Original subtitles

"FOTBOLLSHULIGANER?"

"JA, VI HAR JU 92 KLUBBORDFÖRANDE"

"VI MÅSTE FÖRST STOPPA HULIGANISMEN HEMMA INNAN VI KAN RESA UTOMLANDS IGEN"

MARGARET THATCHER, DÅ PREMIÄRMINISTER, 1986

"DET FINNS ETT OTREVLIGT, FULT OCH ASOCIALT INSLAG I SAMHÄLLET-"

- SOM KLÄNGER SIG FAST VID FOTBOLLEN...

DEN SÅ KALLADE "ENGELSKA SJUKAN" KARAKTERISERAS INTE LÄNGRE-

- AV 70- OCH 80-TALETS STORBRÄK PÅ LÄKTARNA OCH UPPLOPP PÅ GATORNA-

- UTAN DEN UTVECKLAR, LIKT ANDRA SJUKDOMAR, NYA STAMMAR-

"- SOM ÄR SMARTA, STARKA OCH HOTFULLA."

"OM MAN PETAR PÅ DET ENGELSKA DJURET LÄNGE NOG SÅ VISAR DET SITT FULA TRYNE"

POLISMAN PETE DEARDEN. NU...

En pundare har Frank.

Han kan snacka med Frank eller åka på rehab. Eller hon.

En alkis går till anonyma alkoholister. En dobblare till anonyma dobblare.

Vad får en fotbollshuligan? Jo, fängelse. För så här är det...

Det är beroendeframkallande.

Om du är född på 1990-talet så minns du inte engelska sjukan.

Dagens fotboll är inte som den var då. Vi saknar delar av den fotbollen.

Men problemet med nostalgi är att man glömmer vad som pågick-

- på 70- och 80-talet, och vissa saker var hemska.

Fotbollen är annorlunda nu. Mer kultiverad och mäktig.

Men några från det gamla gänget är fortfarande i farten.

Vi borde möta en eller två.

Den här killen måste vara anonym.

Han har gått på Millwalls matcher sedan de gick i svartvitt.

På stadion kallas han Brian the Lion.

Jag har träffat många huliganer. Vissa är psykopater.

De borde vara inlästa på dårhuset.

Den här killen behöver inte vara anonym. Men han har inte betalat elräkningen.

Ökand i Sheffield, och vi får inte säga om han hejar på United eller de andra-

men vi kan säga att han kallas 4 Toes Tony.

Jag kände mig som en ledare. Folk såg upptill mig. Det kändes bra.

Tamer Hassan. Ni känner honom som skådis-

men han driver nattklubbar och har sitt eget boxningsgym i Eltham.

Han känner sig hemma i sydöstra London-

och om du skulle lyckas skada honom så skulle han blöda Millwall.

Jag har stått i bakgrunden och bevittnat bråket.

Och jag har sett dem stå där och jag tänker. "De är de största svinen."

Det ordet - "hu/igen". De flesta känner några tuffingar.

De flesta känner några ruskiga typer Men huligan? Det är annorlunda.

För dem som varit på frontlinjen. Vad är en huligan för dem?

Det finns nog ingen typisk fotbollshuligan.

De har olika bakgrund, tro och färg.

Några är revisorer, några egna företagare.

Vissa jobbarskift, vissa är kriminella.

- De kommer från olika bakgrunder. - OMVÄND FOTBOLLSHULIGAN.

De kan ha vilket jobb som hel st. De kan vara 16-60 år.

Vissa är i 50- och GO-årsåldern och håller fortfarande på med det.

De kan inte släppa det.

Så om vi inte vet säkert vilka som är huliganer-

-så vet vi definitivt vilka de inte är.

De är inte fotbollsfans. Inte fans som vi.

Vi gillar inte att fansen får ett dåligt namn.

Vaniigt folk möter fotbollsfans som är högljudda och fula.

Alla fotbollsfans generaliseras som våldsamma.

Vissa klumpar ihop huliganer med passionerade, äkta fans. Inte rätt.

Å andra sidan, när det inte är matchdag är det svårt att urskilja dem.

Alla är inte skinheads som viftar en cykelkedja. Inte längre.

Det är en myt att alla huliganer är arbetslösa idioter som går och stämplar.

Killarna som jag kände som höll på med det här-

- var inte gangstrar, bankrånare, knarklangare eller skurkar.

För riktiga kriminella kunde inte bli sedda göra det.

Risken var för stor.

Så typerna varierar. Men oavsett vilka de år. vad gör de och varför?

Förvissa räcker det att vara en hängiven supporter.

FOTBOLLSEXPERT

För andra räcker inte det. Där har vi huliganismen.

De får en kick av det. De gör det för äganderätt.

De gör det för... att markera revir.

Många som är huliganer har ruttna liv.

De har det kämpigt med familjeproblemen eller annat.

De har skitjobb. För dem är det en sorts befrielse.

Att ta till våld på fotbollsmatcher är ett sätt att lätta på trycket.

Det går inte nån annanstans. Man måste vara disciplinerad överallt i samhället.

Man spelaren roll överallt. Man vill slippa det ibland.

Det är som semester.

Men när killar drar på semester så skiter de i ldädseln.

T-shirt, shorts och hatt räcker. Det är skillnaden, för vi bryr oss.

Det är nog det enda vi har gemensamt. Mode. Vi gillar märkeskläder.

Det är nog det enda som kännetecknar en fotbollshuligan.

Man kan vara vem som hel st. Man bär inte klubbfärger.

Man har ingen bricka. Man ser en kille på gatan...

Såvida man inte vet vem han är, så vet man inte vilket lag han hejar på.

Huliganer behöver ingen ursäkt.

De är antingen huliganer eller inte.

- Huliganism är helt irrationellt. - FÖRFATTARE.

Och genom att försöka definiera det så understödjer man dess existens.

Dougie anser kanske inte att man kan definiera en huligan.

Men du vet vad en huligan är.

[Och det gör också den här tappra killen. En os] ungen hjälte.

Mark Penyman från England Fans. Han vet vad huliganer är.

De är översittare och ingen gillar översittare.

Man är kanske rädd fören översittare, men ingen ser upptill en.

Låt oss kalla dem vad de är, översittare.

Den typ av huliganism vi pratar om var heta nyheter på 70- och 80-talet.

Men det var fortfarande Underground. Ingen på utsidan förstod det.

Det förändrades 1998 när Donal Macintyre sig in.

Han kom nära några av de värsta huliganerna. allt på nationell TV.

