Original subtitles

-Hur länge har du varit uppe? -Nån timme. Jag kunde inte sova.

-Var det James som väckte dig? -Nej. Det är svårt att säga upp sig.

-Varför då? -Jag kom till den skolan som 5-åring.

-Jag trodde att du hade bestämt dig. -Det har jag.

-Du är överansträngd. -Jag vet.

-Ska jag skriva det åt dig? -Nej. Det känns svårt, bara.

Det borde det inte: "Härmed ber jag att få sluta som huvudlärare."

Martin, det där hjälper inte.

Tre! Fyra! Fem!

-Sex! -Kom igen!

-Sju! Åtta! -Bra!

Nio! Tio!

Är alla med? Runt där.

Årorna in!

Okej. Gör er klara. Träningen börjar om tio minuter.

Ms Taylor. Välkommen tillbaka till Portwenn.

Assistent Penhale! Du ser bra ut. Har du tränat?

Jag är domare i år och vill se en bra och rättvis tävling. Inte som i fjol.

-Vi slog er på ett rättvist sätt. -På en teknikalitet.

Efter ett utdraget överklagande. Det var inte särskilt rättvist.

Jag skrev inte reglerna, men kan dem bäst, uppenbarligen.

-Verkligen? Hur lyder regel 20? -All giggar måste följa banan.

Du har fel. Nej, rätt.

Vänta!

-Vi har blivit bättre. -Det kan diskuteras.

God morgon!

-Det ser bra ut. -Tack!

Nu sätter vi fart.

-De verkar självsäkra. -Så klart. De har vunnit fyra i rad.

Ellie, det är den här dagen som räknas, inte gårdagen.

Vi behöver bara följa Eric. Det är han som sätter rytmen.

Vi har en bra chans.

-Pappa? -Jag är okej. Flytta på båten!

Flytta på båten! Framåt!

-Bra, Pippa. Bästa roddaren utslagen. -Det var inte mitt fel.

-Är det handen? -Fingret.

-Var en man. Det är nog inte så illa. -Jag ska be Doc fixa det.

-Ellie, du måste sköta fiskståndet. -Vad då? Det här var din idé.

Ska jag stå i fiskståndet med den fåniga hatten och stinka fisk?

Jag har väldigt ont. Snälla, öppna fiskståndet.

Vad är det för fel på ditt ben? Inte för att dina ben är fel.

Det är en gammal träningsskada. Det kallas hängivenhet.

Hängivenhet tycks göra ont.

Vi ses vid verkstan klockan fem. Hej då, raring! Jag är sen!

-Morwenna, öppna mottagningen. -Jag måste byta om!

Doc! Dr Ellingham kan titta på ditt ben.

-Det gör ganska ont. -Boka en tid.

-Du kan väl säga vad det är? -Ett ben. Kom till mottagningen.

Ett ben.

Al! Lite hjälp!

-Jag har mycket att göra, pappa. -Al!

-Vad är det? -Jag plågas här uppe!

Okej!

Det där tog tid.

-Jag fyller lådor. Vad har hänt? -Det är min fot.

Du måste hjälpa mig uppför kullen till doktorn.

-Nu? -Nej, inte om det inte passar.

Jag håller på att svimma på grund av smärtan i min tå.

Men du vill kanske vänta lite och äta frukost och läsa tidningen?

Ta hand om James, tack.

-Vad är det med din arm? -Inget, bara ett utslag.

-Det dök upp över natten. -Det ser ut som lichen planus.

-Vad är det? Smittar det? -Nej. Kom till mottagningen.

Klia inte! Då blir det värre.

Hej då, James. Ha en bra dag.

Hur gick det?

Ingen fara, Doc. Jag ska till jobbet. Jag snubblade på sista trappsteget.

Inget att bry sig om, Doc. Han har två vänsterfötter.

Doc sa att det inte smittar.

-Hur är det med benet? -Jag trodde det skulle bli bättre.

-Bulan är stor. -Så stor var den inte i morse.

-Jag borde kanske gå till doktorn. -Det råder jag dig till.

Som domare avgör jag om personer är fysiskt kapabla att tävla.

