Janukovytj beslut

att riva upp ett associationsavtal med EU

och istället närma sig Ryssland, som utlöste protesterna 2013.

Året efter föll regeringen och presidenten flydde landet.

SVT träffade Svitlana Zalisjtjuk på Maidan 2014.

Svitlana Zalisjtjuk tror att Ukraina kan vinna kriget.

Några dagar efter Rysslands invasion ansökte Ukraina om medlemskap i EU.

För snart två år sen inleddes anslutningsförhandlingarna.

En process som normalt pågår i många år.

Men Ukraina vill ha ett fredsavtal som slår fast

att landet ska bli EU-medlem redan 2027.

Ett snabbspår in i EU kräver kreativa lösningar.

Ett förslag som EU-kommissionen uppges titta på

är vad som kallas omvänd utvidgning, där Ukraina blir medlem utan rösträtt

och först därefter måste uppfylla EU:s reformkrav.

Svitlana Zalisjtjuk är väl medveten om den kritik som finns inom EU

mot att kringgå de normala anslutningskraven.

Ukraina vill ha ett fredsavtal

som fastställer att landet blir medlem i EU år 2027.

Enligt pressuppgifter finns också en sån formulering med

i ett utkast till fredsavtal som förhandlats fram.

Jag frågade EU:s utrikeschef Kaja Kallas

om Ukraina kan bli medlem redan nästa år.

Jessica Rosencrantz, Sveriges EU-minister, välkommen hit.

Sverige är ett av de länder som har verkat för

att Ukraina snabbt ska bli EU-medlem.

Ska Ukraina få bli medlem i EU redan 2027?

Vi är glasklara från regeringen att Ukraina hör hemma i den europeiska

familjen. Ett medlemskap i EU är viktigt för Ukrainas långsiktiga

säkerhet och för Europas.

Så länge Ukraina är i en gråzon mellan EU och Ryssland, så utmanar

det stabiliteten i hela Europa.

Det är viktigt att gå framåt, och jag är stolt att Sverige stödjer Ukraina

militärt, civilt och med reformstöd för att hjälpa dem uppnå alla krav.

–Kan de gå med 2027?

Att diskutera årtal är vansklig, men jag välkomnar Ukrainas ambition

att vara tekniskt redo. Men man måste leva upp till kraven som ställs.

Där fortsätter Sverige hjälpa Ukraina med rättsstatsreformer, inre

marknadsreformer.

I detta läge behöver vi titta på kreativa reformer

för att kunna nå framgång i anslutningsprocessen.

Där är sver ige villigt att delta.

–Det har diskuterats om en omvänd process, att släppa in Ukraina

och i efterhand får de leva upp till kraven och få rösträtt.

Är det nåt Sverige kan gå med på? –Som Kallas säger,

det är inget förslag som finns nu, som vi diskuterar aktivt,

men det pågår diskussioner, och det är rimligt. Vi har krig på vår

kontåinent. Ryssland försöker stoppa länder från att gå med i EU.

Då är det rimligt att fundera på att ändra processer, men vi måste hitta

en lösning som balànserar hastigheten och reformkrav.

Vi deltar gärna i de diskujionerna.

–Man har sagt att nan ska presentera ett förslag om hur Ukraina ska komma

in snabbare i mars. Regeringen behöver en ståndpunkt snart.

Vat är ditt besked? Är ni bereddja på att hittja speciallösningar?

–Man ska komma ihåg att vi haft många exempel där det funnits olika typer

av övergångsbesämmelser.

Bulgarien och Rumänien fick inte tillgång till Schengen först,

länderna som gick med 2004, som Polen, fasade in jordbrukspolitiken.

Det är inget nytt att diskuterau övergångsbestämmelser.

Det här är nåt helt annat.

Vi stödjer Ukraina som medlem, och är beredda att titta på kreativa

lösningar, så länge vi håller upp reformkravet, för man måste leva upp

till kraven.

–Ukraina har stora problem med korruption. Kan det inte bli problem

för övriga EU-länder?

Om nan släpp er in ett land som inte har ordning på korrptionen?

–Det är min poäng. Det är därför vi måste hitta en balans som håller uppe

trycket på reformerna kring rättsstat och antikorruption.

En viktig del är processen till att bli medlem. Vi behöver hitta en

balans.

–Inget besked om tidpunkt idag.

En

En annan viktig fråga för Ukraina är ju det ekonomiska stödet.

Enligt det tyska Kiel-institutet som bevakar detta

minskade det amerikanska stödet till Ukraina med 99 % förra året

vilket nästan helt har täckts upp av Europa.

Tyskland bidrar med mest pengar

därefter Storbritannien, Sverige, Norge och Danmark.