För många var det den första inblicken i den inre kretsen.

Två män som avslöjades i en BBC- dokumentär om fotbollshuliganism-

- har förklarats skyldiga till stämpling till våld.

Jason Mamner fick sex års fängelse och Andrew Frain sju.

De drogs inför rätta efter programmet Maclntyre Undercover.

Donal försökte smälta in. Han lät det ta över sitt liv.

En huligan känner igen en bluff Man får inte bli avslöjad.

Det skulle betyda stort trubbel.

Och en bluff som är journalist? Man vill inte ens tänka tanken.

När Donal fick se polisregistret-

- så dök ett namn upp hela tiden. Andy Frain.

En av Storbritanniens sjukaste och mest fruktade huliganer.

Intressant att han heter Frain.

För tack vare dolda kameror. Så åkte han dit.

Här ser vi det. Frain avslöjad på bild. Han säter i en bi! med Donal-

och skrattar om hur han försökte skära halsen av en snut.

Han sa: "Du kan inte göra det. Jag är polis."

Jag sa: "Häll käft. Klockan är ett på natten. Ingen ser oss."

Rapporterna kopplade Frain till en annan Chelseahuligan, Jason Maniner.

Killen vi såg i början. Minns ni? Titta här.

Donal håller sig så nära Mamner som möjligt så alla tror att de är polare.

Det är så man tar sig in. Följ ledaren.

Mm undermatchen mot FC Köpenhamn-

- så håller Mamners gäng upp en banderoll för de danska fansen-

-för att mucka gräl. Det funkade.

Eftermatchen var Donal tvungen att haka på Mamner, även när det brakade loss.

Fan också!

En av de olyckliga följderna av att låtsas vara huligan-

- är att man blir måltavla för andra huliganer.

Jag har blivit sparkad, slagen och slängd i gatan-

- av ett gäng anhängare från FC Köpenhamn.

Men Donal fångade sånt på film som polisen inte hade. Bevis.

- Tillräckliga för att sätta dit folk. - Stick! Dra åt helvete!

Dra åt helvete, din jävla idiot! Fan ta dig!

Jag var där när de organiserade våldet. Jag såg deras ögonvitor. Jag var rädd.

Domare Charles Byers sa att fotbollsvåld var-

- "ett av de mest skrämmande spektaklen på senare tid."

När han avslöjade sin identitet för huliganfirman Chelsea Headhunters-

-fick det allvarliga följder.

Han familj hotades och utsattes för attacker.

De hotade mig till livet, och mina ungar.

Vi fick flytta. Min fru blev misshandlad.

Men det är inte bara ett val av livsstil. ett gäng killar som skriker.

Det är på riktigt och det är farligt.

Om vi ser till i dag. Vilka klubbar har de värsta?

Huliganism finns inom varje fotbollsklubb...

...i den professionella ligan.

Alla? Lägg av!

Okej. vi vet att vissa klubbar är mer kända för det än andra.

Millwall och West Ham är ökända för att hata varandra.

Det är den största rivaliteten i världen. Det gäller varje gäng.

ALLA MILLWALLSUPPORTAR HÄNVISAS TILL STOCKHOLM ROAD

Hand är det om att Millwall vinner eller förlorar mot West Ham eller tvärtom?

Jag tror inte det.

Det handlar om hat och rivalitet. De kommer att slåss ändå.

West Ham-Millwall. Vi vet alla att det är ett gammalt problem.

Millwall har inte alltid vant en klubb i södra London.

Klubben bildades på Isle of Dogs, norr om Themsen 1885-

av arbetare vid Menens marmeladfabrik.

Det var okej i tio år tills några hamnarbetare Canning Town-

- bildade laget Themes lronwoms, som senare blev West Ham United.

Så vi hade två grupper som arbetade för rivaliserande hamnföretag nära varandra.

Redan då gick det hett till.

Och sedan 1926, undergeneralstrejken-

- så ville ett företag strejka, men inte det andra.

De blev verkligen osams, och på den vägen är det.

De har aldrig gillat varandra. Det går från generation till generation.

Så är det tyvärr.

Men de Hasta supportrar blir väl inte indragna? Så vilka blir det?

Folk som involverar sig, i alla fall ur min synvinkel-

-gör det för att... Det sker gradvis.

Man börjar inte nödvändigtvis att gå på fotboll för att få slåss.

Det kommer smygande.

Och det tar tid att bli accepterad av etablerade grupper.

Man kan inte kliva rakt in i Inter City Firm hos West Ham.

Man måste vinna deras förtroende.

Det är svårt att se tjusningen. Vad handlar det om?

Känslan att till höra en firma är omätbar.

Man rycks helt enkelt med.

Man glömmer vardagslivet. Man känner samhörighet.

Skälet till att ungar går med i gäng.

Och att ungar går med i gäng eller huliganfirmor är en oro.

Man har generationer av ungdomar som försöker vara-

- vad den tidigare generationen var och upprätthålla deras betydelse.

För i vissa kretsar är det coolt att vara fotbollshuligan eller råskinn.

4 Toes minns när han gick med. Och hans första slagsmål.

Vi reste till Bradford 1980. De attackerade puben vi befanns oss i.

Jag stod i dörren och fick ett stolsben i skallen.

Åtta stygn. Jag var 16 och livrädd.

Vi tror dig. 16 år gammal.

Iden åldern är man Lättpåverkad. Det är lätt att bli indragen.

Mitt problem och det jag inte gillade var närfolk blev indragna i saker.

Folk som inte ville vara där, och var rädda.

Många är så kallade huliganer.

De kanske aldrig använder knytnävarna. De dansar bara runt i utkanten.

De gillar känslan av att vara där, att till höra något.

Och de har gjort ett val. De vuxna alltså. De bestämde sig för det.

Det var all tid folk som ville vara involverade.

Om man var där så kunde man få stryk och det besvärade mig aldrig.

Man har några hundra på ena sidan och några hundra kommer ut från en pub.

Det går så fort. Man tänker inte längre. Man hinner inte vara rädd.

Nej, det är en lek. Man leker katt och rätta.

Men med en stentuff katt och en stentuff råtta.

Du jagar dem ett tag och pucklar på dem och sen är det deras tur. Så är det.

Jag har varit trängd mot väggen då jag tvingats slå några slag-

- men så fort det var över så drog jag mig ur.

Det är nog som att vara soldat på Slagfältet i Afghanistan.

Vid angrepp måste man kunna lita på varandra och skydda varandra.

Jag har hört historier om bråk efter matcher som stoppats av polisen.