-Det ser skrämmande ut. -Visst, jag ska gå till dr Ellington.

Ellingham. Dr Ellingham, "gham".

Där uppe. Säg att Joe Penhale skickade dig dit. Han förstår.

-Får jag träffa honom snabbare då? -Förmodligen inte.

Varför nämnde du det? Du försökte imponera på mig.

-Imponerade det på dig? -Nej.

-Kan du fixa det? -Det är bara ur led. Titta ditåt.

Förvarna nästa gång, Doc.

Känner du det där? Bra. Jag ska fixera det och bandagera.

-Hur länge då? -Minst två veckor.

-Nej, Doc. Det är tävling. -Du kommer inte tävla.

Det måste gå. Min Ellie är med. Hon sysslar mest med sin telefon.

Hon blir arg om hon måste ro själv. Kan du inte injicera nåt?

Du måste vila handen för att undvika allvarligare skador.

-Det är viktigt. -Nej, det är en båttävling.

-Ja? Kunde du inte göra nåt, Doc? -Nej.

-Doc! Kan du hjälpa mig? -Gå in.

-Jag skulle tävla om jag kunde. -Hur hittar jag en ersättare nu?

Nej! Jag måste sköta puben och pappa mår inte bra.

Tack!

-Det är gikt. -Gikt? Jag dricker inte portvin, Doc.

Det har inget med det att göra. Barn får gikt.

Det är ofta genetiskt. Hög nivå av urinsyra i blodet.

-Mycket intressant, men jag har ont! -Du får naproxen mot smärtan.

Ett blodtest visar om allopurinol kan hjälpa, men det är på lång sikt.

Jag vill kunna göra nytta. Finns det inte en snabb lösning?

Nej, det fungerar inte så. Foten högt, is på tån, mycket vatten.

Vet du nån annan som skulle kunna hjälpa till?

-Ni rodde väl, mr Cleveland? -Ja. Med din farfar, Morwenna.

-Det visste jag inte. -Innan du fanns.

Om det verkligen är kris kan jag väl vara med och visa...

Ingen fara, mr C. Vi hittar nån, men tack ändå.

-Är allt väl, Alice? -Jag vill träffa dr Ellington.

-Ellingham. -Ja.

-Jag har en tid om en timme. -Finns det inget före det?

Jag har inte bråttom. Hon kan gå före mig.

Jag hörde att ni är en man kort. Trist för tävlingen, eller hur?

Det här året kanske blir annorlunda. Slå dig ner.

Kanske.

-Är allt okej, pappa? -Gikt. Benet i högläge en vecka.

-Puben, då? -Jag är invalid.

-Nästa patient. -Alice Taylor, Port Carran.

-Registrerad som tillfällig. -Den här vägen.

Hej, Janet. Jag ska försöka komma upp till lunch och middag.

Men kanske frukost på sängen?

Vi bemannar båtarna och ger oss ut till havs

Slå karln i däck!

Ute bland vågorna vilda och fria

Ge mig lite tid att slå karln i däck!

Jag har fattat ett stort beslut.

-Tänker du lämna Martin? -Nej! Jag tänker säga upp mig.

-Tror jag. -Tror?

Jag var säker. Men det är lättare sagt än gjort.

-Jag kommer att sakna barnen. -Det blir jobbigt.

Om du slutar, tror du att jag får ditt jobb då?

-Jag har ingen aning. -Nej, så klart.

-Du skulle kunna rekommendera mig. -Pippa...

Ge mig lite tid att slå karln i däck!

Det blir bra när det är dags. De behöver bara lära sig texten.

Det har gjort ont ett tag. Sen läkaren såg det har den svällt.

-En bakercysta kan bildas snabbt. -Det låter hanterbart.

Den måste åtgärdas. Den kan brista när som helst.

Om vätskan hamnar i vaden blir smärtan outhärdlig.

-Kan jag ro i morgon? -Ja, jag kommer att dra ut vätskan.

-Tänker du skära upp den? -Nej, jag använder en nål.

Nej! Jag gillar inte nålar.

-Det är enda sättet, och smärtfritt. -Jag hade gulsot som barn.

-Mycket blod togs och det gjorde ont. -Jag förstår.

