Original subtitles

I förra avsnittet visade vi upp tidigare hemliga dokument–

–som visar att Palme kan ha varit övervakad tiden före mordet.

Det talar för att det inte var en ensam gärningsman.

Då pratar vi klassisk sammansvärjning.

Ett av de tidigaste var PKK.

Det kom ett tips till Expressen redan morgonen efter mordet.

Nån ringde: "Vi tar på oss mordet." Det kan ha varit ett påhitt.

Men de fanns med tidigt.

Vi såg i ett protokoll att PKK fanns med tidigt.

–Men efter några veckor svängde det. –Ja, man fokuserade på "33-åringen".

En Palmehatare, vapenintresserad...

Han höll till i city mordkvällen och hade för övrigt EAP-kontakter.

Vi ska inte lägga så mycket vikt vid honom här.

Han fanns kvar i utredningen i några år – avskrevs 1989.

Sen flyttade han till USA, hamnade i trubbel och blev mördad 1994.

Det hade ingen koppling till Palmemordet.

Så 33-åringen var aktuell i några månader, sen handlade det mer om PKK.

Ja, och om vi pratar om motiv. Varför skulle man vilja mörda Palme?

Det handlade om att svenska regeringen hade terrorstämplat PKK–

–efter att de hade begått mord på två avhoppare här i Sverige.

Dessutom hade man förvägrat PKK-ledaren uppehållstillstånd.

Det ledde till stor ilska mot svenska regeringen, i synnerhet mot Palme.

Statsminister Palme höll i dag tal utan extra bevakning–

–samtidigt som det blev känt att han hotats till livet av PKK.

Mordhotet framgick av den här Säporapporten till regeringen.

Skälet skulle vara att PKK:s ledare nekats inresa till Sverige.

Publiceringen av rapporten beklagas av Säpo som utreder PKK:s verksamhet.

Man bekräftar att PKK är en terror- organisation som begått våldsdåd.

Utåt vill Säpo tona ner hotet.

Officiellt ville inte Holmér prata om att PKK var huvudspåret–

–men det framgick nog för det flesta att så var fallet.

Så här sa han i slutet av året.

Ni har hållit på med utredningen i 284 dygn–

–och sen fem månader är ni inriktade på ett huvudspår. Hur säkra är ni?

–Hur säker är du? –Ja... Om jag ska...

...ange det i lättfattliga siffror–

–skulle jag säga att jag är 95-procentig på att vi är rätt.

–Det här höll inte så länge. –Nej, Holmérs stora plan...

...var att slå till hårt mot PKK, massarresteringar och såna saker.

I spillrorna skulle lösningen ligga.

Men han hade inte med sig åklagarna och det fanns ingen bevisning.

Så det här dog ju direkt, och där gick luften ur utredningen.

Och Holmér fann ju för gott att lämna utredningen.

–Vad hände med PKK-spåret då? –Det dyker upp då och då.

Det som spökar är ju "diplomatbuggningen".

Man avlyssnade illegalt en rysk diplomat med PKK-kontakter.

Det sägs att diplomaten ska ha haft förkunskap om mordet på Olof Palme.

Det är lite oklart, men det har varit diskussioner om PKK-kopplingar.

Det finns spår som man inte talar om så mycket: Bofors vapenaffärer t.ex.

Bofors hade en stororder på gång från Indien. Palme deltog i upphandlingen.

Han kände Rajiv Gandhi väl. Tanken var väl att nån ville stoppa det här.

Utredningen rann ut i sanden.

Man fick kritik för att det inte utreddes ordentligt och så.

Ungefär samma kritik har riktats mot ett annat spår: Iran, Irak.

Det var ju krig där under 80-talet, och Olof Palme var medlare.

Det var väl samma sak där, att nån skulle gå in och sabotera.

Båda de här spåren har åldrats rätt dåligt, de försvann tidigt ur bilden.

Ett mer livskraftigt spår handlar om apartheidregimen i Sydafrika.

Vi nämnde i förra avsnittet anti-apartheidkonferensen–

–i Stockholm en vecka före mordet.

Vi ska titta lite mer på det här.

Med ANC:s och SWAPO:s flaggor som bakgrund–

–talade Olof Palme. Statsministern lämnade sitt manus.

I grunden är detta en djupt emotionell fråga...

...som djupt berör våra känslor.

Därför att det är ett så sällsynt vedervärdigt system.

Att på grund av människors hudfärg–

–döma dem till en mycket sämre tillvaro.

Det är en skam för världen så länge detta består.

Det kom tidigt in tips kopplade till Sydafrika.

Inte så konstigt, för Palme var en av regimens starkaste kritiker.

Det kom tips–

–t.ex. från den sedermera världs- berömde författaren Stieg Larsson–

–som var engagerad i de här frågorna, och även författaren Per Wästberg.

De upplyste Palmeutredningen om att vara observanta på den här hotbilden.

Det låg och puttrade bakom PKK, 33-åringen och Christer Pettersson?

Anledningen till att det var svårutrett var ju:

Hur går man på en så sluten regim? De satt ju vid makten fram till 1994.