Alla eskorteras därifrån men vid midnatt så återvänder en liten mobb till puben-

-och börjar bråka igen.

Det är en vänd som man väljer. Det förändrar ens liv.

Man blir fast, kanske för alltid.

Många av de gamla huliganerna som jag känner har vant aktiva i 30-40 år.

De måste vara i 50- eller 60-årsåldern nu.

De träffas och är polare. De har stor respekt för varandra.

De är från samma jäkla vänd.

Respekt för varandra, men inte från nån annan.

De är fast i sitt eget samhälle och de för sin egen strid.

Det är en ful vänd som har sina egna regler.

Så låt oss presentera huliganernas handbok, de officiella stridsreglerna.

Den första regeln lyder' Inga vapen.

- HELT UTESLUTET. - Man tar inte med sig vapen.

Man slåss med knytnävarna. Män gör sin grej.

Regel nummer två: Om din motståndare golvas är det över.

Jag har sett folk knockats utan att bli sparkade.

De lämnar dem där och ger sig på nästa.

Regel nummer tre: Om din polare är golvad så hjälper du honom upp.

Känslan av att veta att nån hjälper en upp om man blir nedslagen...

De springer inte iväg och lämnar en där.

En sak till angående regel tre: Lämna inte polaren i sticket.

Ibland hamnar man på fel ställe vid fel tidpunkt.

Man är kanske bara tio och stöter på 50 och då måste man hålla ihop.

Man kan inte låta polaren bli mörbultad.

Okej. regel nummerfyra.

Det kvittar hur många de är. Man springer inte.

Och om de förlorar så är det okej.

Det kvittar, för de flydde inte. Förstår du? De flydde inte.

De står där och tar det. De springer inte.

Regel nummer fem: Om du är på kontinenten, var civiliserad efteråt.

Det finns ett hederskodex häri Tyskland.

Man kliver in i boxningsringen och slåss så hårt man kan tills klockan ringer.

Sedan skakar man hand och säger "Allt är okej, det var fair play."

"Nu är slagsmålet över. Vi går och tar en öl."

Och slutligen. regel nummer sex: För Millwall finns inga regler.

Jag tror att det finns ett hederskodex.

Det finns ett i Storbritannien, men jag vet inte om nån följer det.

Millwall gjorde det i alla fall inte.

När man tänker på en huligan så tänker man på en skinhead eller en suedehead.

Lite dun på skallen. De ansågs vara nynazister.

Hakkors i pannan. Men så var det aldrig.

Jag vet inte var Millwall har fått ryktet ifrån-

- att de är en fascistisk klubb. Det är rena skitsnacket.

Jag vet att Millwall hade svarta killar-

-folk från BNP, NF och vänsterkanten.

Det var alltid en mobb. Man förenades. Allt annat kvittade.

Man slåss tillsammans. Man har ett gemensamt mål.

De flesta skulle säga att om man tillhör BNP så är man rasistisk.

Nu för tiden är det EDL-mobben.

När jag ser English Defence League på TV, rasistiska, fascistiska råskinn-

-marschera bakom Georgskorset, så ja.

Men om nån på allvar menar-

- att de flesta Englandfans är rasistiska, så har de heltfel.

Man måste hålla med Mark Det är inte rasistiskt att gå på en Englandsmatch-

och hålla upp engelska flaggan. Det hör liksom till.

Tamers familj är turkcypriotisk.

Han anser att supportrar kan föra nationaliteter närmare varandra.

Det är härligt att kunna vara med en grupp utlänningar-

-utan att nån hoppar på en.

För om de gör det, så har man folk bakom sig.

Man är förenade och tillsammans.

Det är en samhörighet av... uthärdade trakasserier.

Men en huligan främjar inte precis världsfred.

Närman korsar gränser korsar man stridslinjer.

Och man befarar alltid bråk när England spelar utomlands.

Det finns i stort sett inget land i världen som vi spel är mot-

- som vi inte har krigat mot, ockuperat eller regerat över.

Det är vår historia.

Alla länder i världen? Det är nog att ta i, men jag förstår.

Vi är ett öfolk. Vi slåss. Vi är territoriella.

Det ligger helt enkelt i blodet.

Man känner samhörighet närmar? går med i en firma.

Att göra det på internationell nivå är en ännu starkare drog.

Om man reste utomlands med England, så kände man sig som en invaderande armé.

Men spänningen att lämna England och resa utomlands-

- och att anta en typisk engelsk arrogans var fenomenalt spännande.

Skitstövlar! Svin!

- Media generaliserar huliganerna. - HISTORIKER.

Englandsfans är lika med huliganer som är lika med berusade busar.

Den stereotypen är omöjlig att skaka av.

Och till huliganernas stolthet och vi andras skam-

- så är engelsmännen utomlands den mest fruktade gruppen.

Av nån anledning, kanske på grund av ömentaliteten som Tamer nämnde-

-så går vi steget längre.

Mark Penyman är inget råskinn, men även han förstår tjusningen.

Alla får en viss kick av det.

Man är i ett främmande land, på stadens torg, och alla är skiträdda för en.

Alla får en viss kick av det.

England, England, England!

Som engelsk är man van vid att bli sedd som angriparen.

Men ofta när man är i den situationen så slåss man försitt liv-

-för ingen skyddar en.

Man känner inte till platsen sa man samlas på stadens torg.

Polisen kan ingripa när som helst.

Om polisen kommer springande mot en, viftande med batonger-

- klädda som robocops, så ger de flesta svar på tal.

De dras in i våldet till följd av hur de behandlas.

Men vad huliganerna gör, är att de förstör för oss alla.

Och under EM 1988. Bara tre är efter Heysel-

- som vi snart kommer till, så var engelsmännen rejält fruktade.

Definitivt EM 1988 i Tyskland. Jag bodde i Tyskland då.

Man kunde nästan ta på rädslan förde engelska fansen.

England spelade dåligt.

De förlorade alla sina gruppmatcher och åkte hem utan en poäng-

- men de engelska huliganerna stannade kvar för att synas.

Toni Myer Från 15 års ålder-

- så steg han i hierarkin på Bayern Münchens ökända södra läktare-

-för att bli ledare, en farlig ledare.

Nu i 40-årsåldern driver han en inrättning i München-

-som hjälper ungdomar.

Men på 80-talet var han fast.

Första gången jag såg en mattkniv, eller en Stanley som den kallas i England-

-var under EM 1988.

Det var bråk med engelsmännen och plötsligt hade en kille en kniv.