En nål kan få mig att kräkas. Min läkare brukar ge mig lorazepam.

Jag ordinerar inte onödiga saker. Har din klocka en sekundvisare? Bra.

Ligg ner, titta på klockan och räkna sekunderna högt. Se så.

-20, 21, 22... -Det här är bara lokalbedövning.

...25, 26, 27, 28, 29, 30, 31...

-Vad är den till för? -Om du skulle kräkas.

...41, 42, 43, 44, 45, 46...

...47, 48, 49, 50, 51...

...52, 53, 54...

-Nej, nej! Ta bort den! -Var inte dum! Herregud!

Vakna! Doc! Är du okej?

Sluta slå mig! Herregud! Blöder hon fortfarande?

-Är allt som det ska? -Ut härifrån!

Morwenna, jag behöver plåster och suturtejp.

-Ni låg båda medvetslösa på golvet. -Svimmade han också?

-Varför svimmade du? -Jag avskyr nålar.

-Vad har hänt med mitt huvud? -Du slog dig nog när du föll.

Du lyssnade inte på det jag sa. Jag ska vinna en tävling i morgon.

-Du borde stanna hemma. -Du är en fara för andra.

-Åk hem och vila. -Din behandling av mig är skamlig.

-Cystan är tömd, såret omlagt. -Det sår som du orsakade.

Var inte absurd.

-Ska jag ringa efter en taxi? -Nej, jag kan gå.

-De låg på golvet båda två. -Verkligen?

-Ja? -Ska jag avboka patienterna?

-Varför då? -Om du inte mår bra.

Jag mår bra, tack. Be dem komma in.

Mel är här. Lite tidigt, men hon har bråttom.

Kom in. Slå dig ner. Tack.

Visa mig din handled.

Är allt okej? Jag hörde att du svimmade.

Det är lichen planus. Ingen vet varför det uppstår.

Jag skriver ut en kortikosteroidsalva mot klådan.

-Tvättar du dig med tvål? -Det är inget fel på min hygien.

Tvål torkar ut huden och förvärrar klådan.

Använd bara vatten när du tvättar dig.

-Går det bort? -Ja, om sex till nio månader.

-Vad har hänt med din arm? -Graham föll på den.

-Vem är Graham? -Min make. Du såg honom i morse.

-Ramlar han ofta? -Ibland.

-Har han alkoholproblem? -Nej!

Han tar en öl, men sällan. Det problemet skulle jag känna till.

-Kanske inte. -Säger du att han ljuger för mig?

-Få honom att komma hit. -Han går inte hit.

Varför inte? Fråga honom. Han lyder dig säkert.

Ja. Tack.

-Gick det bra? -Nej. Halva byn vill inte förlora.

De i andra halvan är fysiskt oförmögna.

Jag hör till den andra halvan. Jag tror på er.

Chippy sa att du har Port Carran som favorit.

Jag har svår smärta och vill vara i fred nu.

-Kom igen, Al. Snälla. -Senast knäckte jag en kvinnas näsa.

-Jag minns det. -Det var en olyckshändelse.

Jag vill hjälpa till, men har det här stället.

Puben måste öppna senare. Jag ska sälja biljetter och program.

Mycket snällt av dig, Bert. Du gör nåt för byns bästa.

Tänk om fler vore som du.

Om jag inte säger ja fortsätter väl frågandet?

Nej, nej. Om du är för rädd för båten är det inget problem alls.

Jag är inte rädd. Det är jag inte.

Okej, jag ror.

Ja.

-Ja? -Hej.

-Alvedon, tack. -Kära nån. Vad har du råkat ut för?

Jag svimmade hos doktorn. Han svimmade också. Vilken syn.

-Vad då? Är allt väl med honom? -Han mår bra.

-Det berodde på mitt blod på golvet. -Ja, han är en martyr.

-På vilket sätt? -Han plågas av en fobi.

Det har varit så sen han kom hit. Innan han kom hit.

Det var därför han måste lämna London.

Han kämpar mot det varje dag.

Tack. Du har varit till stor hjälp.

45 pence, tack.

-Varför tror du att du svimmade? -Jag vet inte.