Är det hållbart att små ekonomier som Sverige, Norge och Danmark

ska bidra med så här mycket pengar

när stora länder som Frankrike, Polen och Spanien ger mycket mindre?

Först och främst är jag glad att Europa klivit fram när USA klivit

tillbaka. Fler länder behöver göra mer.

Jag är stolt över att Sverige och de nordirsk-bahltiska länderna tar

ledarskap och visar att ett stöd till Ukraina handlar om att åinvestera i

vår egen säkerhet i Ukraina och Europa. Men fler länder behöver göra

mer.

–Ni har beskrivit det som en existentiell fråga för Europa,

men bara några länder verkar oroade?

–I nån mån spelar närhet roll. De nordirsk-baltiska länderna har en

annana närhet. Det är en existentiell fråga för hela Europa.

Bra att man kom överens om ett euro-lån till Ukraina, men vi måste

fortsätta det bilaterala stödet. –Tack för att du kom. U

Regeringens migrationspolitik har debatterats flitigt senaste veckorna

och det råder en öppen konflikt inom Tidöpartierna

om permanenta uppehållstillstånd ska omvandlas till tillfälliga.

Ett förslag som enligt utredningen omfattar 98 000

men kanske upp till 185 000 personer.

Enligt utredningen tros drygt hälften av de som berörs

kunna klara kraven för att istället få svenskt medborgarskap

eller få stanna permanent på andra grunder.

De andra kan få tillfälliga uppehållstillstånd

för att de t.ex. har asyskäl i Sverige, eller arbetstillstånd.

Annars blir man utvisad.

Regeringen har suttit i förhandlingar med Sverigedemokraterna

som drivit på för att förslaget ska klubbas som lag före valet.

För mig är det väldigt viktigt att vi kommer fram

och löser ut den här frågan före valet.

Vad betyder det?

Det skulle till exempel kunna innebära att vi är överens om

att det här ska genomföras. Men att frågan får ligga över valet

för att vi inte hinner komplettera i tillräcklig utsträckning

utan då får det bli en valfråga

om det är så att svenska folket tycker att vi ska ha ordning och reda

och fasa ut de befintliga permanenta uppehållstillstånd

och ersätta dem med rimliga uppehållstillstånd.

Simona Mohamsson, partiledare för Liberalerna, välkommen hit.

Jimmie Åkesson backade i veckan på kravet att riksdagen ska besluta om

att återkalla permanenta uppehållstillstånd före valet.

Vad tycker du om det?

Vi borde inte göra det före eller efter valet.

–Han sa också att han hoppas att ni ska komma överens före valet

om hur reglerna för återkallande av permanent uppehållsstillstånd ska se

ut. Vad säger du om det?

–Vi ska inte göra det varken före eller efter valet, av en enkel

anledíng. Det kan skapa oord ning.

Fotbollsmorsor, grannen som ställer upp, har lärt sig svenska

rirskerar över en natt att utvisas .

Det skapar oordning, osäkerhet för enskilda, och jag tror också

att detskulle vara dåligt för Sverige.

–L vill inte införa en sån reform?

–Nej. –Ett klart besked?

–Ja, jag tror att migrationspolitiken ska vila på principen att de som

bidrar till samhället, lär sig svenska, delar värder ingarna

måste få vara kvar, och de som förstör, håller på

med gängkriminalitet och skapar c skräck, har åinget i Sverige att

göra.

–Ni enades, Tidöpartierna, om att utreda det här, och har gjort det.

Hur har ni kommit fram till det här? .

–Utredningen visar på oordningen som skulle skapas. Att dra undan mattaån

för människor som bidrar i vårt samhälle.

Det skulle vara dåligt för Sverige och för de enskilda.

Det finns en stor känsla i Sveroge att man känner att Sverige blivit

mindre välkomnande, och det är inte tanken med omläggningen.

Bakgrunden har varit i att vi har haft oordning och kaos,

människor som kunnat våldta en äldre person, sitta och skratta i

rättegåången och inte utvisas, och en stor integrationsskuld.

Det gör vi upp med, men när lagarna inte funkar seom tänkt får man ändra

dem.

–Just det här förslaget, att återkalla permanenta

uppehållstillstånd, har fått hård kritik.

Sveriges Advokatsamfund menar att det inte är förenligt

med vare sig svensk eller internationell rätt.

Justitieombudsmannen menar att det skulle vara systemfrämmande

för den svenska rättsordningen. Justitiekanslern, JK, anser

att förslaget sannolikt bryter mot Europakonventionen

och därmed grundlagen.

Hur tungt väger de här invändningarna?