Jag såg den blänka i handen och tänkte: "Vad är det frågan om?"

Så här var vi, engelsmännen, som startade bråk på kontinenten.

Och det chockade dem därborta. De visste inte vad de skulle tro.

De Hasta kände avsky. Men vissa fick idéer.

Utländska polisstyrkor kände stor motvilja mot engelska fotbollsfans.

Utländska fans började se de engelska fansen-

- som ett sätt att testa sig själva och förbättra sitt rykte.

När vi var unga och såg hur huliganismen eskalerade i England, så rycktes vi med.

Vi var tvungna att besvara det.

Både England och Holland hade brutala fans. Vi fick inte vara sämre.

Om vi ska tala om skillnaderna mellan huliganism i Tyskland och England-

- så måste vi först ta upp vad tyskarna lärt sig av britterna.

För vi alla säg matchen 1985 på Heysel stadion i Bryssel.

Stadion kollapsade och 39 människor dog på grund av paniken.

Det sändes direkt i TV, i kanske 40 minuter.

Heysel. Vissa av er kanske inte minns Heysel.

Några av er kommer aldrig att glömma Heysel.

Liverpool mot Juventus. Europacupfinalen 1985.

Liverpool angriper Juventus en timme före avspark.

Juventus backade och krossade de bakomvarande mot en mur.

Ingen av de 39 döda tillhörde angriparna, engelsmännen.

Thatcher. som inte visste ett skit om fotboll. förutom att hon hatade det-

krävde att alla engelska lag förbjöds att spela i Europa.

Några dagar senare portade UEFA alla engelska klubbar från Europa i fem år-

Liverpool i sex är.

Bortsett från inhemska tragedier, så var det engelsk fotbolls lägsta punkt.

Trots följderna av katastrofen så inspirerade det vissa på kontinenten.

Vi säg på nyheterna hur engelsmännen agerade.

Närde spelade på kontinenten så uppträdde de rätt våldsamt.

Det eggade oss att säga: "Vi måste slå tillbaka."

"Engelsmännen är inte de enda. Det finns tyskar också."

Européerna på 80-talet, vilken klubb tittade de på?

Fråga vem som helt, inte bara fotbollsfans-

- vilken brittisk klubb som har sämst rykte?

De säger garanterat "Millwall ." Det är kört. Alla vet att vi är värst.

Hela Europa tittade på oss. De måste ha vant jävligt impade.

Millwall? Ja, det gjorde vi. Jag upptäckte dem.

Som tonåring och ung supporter så upptäckte jag Millwall.

Det var spännande. Vi hörde häpnadsväckande saker om dem.

Och hur de i sydöstra London slogs mot West Ham.

Millwall är ökant för sina brutala huliganer.

Men det var inte bara att härma Millwall.

Varje land har sin egen identitet.

Och vi såg en huligan som ville göra på sitt sätt, som tyskarna.

Tyskland är en intressant plats när det gäller huligankutur.

Den skiftar stort från klubb till klubb.

Vissa följer den italienska modellen, andra den engelska-

-t. ex. att de namnger sina grupper.

Tyskland var två olika områden på den tiden. Ett delat land.

Men när muren föll 1989 sa mötte öst väst.

Murens fall förändrade allt.

Helt plötsligt så spelarväst och öst i samma fotbollsliga.

Det var två helt olika stilar att se fotboll på-

-varav en var extremt aggressiv.

Det intressanta var, att innan muren föll-

-så fanns det huliganism i Östtyskland.

Skinheads fanns även på andra områden, inte bara inom fotbollen.

Men staten lät fotbollen vara en fri zon. De kunde göra saker där.

Det var ett icke-uttalat avtal mellan ungdomen och staten-

-att de kunde agera fritt.

Det var inte bara tyskarna. Frankrike hakade på.

En fråga. Vilken typ av stad är bäst för att ta sig ett glas?

Var som helst i världen, vilken typ av stad?

En hamnstad. Det har det amid varit. Smugglare. kontraband-

- landpermission och lönen i kontanter.

För lite skoj, åk till en hamnstad.

Och vill du slåss, åk till Marseille.

Jag heter Yves. Jag till hör en grupp som bildades 1987.

Före det var jag Stammis på stadion närandra supportergrupper bildades.

Så vi ville göra detsamma.

Så efter tre år bildade vi vår egen förening.

Vi kallade den först "Win For Us". Och senare South Winners.

77118 nu här. De flesta Englandfans får nog inte förstå det.

Yves firma, South Winners, har inte bara sin egen sektion i stadion-

de har också sin egen ingång.

De målade den själv. Det är ju skoj!

Det är vad fotboll hand arom.

Jag skulle verkligen vilja göra detsamma inom engelsk fotboll.

Men närman tänker på de riktigt tuffa i Europa, så tänker man på Italien.

Man tänker på Ultras.

Folk associerar felaktigt Ultra med huliganism.

Även om det finns vissa inslag inom alla Ultrasgrupper-

-så betyder " ultra" grupp.

Ultras är trevligt. Lysraketer och masker.

Och de ser grymma ut, men de bankar inte skiten ur folk.

Det finns en viktig skillnad mellan Ultra och så kallad huliganism.

Ultra använder våld för att vinna nåt annat.

De har så mycket makt. De styr klubbarna.

De dyker bokstavligen upp på träningspassen-

- och talar om för managern och tränarna vad de ska göra.

Och i varje klubb

-så kontrollerar de en del av stadion.

Ofta stadions ände, La Curva. Polisen går inte in dit.

Stopp ett tag!

Det här är toppen! De har sitt namn på grinden.

Som om en sektion på Bremen Lane kallades Block Mental.

Row Geezer på Upton Pam. Silly Stand vid Fulham.

Och snuten är portad. Det var som fan! Fansen verkar ha övertaget här.

Majoriteten av Ultra är unga människor, ofta skol ungdomar.

De är Ultras stormtrupp.

Men Ultras chefer, Capo Ultra, är ofta i 30-, 40-, 50- eller 60-års åldern.

Det här är Franco Caravita-

- Chefen för Inter Milans ökända Curva Nord.

Ingen jäklas med honom.

Inte polisen. fansen eller ordföranden.

För han är den stora skillnaden mellan England och Italien.

I Italien så måste klubbarna tala med killar som Franco.

Vi har en bra relation. Vi talar. Det är en normal relation.

Vi hjälper varandra.

Vi ber om tillträde före matchen för att hänga upp banderoller.

En normal relation.

Ett av problemen inom italiensk fotboll är Ultras makt.