-Har din blodfobi blivit värre? -Det tror jag inte.

-Har du den inte under kontroll? -Jo.

Skulle vi inte leta efter en bil? Den här är praktisk.

-Louisa. Doc. -Jag gillar den här.

Billig i drift, lätt att parkera. Provkör den om du vill.

-Du sluddrar. Har du druckit? -Nej. Har du pratat med min hustru?

-Jag provkör gärna. Det vore toppen. -Då hämtar jag nyckeln.

-Den här? -Jag tycker att den är rolig.

Rolig?

Den är liten. Var ska du ha bilbarnstolen?

-Jag kan ha den framtill. -Var ska jag sitta?

Den är inte för utflykter. Jag måste kunna ta mig till skolan.

-Växla upp från trean. -Jag vet vad jag gör.

-Det är länge sen du körde. -Tyst nu, Martin.

-Kommer du till tävlingen i morgon? -Jag har inte planerat det.

Det är sista gången. Att ha dig där skulle kännas bra.

Spegeln.

-Har du lämnat in avskedsansökan? -Till största delen.

-Vad menar du? -Den är klar, men inte överlämnad.

-Vad betyder det? -Jag har inte överlämnat den.

-Varför inte? -Jag har inte gjort det.

Låt mig få koncentrera mig, tack.

Du är nära diket. Långsamt i kurvorna.

-Jag har kört bil förut. -Inte den här.

Varför sa du det till Doc och alla?

Du gör mig orolig. Några gånger i veckan är du full.

-Det är jag inte alls. Lita på mig. -Jag är inte dum. Gå till honom.

-Vad tyckte ni? -Jag gillar den.

-Vi ska titta på fler bilar. -Nej, jag köper den.

Jag ordnar papperen, går igenom den och överlämnar den i morgon.

-Tack! Det är mina pengar, Martin. -Jag vet det, men...

-Men vad då? -Inget.

Det är en trevlig bil och ett bra beslut.

Ursäkta att det är sent, Doc. Graham vill prata.

Stig på.

-Han säger att han inte dricker. -Jag gör inte det!

-Nånting är det, eller hur? -Det är därför jag är här, Doc.

Vissa kvällar är jag vinglig och nästa dag mår jag hemskt.

Jag oroar mig för att det kan vara parkinson.

-Varför tror du det? -Jag läste på och har de symptomen.

Verkligen? Har du skakningar eller stelhet?

Synproblem? Kramper? Svårt att svälja? Dreglande?

-Ibland har jag magkramp. -Inte det andra?

-Det är inte parkinson. Dieten? -Nej, inte jag.

-Hur ser din diet ut? -Ost, bröd, kyckling.

Mel gör pajer. Shepherd's, cottage, fisk.

Sluta prata. Blås i den här. Den visar alkohol i utandningsluften.

Bortödslad tid. Jag vet att jag inte har det.

Låt mig få titta. Den här säger att du har det.

Motsvarande två, tre glas vin eller cider.

-Har du nåt att säga, Graham? -Det kan inte stämma.

Ett medicinskt faktum. Ifrågasätter du det?

Ett blodprov visar promillenivån.

Svimma inte, Doc.

Jag förstår det inte, Doc.

Jag minns inte när jag drack senast. Så länge sen är det.

Du har varit stressad på jobbet. Säg sanningen, jag blir inte arg.

-Jag säger sanningen! -Jag mår illa!

Fram till dess att jag får provsvaret får du inte köra bil.

-Jag måste leverera Louisas bil. -Det gör jag.

Vänta där ute. Jag vill prata om mitt utslag.

-Ja? -Jag sa ju att det är lichen planus.

Nej, inte om mig. Graham.

Han har många brister, men han är inte en lögnare. Trodde jag.

Alkoholister är ofta bra på att dölja drickandet.

-Försök att få fram bevis. -Jag ska bevaka honom som en hök.

-God morgon! Skrämde jag dig? -Nej. Jag har tränats att reagera.

Det kunde ha blivit farligt. Smyg dig inte på mig.

-Du saboterar väl inte vår gigg? -Jag mäter båten.

