All language subtitles for Raggare

–Hej! Äh, det var ett gammalt spöke.
–Skräckpugga!

–De där, då?
–Du är inte klok.

Den där mörka heter Kerstin,
jobbar på girot.

Henne har jag haft. Kass!

Äh, de får stå över.

Nu åker de på en nit.
De där plockade jag upp förra veckan.

De går i plugget.
Ska vara hemma före elva.

Löjligt, va.

De där nere ska vi ta och titta på.

–Är du oskuld?
–Nä. Leker inte med dockor heller.

Synd.
I kväll raggar vi bara oskulder.

Jag får följa med!

–Är du oskuld, då? Hoppa in!
–Hon är inte mer oskuld än mormor.

Håll klaffen!

–Hej. Väntar du på nån?
–Vad tror du?

–Kan inte jag få följa med?
–Första gången, va?

Du kommer 20 sekunder för sent.
Då var det ragg på såna som dig.

Jamen du...

Åka omkring på antikviteter?
Aldrig i livet.

–Blir det bra så här?
–Jag vet inte.

Nä, hur skulle du kunna veta det,
som du ser ut.

–Vart ska oskulden?
–Hem.

Trodde du, ja. Kör du på ragg
får du skylla dig själv.

Ska du hänga med
får du pröjsa soppastålar.

Jag har nog bara en...femma.

Det är okej. En oskuld är en oskuld
och dem är det ont om.

–Eller hur, Putte?
–Det är visst det.

–Vad dött det var här.
–Vad ska vi göra nu?

Putsa krom.

–Hur gick det?
–Jag sålde den som skrot.

Jag har åkt där som en jävla
följetong. Vet du vad de sa i dag?

–"Skit på pilen. Kom nästa vecka."
–Det där med översyn är hopplöst.

–Vad ska du tjacka för skuta nu?
–Tji stålar.

Taskigt.

Vad stirrar du på?
Han är helflängd i roten.

Han jagar andras tjack.
När det ska bli nåt sticker han bara.

Hej! Är du en ny sån putsningsexpert
som Roffe har skaffat sig?

–Verkar så.
–Hörru! Stå inte där och snacka.

Jag kommer ut om en stund och kollar.

Man ska vara hård mot tjacken.
Det är det enda de gillar.

Det är en kväll som alla andra.
Kulorna kilar omkring.

Det som ska hända är redan på gång–

–för den här historien
har varken början eller slut.

Vad som än händer
gör detsamma

bara det händer mig nu
och här

Tungor och tänder
– allt det samma

En kropp är inte värd
nån stor affär

Men tig med allt det där,
allt dösnack om att vara kär

–Tjejen låg på kylaren. Vilket snack!
–Var det inte så, då?

Hon hade ju jeansen på sig. Har du
försökt nån gång med jeansen på dig?

–Va?
–Faktiskt inte.

Vad du på skiva hos Janne i går?
Då är han ganska färdig.

–Varför kallar ni mig Shejken?
–Snacket gick runt Stureplan.

Bra hörru, men jag gillar inte det.

Vad bryr du dig väl om mig?

För jag är ju bara vägen
du kör

Jag ligger ju fri för dig
– kör hårt, kör dig fri på mig

Men fråga mig inte vart jag för

för vart det bär gör detsamma
för oftast finns det en väg framför

Vad som än sker mig
det kan kvitta

Bara det händer mig
här och nu

Vem som det ger mig
det kan kvitta

Just nu det bara råkar vara du

Men tig med allt det där,
allt dösnack om att vara kär

–Det finns bilar som inte har ägare.
–Vad menar du med det?

De har bara ställt dem på gatan
och glömt bort dem. Vad vet jag?

Äh, du snackar.

Man skulle ju kunna låna en
och ha lite kul med den.

–Kärror som står har ingen glädje av.
–Det är rätt.

Man tar chansen. Det gör väl alla,
alltid. Går det, så går det.

–Vad pysslar du med?
–Jag var nästan uppe i 2 000.

Det gick åt helvete, men det ska gå!

–Lägg av!
–Inte jag.

–Det tänker jag göra.
–Vad då?

Åh, jävlar...

Fan i helvete!

Vad kul! Vad fint det gick.

–Man känner sig som en påskkärring.
–Det ser du ut för också.

–Flytta på dig!
–Men gud...

Här ser den skaplig ut.

–Det är fjädern.
–Han small i förgasaren.

...till hård nordvästlig kuling,
efterhand något avtagande. God sikt.

Bohuskusten och Vänern...

–Hur gör du när du kysser?
–Enkelt. Ut med tungan och fladdra.

Lite ruskigt första gångerna,
men sen blir det kul.

–Hur gammal är du egentligen?
–Femton. Fyllde förra veckan.

Du skulle skaffa dig ett tjack,
Lasse.

Nån som du kunde ha lite kul med.

–Har du nån på lager?
–Den lilla asgamen i hörnet.

Man måste hänga med.
Ända in i helvetet.

Eller hon med Klykan.
"Utegångsfåret" kallar de henne.

Vet du vad morsan sa? "Jag vet ju
att jag kan lita på dig, lilla vän."

"Självklart", sa jag.

Där kommer din typ, tjacket i dörren.
Babybarnet med hästsvans.

In med dig! Var lite kul!

–Men du måste skaffa dig ett tjack.
–Sluta tjata.

–Ska vi spela?
–Kom.

Så du ser ut! Det här går inte.
Rena söndagsskolan. Kom.

–Nä...
–Jo! Stilla! Inget farligt.

"Det ger oss en chans
att komma härifrån."

"Vill du ha ett kort, Tomahawk?
– Jag vill inte ta dem från Bruce."

"Dem kan han leka med i fängelset."

"Nattens örn." Ska du höra den med?