De kontrollerar inte bara en sektion, de har också stort inflytande över-

-klubbordförandena och verksamheten.

Om Ultra inte vill ha en manager längre och de fören gemensam kampanj-

-så tvingas han kanske avgå.

Om Ultra inte vill ha en spelare längre, samma sak.

Ni tänker nog alla samma sak. Så är det i alla klubbar.

Fans som kräver att managers avgår.

Men inom Ultras är det lite ondare än så.

Vi supportrar har en mycket bra relation till ledningen och spelarna.

Jag känner manga spelare men skulle aldrig ringa dem vid midnatt.

Ringa spelare? Tänk efter Hur många Man United-fans har Wayne Rooneys nummer?

Men det är ju hänsynsfullt att inte: inga efter midnatt.

Låt dem få sin skönhetssömn.

Men vi skulle inte sova om Franco sa att vi skulle starta som högerback.

Som om maffian beordrar vårposition. Inte för att Franco är med i... Vänta.

Organiserad brottslighet är ett stort problem i Italien-

- som har pågått i 150 år. Maffian, Camorra, 'Ndrang heta.

Där det finns pengar, där infiltrerar de aktiviteterna.

Ultra har definitivt länkar till brottslighet-

- men det har mer med verksamheten att göra.

Biljetter, droger, PR, produkter.

Dessa saker kontrolleras ofta av Ultra och inte av klubbarna.

Vi är inte på samma nivå som ledningen.

Vi har bara bett om, av moraliska skal, att erkännas som goda supportrar.

För utan oss skulle klubbarna dö.

Jag menar inte Curva eller huliganerna, utan supportrarna rent allmänt.

Det ligger nåt i det. Men nu lämnar vi Europa ett tag.

Om ni tror Ultras har övertaget. Hör här.

För att se det spåra ur helt, res till Argentina-

och Barra Bravas skrämmande vänd.

Argentina. Huliganernas nirvana. Rena ormgropen när det gäller våld.

Det första fotbollsmordet begicks på 1920-talet.

Sedan dess har de haft 250 dödsfall.

Då räknar vi inte matchen mellan Peru och Argentina där 300 dog.

Detta är ett land där kärleken för fotboll leversida vid sida med anarkin.

Där matcher avbryts när fansen försöker strypa domaren.

Jag skämtar inte.

I centrum för allt trubbel står Barra Bra va, firmorna.

Alla klubbar har dem. Ingen klubb kan hantera dem.

- Vad är Barra Brava? - BARRA BRAVA-MEDLEMMAR.

En grupp människor som stöttar klubben och gör olika saker.

Man glömmer vardagsliv.

Man tänker inte på familj, barn och jobb. Man måste alltid vara där.

Varje gång San Tel mo spel är så känner jag mig som en hjälte.

BARRA BRAVA-MEDLEM

En hjälte för jag kontrollerar folk.

Argentina haren passion som är svår att förklara.

Som med all passion, är det svårt att sätta fingret på den.

- PROGRAMLEDARE. - Det går inte att beskriva.

För att sammanfatta. Brittisk huliganism startade på 70-talet.

Europa härmade oss på 80-talet.

Men med Barra Brava är det inte lika enkelt.

Det är svårt att veta exakt när Barra Brava startades.

Det förekom bråk mellan fans, Lex. Boca och River, på 1920-talet.

Men det moderna Barra Brava startades mot slutet av 60-talet.

Inte som grupper som slogs mot varandra-

- utan som enheter som organiserade de andra fansen att sjunga.

Närde militära diktaturerna tog slut och demokratin återinfördes på 80-talet-

-så såg vi begynnelsen till Barra Brava.

Här gör fansen saker som andra fans inte gör.

Vi hjälpte till att bygga travträningsanläggningen.

Vi hjälper till med löner, ser till att juniorerna får mat.

Vi tar också hand om de besökande fansen.

De får inga problem här som de får hos andra klubbar.

Ja, ni tar emot dem med öppna armar Givetvis.

Men så här är det. med Ultras. Så har man chefer som Franco.

Med Bravas. beror det totala kaoset på att ingen har befälet.

Det är rena huggsexan.

Varje Barra Brava sköter och organiserar sig själva, precis som de vill.

- BARRA BRAVA-MEDLEM. - Det finns inga regler för det.

Polisen har sin funktion och Barra Brava har sin.

Okej, en himla massa snack. För bevis, titta här..

Om Barra Bravas tycker att stjärnan på mittfältet är ur form, inga problem.

Spring in på planen och knuffa spelarna.

Tala med nr 18 och klättra sedan över det största stängslet du nånsin sett.

Vem stöttar den stackars spelaren? Var är hans lagkamrater?

För skraja. Kolla den här spelaren. Han är maktlös.

Vi har kanske alla velat göra det mot en latmask i laget. men bara i tanken.

Så förutom att diskret föreslå spelarbyten på planen-

- vilken är Barra Bravas egentliga uppgift?

Deras första betalda funktion, är att sälja sin tystnad, likt maffian.

De får betalt för att inte skrika åt en särskild manager-

- eller så betalar managern dem att inte förolämpa honom.

Det var det första. Nästa steg var logiskt.

Försäljning av droger. Rån på arenan.

De begärde pengar från andra fans.

Polisen, då? Vad gör de åt saken?

Som med många saker! Argentina. Så är det inte så enkelt.

Pol isen är också inblandad.

Det ligger pengar i att övervaka arenorna.

Om det är tänkt att tusen polisman ska bevaka matchen-

- så kommer aldrig tusen poliser och ingen kontrollerar det.

Det finns för mycket pengar där det inte bör finnas så mycket.

Och jag upprepar, Barra Brava är involverad i spelarförsäljningen.

Så klubbarna blir allt mer skadade.

Men här är problemet. Du är från Argentina.

Du haren unge som är rätt bra på fotboll och kan bli proffs.

Vi!! du att han spelar! nån jävla arena där Bana Brava flåsar honom i nacken?

Argentinska spelare som Messi och Tevez skulle inte spela där-

om så deras liv hängde på det, vilket det skulle. Detsamma gäller ungarna.

Fotboll en har stagnerat.

Ungdomarna spelar har i fem månader, sedan säljs de.

25 mål, sen drar de till Europa.

Argentina, ett mycket korrupt fotbollssystem.

- Fansen har fått nog. - FÖRFATTARE.

Allt fansen kan göra är att slåss.

Så alla spelare har dragit till Europa.

Klubbarna har inga pengar för Bana Brava tar dem vid grinden.