Samma sak kan man säga om en del andra av de här motivbilderna–

–KGB, till exempel – Chile eller CIA.

Vad ska en svensk mordutredare göra där?

1996 var kanske tiden mogen, för då smällde det till.

Kan det vara så att mordet på Olof Palme kommer att lösas nu–

–mer än tio år senare? Teorier kring Sydafrikas ökända säkerhetstjänst–

–har funnits lika länge som mordutredningen.

Men det är först efter dagens uppgifter från en f.d. hög chef–

–inom säkerhetstjänsten som misstankarna har fått substans.

Den f.d. polischefen Eugene de Kock berättade inför en domstol i dag–

–att han lämnat uppgifter till åklagaren om mordet på Olof Palme.

Enligt de Kock var både Sydafrikas hemliga polis–

–och den militära säkerhetstjänsten inblandad.

de Kock pekar dessutom ut en av Sydafrikas effektivaste agenter–

–Craig Williamson, som delaktig i mordet.

Williamson är välbekant för Palmeutredarna i Sverige–

–eftersom han pekades ut som inblandad tidigt.

Men det är första gången uppgifterna framförs av hans gamla kollegor.

–Vad exakt hade de Kock sagt? –Det var väldigt kort.

Det är i stort sett en mening om att han ville erkänna vissa saker.

Han ville ta upp den sydafrikanska regimens inblandning i Palmemordet.

Han nämner att Craig Williamson ska ha spelat en roll där.

Det var i slutet av september 1996. Nyheten slår ner som en bomb i media–

–men inte i Palmeutredningen.

Vi får gå tillbaka några år för att förstå läget.

1994 gjordes en gärningsmannaprofil inom Palmeutredningen.

Den pekade i en riktning som man kom att arbeta i.

Vi kan höra Hans Ölvebro, spaningsledaren, berätta om det.

Sen två år tillbaka jobbar vi inte aktivt–

–med att leta i konspirationsbunten.

Vi koncentrerar oss på det vi tror är lösningen – den enskilda mördaren–

–den ensamma personen.

–Vad är det som talar för den teorin? –Det är många faktorer.

–Till exempel? –Ja, att det saknas iakttagelser...

...av någon person som har bedrivit övervakning av Palme–

–före den här kvällen.

Första indikationen på att en person är intresserad av makarna Palme–

–är utanför Grand.

Tidigare finns det inga såna säkra iakttagelser.

När det gäller konspirationsbiten, måste man titta på–

–vilka som kan tänkas ha ett motiv.

Det har man tittat på, men har inte lyckats få nån av grupperingarna–

–i närheten av Sveavägen.

Det här sa Hans Ölvebro 1996, på våren.

Man hör ju att de inte tar emot det här med öppna armar–

–när det tipsas om en konspiration.

–Vad gjorde man? –Det blev väldigt stort i media.

Så de var ju tvungna att åka ner.

De förhörde folk... Det var inte många som var pigga på att prata.

Williamson förnekade det här helt. Det förekom nog desinformation.

Det rann ut i sanden, det här också. De kom hem tomhänta.

De var nog inte så missnöjda med det.

Sen går det 20 år och så dyker Sydafrikaspåret och de Kock upp igen.

Det är när Palmeutredarna håller en presskonferens på 30-årsdagen.

Jag vet inte om det syns så bra. Bilden har varit i media tidigare.

Den är hämtad från ett nyhetsinslag–

–på Arlanda klockan 10.00, den 1 mars 1986.

Här finns det misstankar om att de två männen är agenter från Sydafrika.

Vi har inte fått nån identifikation–

–på vilka de här två personerna är.

Därför tar vi tillfället i akt att gå ut med detta.

Det skulle ge en viss klarhet om vi fick veta vilka de är.

En av männen skulle ha varit de Kock. Vi har rett ut det tidigare.

Vi har kvar råmaterialet från inspelningen av nyhetsinslaget.

Vi kan titta på det.

Tack.

Jag förstod det, vet du. Hur kommer man med sånt där?

–Det är ganska vidriga saker. –Ja, faktiskt.

Vi får fria dem från att vara sydafrikanska agenter.

De är uppenbarligen svenska affärsresenärer – de pratar svenska.

Jämför man med den man tror ska vara de Kock, stämmer det inte alls.

–Har det kommit nåt nytt sen dess? –Ja, granskningskommissionen...

Vi har deras rapport här. De tittade på hela fallet 1999.

De kom fram till att spåret var ganska väl genomarbetat och slutfört.

Kritiken var väl att man återigen varit sen på bollen–

–och inte utrett ordentligt från början.

Återigen, det är de första åren där väldigt många fel har begåtts.

Sydafrika nämns ibland i anslutning till det svenska polisspåret.

Det är inte ett enskilt spår, utan en massa observationer–

–rörande tips om polismän som kanske har högerextrema åsikter–

–är överdrivet intresserade av vapen, kända för Palmehat...

De kanske liknade fantombilderna.

Det finns ett sorts komplex här, med poliser, säkerhetspersonal–

–inte minst de sydafrikanska agenterna...

Militärer och olika halvmilitära verksamheter.