Som domare tar jag min opartiskhet mycket seriöst.

Mår du bra nog för att tävla? Sa Doc att du är okej?

Det var bara en cysta. Han tömde den och svimmade.

Fler frågor?

Jag skulle gifta mig i år.

Men min hustru lämnade mig vid altaret.

Det som skulle bli den bästa dagen i mitt liv blev den värsta.

Och?

Ibland tror vi att vi gör rätt när vi inte gör det.

Vi är så fast beslutna att göra rätt att vi inte märker det.

Tack för omtanken.

-Jag beklagar att du fick på båten. -Det är okej.

Men det enda som spelar nån roll är att vi vann i fjol-

-och året dessförinnan, och vi ska vinna i år igen.

Har du hört det här talesättet? "Att delta är det som räknas."

Ja. Men bara från de personer som inte vinner. Ursäkta mig.

Gå till insamlingen senare idag, men glöm inte kopplen.

-Verkligen? -Jag bara kollar.

Hela natten och morgonen. Till och med när jag gick på toa.

En olyckshändelse!

Stopp! Håll den plan när vi gör slutkontrollen.

-De ser mycket bättre ut än vi. -Det handlar om vad de gör.

-Som att vinna fyra år i rad? -Vi har nåt som de inte har.

-Snälla, säg inte hjärta. -Nej, jag tänkte inte säga det.

Det är länge sen Portwenn vann.

I fjol var det nära, men Port Carran snuvade oss på trofén.

Men i år ska vi ta tillbaka den. Idag är det vi som ska äras!

Där ska ni klappa händer och jubla.

Lystring, allihop! Samlas här.

Sätt er i giggarna och ta er till startlinjen.

När signalhornet ljuder börjar tävlingen.

Ro ut runt bojen och tillbaka.

Första laget över mållinjen vinner. Må bästa laget vinna!

Lycka till, Portwenn.

Jag hoppas att de drunknar.

Hallå där! Programmet och biljetten.

-Vill du satsa på vinnaren? -Går det till välgörenhet?

-Om du satsar på Portwenn. -Nej tack.

Då så, mina damer och herrar.

Se till att stanna vid ett stånd. Vi vill inte ha några snåljåpar här.

Det finns en tombola.

Jag köpte tjugo lotter. Då måste jag vinna nåt i år.

Louisa? Väldigt nautiskt.

-Jag ville anstränga mig lite. -Jag ska hjälpa dig.

-Jag skulle vilja prata med Martin. -Han är nog på mottagningen, i fred.

Jag bad honom komma hit, till min sista insamling. Du känner Martin.

Ursäkta mig, Ruth. Du är sen, David. Var är din dräkt?

Vi har mrs Thompsons berömda sockerkaka.

Den är nog det enda här som inte flyter.

Nej, mrs Thompson. Ni har gått igenom mycket.

Det är otroligt att ni kan stiga upp, och bakandet ännu mer så.

Morwenna var rädd för att ro, men som väl är har den båten gått.

Martin? Är du här?

Ruth.

Du svimmade. Varför kom du inte till mig?

-Det var en engångshändelse. -Det är allt tills det sker igen.

Vad menar Louisa med "den sista insamlingen"?

Hon ska sluta undervisa och läsa på heltid.

-Så bra. Är det okej för din del? -Ja. Det är ett bra beslut.

Varför gömmer du dig här, under hennes sista insamling?

-Jag gömmer mig inte. -Bra. Då kan du gå med mig dit.

Ja. Barn kommer att sjunga och det hela blir förfärligt.

Säg inte att jag inte varnade dig.

En bit sockerkaka, tack. En stor.

-Hej, Mel! -Är det maskerad?

Det är det inte. Hur mår James? När kommer de hit?

-De små kommer hit senare. -Lika bra, när det är lite lugnare.

En sån till min lille vän.

Lyssna på mig nu, allihop.

Alla ska titta på mig. Alla.

Tävlingen börjar nu.

Roddare, är ni redo? Tre, två, ett...

De är iväg!

Det blev en bra start.

Båtarna ska runt bojen och sen försvinner de en stund.

Det blir ganska tråkigt.

Under tiden ska barnen uppträda för oss.