Fotbollen saknar kvalitet... Stopp ett tag.

Till och med maten måste vara dålig. De har tagit pajkiosken här.

Så där ja. Ja. den här vägen. Över muren och slå sönder den.

Så går det när maten är slut. Nu får de sig en läxa.

Men att krossa kiosker eller ge spelarna däng är småpotatis.

Kolla här..

En fyrverkeripjäs framför må! vakten som gjorde honom blind.

Idag är vi vana vid att spelare faller lätt-

men närman fått ögonen svedda så maskar man nog inte.

Om nåt exploderar! en spelares fejs så är det gult kort. även här.

Så domaren stoppar matchen. Tack för en bra match.

Bäst de går in i tunneln innan nån blir mördad.

Men Barra Brava gillar inte läget.

De har stulit dyra pengar för en match. De tänker inte säte ner och se på.

De tänkte ändå inte sitta. Där ryker stolarna.

De är uppe i varv. De borde chilla och dricka nåt kallt.

Glöm det! Där ryker varuautomaten.

Snubben i gult är rasande. Han fick nog inte tillbaka växeln.

Det här har gått förlängt.

De flesta argentinare älskar fotboll så nån måste försöka reda ut röran.

Här är den mycket tappra Gracie Alniz-

en människorättskämpe som kräver att myndigheterna-

överlämnar fotbollen till dess rätta ägare, de riktiga fansen.

Det blir bara värre.

Varje helg bråkas det på matcherna. Fans dödas eller skadas.

Ibland läser vi bara om det i tidningarna-

-eftersom det händer inåt ilandet.

Skillnaden nu är att våldet är mer organiserat.

Ja. men det är organiserat av idioter. För de får ju inte ens se en match.

Våldet är alltid där, för våld finns i samhället.

Vi kan skylla på de besökande fansen-

- men först måste vi få bort våldet i samhället.

Få bort det i samhället?

Men problemet ligger hos fotbollsmyndigheterna.

Hur kan de argentinska fansen fixa det när systemet inte är på deras sida?

För att inte nämna odugliga.

Det tar lång tid för rättssystemet att sätta Barra Brava i fängelset.

Eller så hanterar de det inte.

Domarna tittar åt andra hållet.

Och polisen ger sig ibland på individer som är oskyldiga.

Det är trist att säga detta, men det är nog omöjligt att få rätsida på det.

Klubbarna ligger riktigt risigt till och behöver stora pengar.

Och utan klubbar har man ingen att heja på. Allt är paj.

Alla klubbar i Argentina är panka. Även många i Brasilien.

Stora klubbar, stora spelare, för pengarna försvinner.

Och de hamnar inte hos folket.

Det är kanske därför de har bland de värsta problemen med huliganism-

- för fansen får höra: "Vi tar era pengar. Stick efter matchen."

De gillar inte det, och då utbryter våld.

GOD NATT ANTIFA-SVIN

Men att tro att den gemenskapen bara är ett sydamerikanskt problem-

är ett ston misstag.

I Östeuropa förstör huliganismen fotbollen.

Och här gör rasismens skugga, högerextrem fascism-

det till en ännu råare och mörkare syn.

En mycket viktig symbol är nummer 88, som bara är en siffra.

Ingen kan dra nån inför rätta för att de har nummer 88 på tröjan.

Men det står för den åttonde bokstaven i alfabetet, som är H-

- så "88" betyder "HH", vilket stårför " Heil Hitler”.

I Serbien är huliganismen total. Ingen "sitter på staketet".

Ingen förutom den här killen, Ivan Bogdanov-

en av Europas mest extrema och ökända förbrytare.

Har är han på kvalmatchen mellan Serbien och Italien.

En match som stoppades främst på grund av honom.

Han kastar en lysraket på italienarna. Det är väl en brandrisk?

Heder åt italienska Ultras, för de känner igen en brandrisk.

Fram med slangen för att dämpa det.

Mycket förståndigt. Jag hoppas det är en brandslang-

och inte nån kille som inte orkade leta rätt på toan.

I det här landet kan vi uppriktigt säga att inget sänt pågår. tack och lov.

Men det betyder inte att allt är underkontroll.

Låt oss tänka på den senaste gången-

- som engelsmännen ställde till med storbråk utomlands, i VM 1998.

England spelade mot Argentina. Märkligt nog i St Etienne.

Beckham fick rött kon och vi åkte ut på straffar.

I Marseille... Marseille igen...

...började Englandsfansen bråka med lokaiboma.

Donal hamnade i hetluften.

När vi vari Frankrike 1998 så kände jag...

Jag hade aldrig kant sa, för vi fick inget hotellrum.

Folk glodde som om vi var djävulen, eller ännu värre, pedofildjävulen.

De hade tant eld på Marseille i fem dagar innan-

- men det hade inget med fotboll att göra, men vi blev trakasserade.

De knuffade och spottade på oss. Sanslöst!

Men de följande fyra åren efter 1998-

- då vi trodde att vi återvänt till 80-talet-

-hände nåt märkligt inom fotbollen.

Jag vet när uppfattningen om Englandsfansen ändrades.

Det var under VM 2002. 10000 fans reste till Japan-

- och de upptäckte att det var roligare att vara älskade än avskydda.

Jag glömmer aldrig halvtid-

- då England ledde med 1-0 mot Argentina i Sapporo Dome.

Jag träffade en gammal van som sa: "Det är speciellt, för svinen är inte har."

Och svinen, och de är våra svin, var inte där.

Men även för städade fans som Mark-

- så tycker många supportrar ändå att det finns en gemensam fiende.

Polisen är fienden. Och de kommer alltid att vara det för alla fotbollsfans.

I alla fall för dem som till hör fotbollens mörka sida.

Myndigheterna har försökt bekämpa huliganismen-

- på bara en front sen mitten på 80-talet.

Många polisåtgärder som vidtagits-

- har varit kontraproduktiva i att kontrollera fotbollsbråk.

Tanken att krafttag skulle motverka bråk har visat sig vara ett misstag.

England har inte sett så mycket bråk på sistone, så vad beror det på?

Man har tagit bort fansens frihet. Särskilt bortafansens.

De blir fösta som boskap till ladugården.

Om man är bortasupporter så behandlas man som en möjlig brottsling.

Man får inte gå vart man vill när man antänder till tågstationen.

Polisen är redan där.

Man får inte pissa eller köpa en öl-

- utan man måste bege sig till stadion så fort som möjligt.

Så har alla blivit snälla? Jag tror inte det.