Vad gjorde man inom Palmeutredningen åt de här uppgifterna?

Det lades på säkerhetspolisen först, att utreda tips om polismän.

Man gjorde vad man ansåg nödvändigt, men det fanns en anda inom polisen:

"Det kan ju inte vara poliser som har gjort det här."

Man har fått kritik för att man inte tog det på tillräckligt stort allvar.

Det har man inte hört mycket om de senaste 25 åren.

80-talet är ett decennium som lämpar sig bra för misstankar mot polismän.

Det fanns en debatt om polisvåld.

Många minns säkert filmen "I lagens namn" som Kjell Sundvall gjorde–

–om poliser som pucklar på folk. Den gick upp ett halvår efter mordet.

Det var tal om "Basebolligan" och såna saker. Det finns en logik där.

Om vi stannar vid polisspåret, så var vissa poliser mer misstänkliggjorda.

En del av dem hade en bakgrund inom de kritiserade piketstyrkorna.

En av dem var polismannen Ö. Han blev känd som vapenhandlare.

En person med högerextremistiska, till och med nazistiska tendenser.

Vapenexpert med tillgång till egen lägenhet längs flyktvägen.

Ganska många saker som talar för, men också det som talar emot honom.

Det finns ett vagt alibi. Han hade opererat blindtarmen före mordet.

Det ansågs att han inte skulle klara att springa i trappor.

Det kanske han hade kunnat göra–

–men om man har en komplott bestående av vältränade, högerextrema poliser–

–verkar det lite dumt att välja nån direkt från operationsbordet.

Det granskas av olika utredningar och inte minst i massmedia–

–bland annat i flera program i SVT, där Hans Ölvebro pressades hårt–

–om vad man hade gjort för åtgärder–

–när man fått uppgifter om polisman Ö och hans högerextrema kontakter.

Vad gjordes? Du sa nyss att polistips utreddes ovanligt noggrant.

Utreddes uppgifterna om umgänget i Palmefientliga kretsar av utredarna?

Ja, han har fått redogöra för vad han gjorde den här dagen.

Utreddes alla högerextrema kontakter?

Det fanns redan en utredning beträffande den biten.

Jag frågar om Palmeutredarna tog några egna initiativ att utreda...

–...hans Palmefientliga kontakter? –De var ju kända.

Vad ledde det till?

Vi kan konstatera att Ö umgicks med likasinnade...

–...som hade en speciell uppfattning. –En Palmefientlig inställning?

–Man tyckte inte om Palme, nej. –Och vad ledde det då till?

Att man hade de uppgifterna kvar, tillsammans med andra utredningar–

–som gjordes runt den här gruppen. Man gjorde analyser och bedömningar.

Kring Ö? Vad gjordes mer?

Ja, vad menar du med det? Vad skulle vi göra, menar du?

Ni kunde väl ha tagit reda på mer om de här grupperna som...

Det fanns papper på vad de gjorde.

Ni kunde väl ha undersökt hans omgivningar?

Hur gör man ett polisarbete när det dyker upp intressanta uppgifter?

Det var väl intressant att han var mycket vapenkunnig?

–Mycket känd inom polisen för det. –Och Palmefientlig.

–Han gillade inte Olof Palme, nej. –Och lägenhet där flyktvägen upphör.

Ja, den uppgiften kom också fram.

Han gick hem tio timmar före mordet.

–Ja... –Allting stämmer?

Ni frågade vad han gjorde på kvällen och sen gick ni därifrån?

Du frågar. Du vet inte vad man gör.

Men vi anser att vi har gjort det man kan göra inom lagens råmärken.

Vi kan inte tortera honom tills han erkänner, det vet du själv.

Det hade kommit tips om polisman Ö.

Han blev aktuell igen–

–när man har börjat intressera sig för Christer Pettersson.

Det stämmer. När spaningsbilderna på Christer Pettersson här...

Vid precis samma tid förhörs Ö.

Vid den tiden för man samtal med familjen Palme–

–där man förklarar vilka misstänkta man har. Man nämner en A-lagare–

–det är alltså Pettersson, och man nämner en smugglare.

Det blir ett uttryck för Ö som nu var under åtal för smuggling–

–i samband med Ebbe Carlsson-affären. Så det är en riktig soppa här.

Och det finns fler beröringspunkter mellan Ö och Christer Pettersson.

Det gör det, för när Ö jobbade i piketgrupperna–

–hade han gripit Pettersson, som hade attackerat några poliser med en yxa.

Kopplingarna upphör inte där heller.

En av poliserna som han attackerade blev åtalad i samma smugglingshärva.

Han blev sen Holmérs livvakt.

Tänk vilka konspirationsteorier man kan bygga utifrån det där.

Nu är vi framme vid Palmeutredningens stora spår–

–nämligen blandmissbrukaren från Rotebro: Christer Pettersson.

Jag är alltså en dråpare, men jag är ingen mördare.

Jag har inte mördat statsminister Olof Palme–

–och har inte försökt mörda fru Lisbeth Palme.

Textning: Johan Johansson Svensk Medietext för SVT