Det är klart att det är tungt att man pratar om hur systemet skulle

påverkas. Jag tror att det skulle skapa stor oordning i svensk

migrationspolitik, vilket skulle skapa att nan inte har en legitimitet

för det.

För mig är det viktigt att gå tillbaka till individen.

Människor som varit här i 20 år, kan prata svenska, som över en natt

riskerar att utvisas . Det är viktigt att alla får en reell

chans att bli svenska medborgare.

–Syftet med att återkalla uppehållstillstånd är att fler sa

söka med borgarskap istället och bli mer åintegrerade.

Är inte det viktig.

–Absolut. Det handlar om vilken

syn man har på människor.

–Behevs inte att dra tillbaka de permanenta uppehållstillstånden

så att foelk lärgger in en extra växel?

–Bakgrunden till att folk fått permanenta uppehållstillstånd,

som nan kan ha olika åsikter skring, betyder inte att vi idag ska dra

undan mattan. Vi har förändrat lagen så att nan har tillfälliga

uppehållstillstånd och en tydlig väg till med borgarskap.

Nu pratar vi om att retroaktivt ta beslut.

Vi har haft en migrationspolitik vi inteska tillbaka till.

Men det är skillnad vad vi gör idag och vad man gjort som vi försöker

rätta till.

–Har du med dig de aundra regeringspartierna?

–De får svara för vad de tycker. Jag tycker det vore dåligt för Sverige.

Vi ska ha ordning och reda.

Det finns en risk att man förlorar legitimiteten av en migrationspolitik

som är bra, som vi behöver bedriva för ordning och reda, om man skapar

kaos.

–Tycker L att de 185 000 med permanent uppehållstillstånd ska

fortsnätta ha det?

–Helst ser jag att man blir svensk medborgare, det är avgör ande att

helt bli en del av samhället.

Det utredningen kommer fram till, som man behöver titta på, är varför man

inte valt att bli med borgare

Där har vi uppvärderas medborgarskapet, det har varit

centralt för L.

–Att förhandla med SD före valet i den här frågan är iete lönt?

–Jag har berättat vad jag tycker och vi tycker olika.

–Att tonåringar utvisas när de fyllt 18 år och blivit myndiga

har kritiserats, regeringen jobbar på ett föslag för att mildra effekterna.

Får ungdoamar sdanna tills de blir 21?

–Vi ska inte ha tonårsutvisningarna. De går i skoloain, föräldrarna jobbar

och bidrar till tillväxten. Det vore oråimligt att fortsätta med det här.

–Vad kommer ni att komma fram till?

–L:s förslag är att ungdomarna ska få fortsätta på föräldrarnas

uppehållstillstånd till de är 20–21, då de kan ha shaffat jobb eller

sftuderar och kan få ett eget . –Har du med dig regeringspartierna?

–Jag är glad att de andra också öppnat för att hitta en ventil

för att se till att personer som borde stanna i Sverige inte riskerar

att utvisas.

–En del tycker att nan ska pausa alla tonårsutvisningar, och det har sagts

att det kan ta lång tid att ändra en lag.

Kommer de här tonårsutvisningarna stoppas under våren?

–Min utgångspunkt är att vi kollar på rättsliga möjligheter.

Det vore inte klokt att ha amnestier så att vi sätter de här tonåringarna

i limbo. Vi kommer att hamna i en situation där vi om tre eller fem år

måste omvädera. Det är inte bra för politiken eller de enskildau.

Vi tittar på rättsliga möjligheter.

–De som nu sitter och har ett utvisningshot.

Kommer de kunna bli utvisade innan ni ändrat detta?

–Vi jobbar på att hitta en lösning. det ska vara rättvist och

rättssäkert, annars riskerar enskilda att hamna i ett limbo

men också att vi riskerar att förlora en trovärdighet i rättssystemet.

–Du har sagt att utvisningarna skär i hjertat.

Flera remissinstanser påpekade de här konsekvenserna inför de sista

besluten som ledde till det här.

Varför genomförde ni lagförändringen då?

Varför stod ni bakom det?

–Bakgrunden är en omläggning av svensk migrationspolitik.

Vi hade en extrem migrationspolitik som både gjorde att, det finns

människor som borde utvisats, som gäller på med gängkriminalitet,

som vi inte kunnat utvisa, och vi har haft en åintegrationsskuld.

Voi hoor barn som inte har samma rättigheter.

–Varför lyssnade ni inte på remissinstanserna som påtalade de här

konsekvenserna att unga ska tvingaslämna?

–Det finns en bakgrund till att vi gjort en omläggning av politiken.

Sen ser vi att vissa delar gett en oönskad effekt. Jag är glad att alla

Tidöpartier sagt att man inte vill se den, och är redo att göra

förändringar.