Den engelska huliganen brukar bara vara ute efter ett slumpartat bråk-

- så det kan uppstå bråk var och när som helst.

I England är det mer kaotiskt för det är inte organiserat.

Det är givetvis svårare för polisen att hantera.

Om man haren grupp på 15 som träffas i en pub där borta-

- och så blir det bråk där, sen där, det är svårt att kontroll era.

Ingen vill bli behandlad som ett barn, men det är många matcher.

Det enda som förhindrar bråk, och att vi återgår till gamla tider-

är att polisen har övertaget.

Polisen är snabbt på plats. De är mycket smarta.

Och toleransen är noll.

Rent allmänt är polisen nödvändig-

- men ibland, speciellt ur fotbollsfansens synvinkel-

-är de den tredje mobben.

Det sätt som myndigheterna hanterar huliganismen på har förändrats.

Till en början var det reaktiv massövervakning.

Nu är den mycket mer proaktiv, baserad på upplysningar.

Polisen försöker identifiera individerna och grupperna som söker konfrontationer-

- och de försöker kontrollera deras rörelser och stoppa bråk.

Om polisen inte håller koll på rötäggen så förlorar vi fotbollen.

I Tyskland pratar man nu om att konfliktteam från polisen-

- ska försöka tala med folket innan de slår ner dem.

I Frankrike så har polisen också blivit hårdare.

De håller koll på upprorsledarna.

Men kom ihåg, Ultra finns på kontinenten-

- och som vi ser här. Med PSG-och Marseillefans-

- så kan det fortfarande spåra ur utanför stadion.

Kommissarie Antoine Boutonnet är chef för bekämpningen av huliganism-

och han har två saker på hjärtat.

Ett, att upplösa och sia ned Ultras i Frankrike.

Två, att se ut mer som sin hjälte, den kände belgiske reportern.

- Där har han gått förlängt. - CHEF FÖR DLNH.

Har han en vit terrier under skrivbordet också?

Vi förlitar oss på angivare i varje region.

Men vi bevakar också fattiga individer...

...för olagliga handlingar.

Och här hemma, så har vi snabbt lärt oss-

att om man uppträder dumt en gång, rätt eller fel, så åkerman dit rejält.

Jag minns en incident hos Millwall där en kille kastade en plastkon på en häst.

Han fick fem är. Det är allvarligt.

Pedofiler får inte fem år. Han kastade en kon på en häst.

2012, efter att några av de män som Donal avslöjat och satt dit-

hände igen honom i en pub och gav sig på honom och hans fru-

- sa närvarade han i tingsrätten för att se dem dömas.

En av syndarna var Jason Mamner.

Andra gången han fick fängelse p.g.a. Donal.

Det är en mycket fientlig stämning.

De sista döende dinosaurierna från 70- och 80-talet.

Övervaknings kameror har fällt alla.

Men några av de gamla finns kvar, och okej, de är f.d. huliganer nu-

- som anser att polisens ökade makt skapar egna problem.

Om man ger polisen för stor makt, och detta kan omtvistas-

- men polisen får till en massa nya lagar-

- samtidigt som de utvecklar tekniker för att kontrollera folkmängder.

Men vänta lite! Om man inte ger polisen makt, vem ska tackla det?

De flesta klubbar duckar.

De är mer oroliga för FA-böter än att ta itu med sina huliganproblem.

Engelska klubbar verkar inte prioritera kontrollen av sina huliganfirmor.

De ser det som polisens problem-

- för det mesta våldet som involverar fans-

- äger rum långt bort från arenorna så det faller inte under deras ansvar.

Allt polisen kan göra är att driva bort bråket.

Om klubbarna inte gör sitt, så flyttar man bara bråket-

- från läktarna och gatorna till nån stackares pub.

Pol isen är därför att tygla det, inte bota det.

Det är fotbollens ansvar.

Inte bara fotbollens ansvar Det är även vårt ansvar.

Fråga ett Englandsfan vad som förändrats sen 70-. 80- och 90-talet-

och ställ samma fråga till en huligan, så lärde svara samma sak.

Det är övervakningskamerorna.

Folk vågar inte längre göra nåt i arenorna-

-på grund av kamerorna och alla vakter.

De vill veta precis allt om varje individ på den här planeten.

Nåt som vi har sett inom engelsk fotboll genom åren-

-är den ökade användningen av kameror-

- och polisman som springer runt på gatorna med sina kameror.

England har flest övervaknings- kameror i hela världen. eller hur?

Tänk på saken. Gissa var det började.

Vi ser så många kameror i det här landet-

- för de användes först inom fotbollen för att övervaka fotbollsfansen.

Nu finns det kameror överallt. Vi lever med en konstant storebror.

- Det började med Ultras för 15 år sen. - ITALIENSKA ULTRA.

Nu finns de överallt.

Om du visas på TV-skärmarna-

- mitt under ett bråk så är du utpekad som skyldig.

Men det är väl för att du är det?

Många anser att fotbollsfans inte har några rättigheter. De är djur.

Det kvittar om du är huligan eller inte.

Du är ett fotbollsfan. Bottenskrap. De kan göra vad de vill med dig.

Man måste hålla med honom.

Om ett gäng killar på tåget sjunger skallarna av sig-

-så befarar nog de flesta trubbel.

Men det stämmer sällan. De gillar bara en öl och kanske en sång.

Ett fan som reser till en bortamatch bevakas från det att han reser iväg-

- tills han anländer till stadion, mer eller mindre.

Det är kanske här det har gått lite för långt.

Vara försiktiga. ja. Hälla ett öga på trubbel. ja-

-men att övervaka alla gör en paranoid.

Efter några öl så kanske man vill göra nåt dumt.

Polisen måste vara redo att hälla isär två supportergrupper.

Man måste få en grupp besökande supportrar-

- ut ur staden på ett säkert, snabbt och kontrollerat sätt.

Samtidigt så måste man förhindra att folk rör sig runt i landet.

Allt det utvecklades inom fotbollen.

Nu används de metoderna, som jag alltid varnade om, inom andra områden.

Om vi ser till upploppen på senare tid-

- studentupproren och upploppen som bröt ut över hela landet-

-efterskjutningen av Mark Duggan-

- så agerade polisen snabbt för att ta kontroll översituationen.

Alla de taktikerna utvecklades inom fotbollen.

Vid studentupproren klagade de på polisens insäckning.

Jag blev insäckad redan 1983 på fotboll.

Och även om det verkade överdrivet. Den 13 februari 2070-

-fick England en tankeställare-

- som påminde oss om att problemet inte var helt borta.