Förhoppningsvis blir det inte lika tråkigt.

Det blir det säkert inte. Låt oss hålla tummarna!

Giggen var en båt som tog lotsarna ut till fartyg på det stormiga havet.

De tävlade om jobben och grälade om vilken by som var snabbast.

Länge har Portwenn och Port Carran gjort upp i den årliga giggtävlingen.

Vi bemannar båtarna och ger oss ut till havs

Slå karln i däck!

Det finns i en butik på andra sidan stan

Ge mig lite tid att slå karln i däck!

-Var tyst! -Ja, och ta det lugnt med ölen.

-Jag dricker inte! -Jag har passat honom hela dagen!

-Han verkar lite berusad, Mel. -Om han druckit skulle jag veta det.

-Se till att han kommer hem. -Graham!

Ge mig lite tid att slå karln i däck!

Tack så mycket, Portwenns barn! De var inte så tråkiga, trots allt.

Fem! Sex! Sju! Åtta!

Kom igen, ta i!

-Al! Vi kommer efter! Kom igen! -En olyckshändelse!

-Du är värdelös! -Jag sa ju det!

Inga hushållsgräl! Jobba på!

Ett! Två! Tre! Kom igen!

Fyra! Fem!

Sex! Kom igen!

Runt bojen!

Nu rundar de bojen! Portwenn måste jobba hårt.

Port Carran har ledningen. Det ser bra ut för Port Carran.

Jag säger inte att ett mirakel krävs, men det är dags för en bön.

Portwenn närmar sig långsamt.

Ni vet vad man brukar säga. Sakta men säkert.

Hej! Hör ni mig?

Jag tackar för att ni kom hit.

Vi uppskattar ert stöd år efter år.

-Det är inte enligt schemat, Louisa. -Ett ögonblick bara, Joe.

Jag såg tävlingen som barn, sen lärare och nu huvudlärare.

Det har alltid varit min favoritdag under skolåret.

Jag har alltid velat vara med i Fishermen's Choir.

Men idag får jag åtminstone vara klädd så!

Det är passande, för det här året blir mitt sista i Portwenns skola.

Det var ett svårt beslut. Det har varit ett privilegium-

-att få lära känna era barn och se dem kliva ut i världen.

Se upp!

Det är dags för mig att göra samma sak.

-Gå ingenstans! -Joe!

Inte du. Undan! Ur vägen!

Det jag har lärt mig av er, föräldrar och barn-

-är att... Jag skriver det i nyhetsbrevet.

-Vi har en situation här, Doc. -Bilen körde nästan över min fot.

Du ska vila i hemmet, och du får inte köra bil.

-Jag har inte druckit. -Påverkad. Jag hämtar alkomätaren.

Jag har följt honom hela tiden, såg allt, smakade på hans drycker.

-Jag var med på toan. -Jag blev tokig.

-Han kan inte ha druckit. -Exakt.

Testet visade på alkohol i blodet. Men det kan finnas en förklaring.

-Blås tills jag säger stopp. -Nej, det behövs inte.

Han åker nog dit, men måste inte ha druckit.

Du kan ha självjäsningssyndromet. Jag har aldrig råkat på det.

Jäsning i tarmarna bildar etanol. Du måste genomgå tester.

Om du har jäst inombords och du inte har druckit-

-kan det vara din kropp som brygger alkohol i magen.

Menar du att min kropp är ett bryggeri?

-Just det. -Tack, Doc.

-Kom till mig i morgon. -Tack!

-Är det min bil? -Ingen fara, Louisa.

En av pojkarna fixar den och jag levererar den i morgon.

Det gör hon. Hon är fantastisk.

Du luktar hemskt, men säger underbara saker.

Har han inte druckit, men är full? Jag behöver mer information.

Saccharomyces cerevisiae är jästorganismen.

För mycket information. Båtarna!

Vi tar in på dem!

Ett! Två! Tre! Fyra!

Ge mig tio stora!

Ett! Två! Tre! Fyra!

Kom igen!

-Det är bra! -Kom igen!

Nio! Tio!

Alice? Sluta ro!

-Nåt har hänt, Mor. -Strunta i dem!