–Det finns kritik från de som tycker att regeringen ska fullfölja sin

restriktiva politik, och att enskielda fall inte ska styra?

–Vi ska ha en princip där den som sköter sig och bidrar får stanna.

Om vi hittar en ventil betyder det åinte att vi inte har en stram

migration. Vi kan inte gå tillbaka till den gamla migrationspolitiken

för då riskerar vi ett fortsatt upanförskap. unga tjejer som inte har

samma rätt för att de bor i Biskopsgården som i Bromma.

–Tack.

Susanne Nyström ledarskribent på oberoende liberala Dagens Nyheter

och Alexanda Ivanov Hökmark

vice vd för den marknadsliberala tankesmedjan Timbro

och tidigare stabschef hos Ulf Kristersson. Välkomna, båda två.

Vi börjar med att ni får reagera på Mohamsson.

Hon vill inte gå vidare mej förslaget att återkalla permanenta

uppehållstillstånd.

–Jag tänker mycket att vi måste lära oss av våra misstag,

men kana inte ångra vår migration. De skärp ningar nman tar fram är bra,

men man kan inte återkalla uppehållstillståånd för över

hundra tusen människor. Det är en bra signal.

–Det är en bra signal, det är otänkbart för borgerliga partier att

kalla tillbaka permanenta uppehållstillstånd.

Dept strider mot grundläggainde prienciper. Man ska veta att

besked gäller.

–Utredningen kom väl i höstas, det kom mycket kritik mot den.

Varför är det först nu som Simoana Mohamsson är tydlig?

–Nu kommer man fram till om man ska gå vidare med det.

Det var åintressant när Jimmie Åkesson i 30 minuter själv var lite

fundersam och nämlnde att man koainske in te kan återkalla för

vissa. Det är en process.

–Det fåinns ingen remissinstans som är positiv till utredningen

men många kritIska.

–Är det din bedömning att övriga regeringspartier loaindar likadant?

–Ja. –Nästa steg är att komplettera utred

utredningen. Det finns olika åsikter. Det finns problem med de som haft

uppehållstillstånd länge och inte gått vidara till medborgarskap.

Dept blir nog en fråga som är kvar till valet.

–SD kommer att driva det här i valrörevsen, är det ett problem?

–Migratiaospolitiken måste kunna ha olika tankar, det ärc inget

jättestort problem, det finns nåt positivt i att man tycker olika.

–Jag tror SD kommer att driva det hårt, för att man tycker så och för

att man vill visa att man är det hårdaste partiet i

migrationspolitiken.

De andra borgerliga partierna, vad tycker de om det?

–Jag tror de hels skulle sett att SD lät bli, men man är olika partier med

olika ideologiska skillnader imigrationsfråcan.

Tidöpartierna har varit eniga om att man vill minska invandringen.

När man tittar på människor som redan är här börjar det bli problematiskt.

Visar det en ideologisk skillnad mellan regeringspartierna och SD?

–Ja, SD , för dem finns ett egenvärde i att så få som möjligt med

invandrarbakgrund är i Sverige.

Men liberala partier har i grunden en positiv människosyn där min är

välkommen om man följer reglerna.

Reåinfeldt luckrade upp reglerna för arbetskraftsinvandring.

Man motiverar det här med praktiska skäl, då blir det skevt att de som

gör rätt för sig blir utvisade.

–Det finns ideologiska skillnader melloain M och SD, och mellan M och

S. När det gäller migrationspolitiken som man driver igenom handlar det om

att få ett system som håller över tid och möjliggör en mindre invandring.

Den kursen är jag säker på kommer att liggafast.

–Det har varit viktigt för Tidöpartierna att signalera att det

är, Sverige ska ha en migrationspolitik som ligger

på EU:s miniminivå.

Om man ändrar regler, är inte det ett problem?

–Jag tror att inriktningen kommer att ligga fas, med mycket restriktividet.

Det är bra att ta fram ventiler och jag ser inte att det står emot

varandra.

–Vad tänker du om det? Kommer det ligga fast?

–Jag tror att nan kommer att hålla en stram kurs, för man har gått till val

på en stram migrationspolitik.

Men man sa att färrie ska komma hit, och vi ska utvisa de som begått

brott, inget om att välintegrerade ska utvisas.

Gör man rätt för sig får man stanna, sa man. Så det är bra om man

korrigerar.

–Det gäller även s spårbytarna?

–Det bör definitivt gälla dem.

–Stort tack för att ni var med.

Agenda är slut. Strax Dokument utifrån här i SVT2

om Putins hybridkrig mot länderna runt Östersjön

med sabotage av internetkablar, hackerattacker och desinformation.

Vi tackar för oss!