Chelsea Headhunters slogs mot Cardiff-linnen Soul Crew.

Men eftersom det var moderna tider fanns det kameror högt och lågt.

Operation Tumhill undersökte all film och 93 personer åkte dit.

Kommissarie William Lyle ledde utredningen-

- som inte hade nåt att göra med att han liknade Glenn Hoddle.

De som deltog i våldet vid matchen mellan Chelsea och Cardiff-

-kan beskrivas som förhärdade huliganer-

- som sysslat med den här typen av brott i många år.

Men manga som aldrig varit kriminella rycktes också med.

De hade ett val. De kunde ge sig av, men de valde att blanda sig i.

Tyvärr så avtjänar ett stort antal av dessa individer nu fängelsestraff.

Den sista åtalade dömdes i januari' 2012.

Vissa av dem fick fängelse, men fler fick nåt som säkert var värre.

De portades från matcher. Matchförbudet är brutalt.

Det är polisens tuffaste vapen.

Råskinnen hatar det. Det tillämpas nu överhela Europa.

De engelska firmorna, italienska Ultras, fransmän, holländare, tyskar.

De har alla krossats.

Om en Ultra ertappats som våldsam eller skapat problem på stadion-

- de har kanske inte fällts, så har de fått en Daspo.

Under en match så måste de gå till polisstationen och anmäla sig-

-så de kan inte gå på matchen.

Portningen är kanske den mest omtvistade lagstiftningen inom fotbollen-

-i det här landet för tillfället.

Jag anser att det kringgår den mest grundläggande lagprincipen-

- att man är os kyl dig tills motsatsen bevisats.

Matchförbud utdelas av domstolen-

- efter att nån dömts för ett fotbollsrelaterat brott.

De kan portas från matcher i mellan tre och tio är.

Matchförbuden, som fansen avskyr, har tillämpats mycket de senaste åren.

De kan liknas vid ASBO.

Jag gillar inte att folk blir fråntagna sina pass-

- och därmed sina grundläggande rättigheter att resa-

- bara för att nån anser att han kanske är en bråkstake.

Du tänker nog såhär.. Du har aldrig portats-

- för du har aldrig bråkat, men det finns ett argument till.

Minns du Yves i Marseille, och hans South winners med egen ingång?

Franska polisen portade några av hans medlemmar, bara för att dämpa dem-

och det är inte schyst.

Matchförbuden blir bara värre.

Tretton personer i vårgrupp är nu portade från stadion.

De begick inte ens brott på stadion.

Vi vet att de vill ha bort oss.

I Paris. när amerikanska investment- bolaget Colony Capital-

- tog kontrollen över PSG 1999 så befarade kärntruppen förändringar.

Och de hade rätt.

När Colony Capital tog kontrollen över PSG-

- så visste vi att de skulle höja priserna och snygga till arenan-

-så det bl ev ett ställe för showbizfolk.

Colony Capital hade myndigheternas och regeringens stöd-

- och gjorde sig av med 13000 klubbmedlemmar.

13000? Det är mer än Millwalls hemmapublik.

Sedan införde de slumpmässiga platser så man inte kunde välja granne.

Ultras insåg att detta var slutet och tog till ett sista knep.

Om detta var den sista kvarten som PSG Ultras-

- så skulle vita vara på den. Vi brydde oss inte i vad folk skulle säga.

Du har hört talas om bråk som pyr. Det här pyrde verkligen.

Än sen om de kastade några lysraketer??

Myndigheterna glömmer att fotboll ska vara kul.

Det är ju inte bowls.

PSG hade 15 supportergrupper. Nu har de ingen.

Men så är det nu här och på kontinenten. Ägare från USA och .Fjärran Östern.

Köp ditt örngott och din lampa i klubbaffären.

Man har kanske fatt bort det mesta braket, men ibland-

- särskilt i Premier League, kan det kännas lite sterilt och kemiskt.

Kommersialiseringen har förändrat fankulturen.

Fotbollen har förändrats otroligt mycket-

- sedan Hillsborough och Sky TV: s inflytande.

Nu har klubbar som West Ham ingen egentlig mobb längre.

Inte direkt. De spelade mot Millwall i år, och de dyker alltid upp där.

Men inte i år. Det har aldrig hänt tidigare.

Det är inte bara hos Marseille. Hela fotbollsrörelsen är påverkad.

De vill inte ha kvar oss längre.

Ultra är starkt emot vad de kall är modern fotboll.

De vill ha traditionell fotboll.

Folk som står upp i La Curva och sjunger sina ramsor.

Jag överdriver kanske, men de har förstört min sport.

De har stulit mitt spel.

Huligan eller fan, så är vi nog alla ense om-

att den nya glassiga fotbollen saknar det bästa från förr.

Man kan fortfarande hänge sig.

I ett mål, i en seger eller förlust. Men se dig omkring.

Kolla in reservens rosa dojor som värmer upp. Det känns lite fejkar.

Fotbollen har blivit rena Disney.

Det är inte folkets spel längre. Det är nog därför...

Fotboll är så populärt, men själen är borta.

Vad händer närman är portad från en arena och från att resa?

När man är oönskad?

I Östeuropa. där folk är helt jävla game. har man uppfunnit fältstrider.

Organiseringen av dessa sammankomster eller fältstrider-

- är helt främmande i den engelska fotbollskulturen.

Det är lättare för pol isen att tackla fältstoderna.

Om de vet att 50 mot 50 kommer att slåss på ett fält, så kan de...

De kan strunta i det. "Ha skoj, killar. Vi ses i morgon bitti."

- Andre kommer från Polen. - FÄLTFAJTARE.

Och han sticker inte ut och campar på helgerna.

Vi hade en arrangerad fajt.

Det kastades föremål.

Basebollträn, pinnar, glas och annat.

Det värsta jag har sett är att en person sparkats medvetslös-

- blodig och med utslagna tänder och till och med brutna ben.

Men vilka skadar de, förutom sig själva?

Men de vill vara där, så lät dem hållas.

Organiserade slagsmål. Det skulle inte hända i England.

Det är mer gatubråk här. Att slå sönder nåns pub.

Och det sker utanför stadion. Man ser sällan bråk på läktarna numer.

Särskilt inte i Premier League. Det går så städat till.

Se på Man United. Det är så trevligt, drömmarnas teater.

Vilket skitsnack!

Stopp ett tag! En sista fråga.

Vill du ha mer, din jävel? Vill du? Kom då!