-Verkligen? -Den där Alice har kollapsat.

-Vad då? Vi borde kanske stanna? -Vi vinner!

-De skulle inte vända för vår skull! -Kom igen, Morwenna!

Mor...

Portwenn leder! Vi bevittnar nåt historiskt!

-Kom igen! -Nej, vänd om! Vi måste hjälpa till!

Styrbord! Babord! Ditåt!

Men nu kör de åt fel håll. Varför gör de det?

En Port Carran-man har stupat. Eller borde jag säga kvinna?

Ja, det borde jag. En kvinna. Doc, det är en nödsituation!

Kasta hit en tamp! Vi bogserar er!

-Lägg henne här! Andas hon? -Jag vet inte.

Hallå? Hör du mig?

Inte du. Rör mig inte!

-Vad är det med henne, Doc? -Jag tror att det är hjärnskakning.

-På grund av det du gjorde? -Nej, för att du inte vilade.

Jag vill inte höra mer. Linda, Michelle.

-Låt mig få undersöka dig. -Nej!

-Ta henne till ett sjukhus. -Försvinn! Jag pratar inte med dig!

Lystring!

Port Carran-laget gav sig iväg utan att meddela mig.

Jag diskvalificerar dem för uppenbart domartrots.

-Är inte det lite väl hårt, Joe? -Vi vann, Morwenna!

-Vi vill inte vinna på det sättet. -Jag kanske slipper fisken nu?

-Nej, nej. Du kan inte göra så. -Domaren kan göra så.

-Då lämnar jag in en formell protest. -Därför att du förlorade pengar.

Jag tror på regler. Annars skulle vi ha anarki.

Det officiella beslutet är seger för Portwenn.

Morwenna, du är lagkapten. Accepterar du det?

-Ja, jag gör väl det. -Portwenn är det som gäller.

Jag satte 30 pund på Portwenn. Ellie ska få nåt fint. Betala.

Jag önskar att jag hade din tur, Eric.

Du behöver nån som tar hand om dig. Ur vägen!

Jag sa att jag ska sluta. Det finns ingen återvändo nu.

Bra. Är du säker på att det var rätt beslut?

Det är lite sent att fråga det. Nej, självklart är jag inte säker.

Men det är väl det som gör det spännande. Risken.

Jag skulle bli orolig om du valde att sluta som doktor.

Saker måste inte förbli på samma sätt för evigt, eller hur?

Att du svimmade, berodde det på förändringarna för mig?

-Det tror jag inte. -Du vill ha miljön under kontroll.

Du har just börjat kursen. Jag är inget testfall.

Jag gör mig bara en bild av dina symptom.

-Hej. -Chris! Var du på tävlingen?

Nej, jag missade allt det. Det gäller affärer.

Kan vi prata på tu man hand?

Gör det. Jag ska laga mat åt honom. Kom in på en kopp te innan du går.

Varsågod.

-Vad gäller det? -Ja, till saken.

Du har fått problem, Martin. Det är en patient.

Jag försökte få henne att avstå, men hon har redan gjort en anmälan.

Hon vill att din legitimation dras in. Alice Taylor.

-En cysta. -Behandlingen var lyckad.

Patienten svimmade och även du, säger hon. Är det sant?

Jag brukar kunna få bort sånt här, men Alice Taylor är advokat.

Hon har bråkat mycket och fått allt att gå snabbt.

-Vad säger hon? -Att du är för sjuk för arbetet.

Det kan vara allvarligt. Om din fobi är utom kontroll...

Inget är utom kontroll. Hon hade hjärnskakning.

Hon är oklar. Jag fick inte hjälpa till efter båtkollapsen.

-Igen, och du hjälpte henne? -Ja, jag är en doktor.

Du måste hålla dig borta från henne. Håll dig borta från alla patienter.

-Vad menar du? -Martin... Jag avskyr det här.

Fram till dess att klagomålet har prövats får du inte praktisera.

-Stänger du av mig? -Nej, jag ger dig ett råd.

Stäng mottagningen tills vidare.

Jag ringer dig i morgon. Jag beklagar.

Text: Håkan Axén Sync:BetteKaj