–Det är sista kvällen för mig här.
–Jag vet. Men vi kan väl ses?

Du måste skaffa dig ett eget tjack.
Inte nån annans.

Jag vet inte vad jag ska säga till
grabbar. Jag har aldrig haft nån.

–Vad ska man prata med killar om?
–Vad som helst.

Men vad då?

Skulle inte farbror vilja ta hand om
min jungfrudom?

Nu skulle morsan se mig.
Då fick hon slaget.

–Du, var är Bibban?
–Jag vet inte.

–Snacka skit. Ni bor ju ihop.
–Håll reda på dina tjack själv!

Jag sa: "Var är Bibban?"
– Stick! – Nå?

Hon skulle ut med nån i kväll,
men det var bara på skoj.

–Vem då?
–En flintis dönicke.

–Jag gillar dig. Du är festlig.
–Skål på dig, Bibban.

Kan jag kalla dig nåt annat?
Bibban låter som namnet på ett djur.

Jag heter inget annat. Vov-vov-vov!
Vissla på Bibban så kommer hon.

–Nu blir det synd om Bibban.
–Hon klarar sig. Hon är stentuff.

Tror du...?

–Lankan... Stick!
–Jag har väl inget gjort heller.

Stick, sa jag!

Häng efter mig. Vi ska hämta Bibban.
– Det här ska hon få fan för.

–Hej. Vi ses!
–Hej, pysen. Ska du ut och ragga?

Visst. Räddningskåren rycker ut.

–Vaktmästarn! En whisky och soda.
–Ta två. Inget knussel! Ta tre.

Eh... Ta tre.

Du är rätt flott.
Och älskarinna tänker du skaffa dig.

Och henne
tänker du ösa pryttlar över.

Snygga kläder, ringar och halsband
och silver och guld.

–Det räcker.
–Inte för mig!

Du! Du ska få dansa sen. Inte här.
Vi ska gå nån annanstans...senare.

–Dansa i säng, tänkte du.
–Varför inte?

Tänk om du inte får utdelning, att
jag tackar för middagen och sticker.

Det vore ju illa.
Men det gör du inte. Inte du.

Ånej, farbror ska nog få betalt
på ett eller annat sätt.

Det här var kul
och lite knall börjar jag redan bli.

Raggare säger de,
och tycker att vi är för jävliga.

Precis som om inte alla människor
var raggare.

En annan raggar i alla fall bara
fodralen. Så där tillfälligtvis.

Det finns de som raggar
för evigheten.

...genom det dyrbara blod

Du ska leva så snäll och så glad

Det gäller att ta chansen.
Ta den nu!

Din frälsare väntar dig i tältet–

–med strängaspel, sång
och vittnesbörd.

Raggen går!

Det är bara du
som får livet att glittra nu

Innan du kom till mig, min vän

var världen blott grå och tom

Tänk att kärlek var

ändå så underbar

Tänk att lyckan fanns

dock någonstans

Men blott genom dig
nådde vissheten fram till mig

Innan du kom till mig, min vän,
jag kände ej kärleken

Det är bara du
som får vinden att leka nu

som får skogen att susa...

Säg att du älskar mig
så där riktigt mycket.

–Det vet du väl att jag gör.
–Jamen säg det.

Det vet du väl!
Ja... Jag gillar dig.

Tänk att kärlek var

ändå så underbar

Tänk att lyckan fanns
dock nånstans...

Raggen går... Över hela stan.

Du är kul. Jag gillar dig. Tror du
mig inte? Skål på dig i så fall!

–Känner ni möjligen Beatrice Larsson?
–Håll reda på dina tjack själv!

–Förlåt...
–Har aldrig hört talas om.

Vad fan gör den här dönicken här?

–Förlåt om jag besvärar...
–Ta dig i häcken och pys, va.

–Känner ni kanske...?
–Det skulle jag inte tala om för dig.

Trivdes inte tjacket hemma, va?

Vi får vänta.
Vi vet att hon brukar gå hit.

Farsor och morsor.
De är som ägg. Urblåsta.

Jag säger till morsan: "Om jag åker
med killar som har bil, vad gör det?"

"Att farsan raggade upp dig
med trampcykel kan inte jag hjälpa."

Jag vet hur det känns.
Det är ingen som bryr sig om en.

–Vad menar du?
–Jag har haft mina problem.

Människor är inte så olika
som man kan tro.

Tjacket, akta dig för den där.

När man går hem, så känner man sig
ännu mer misslyckad än när man kom.

Ta en sån här, så känns det bättre.
Det är inget farligt.

–Synd på tjacket.
–Äh, hon får skylla sig själv.

–Du ringer.
–Men vad heter köttet på riktigt?

Fråga efter Bibban, ett tjack
som sitter med en flintis dönicke.

–Okej.
–Borstis och Lelle följer med mig.

Putte, fixa bakluckan. – Ni andra är
beredda om de kommer efter ut. Okej?

–Förlåt, vad önskar herrarna?
–Vi väntar på nån.

Vaktmästarn!

Förlåt, vad hette damen? Bibban?

Nej, det känner jag inte till.
Vad då?

Hallå! Hallå...

Lägg på. Det var vi som ringde.

–Jag har inte tid med dig i dag.
–Jag vet det.

Snygg klänning. Synd att den ska
bli förstörd. – Ta henne, Skägget!

Nej! Släpp mig! Vad gör ni? Lägg av!

Släpp mig, då!

–Man skulle ha ett bräckjärn.
–Snacka skit!

De här spärrarna är för jävliga!
Har du en annan sked?

Nu är det kirrat!

In med dig!

Här ska raggas!

Jag kan inte få i ettan.
Inte tvåan heller.

–Det är växelspakslås på den.
–Titta, en gubbe stirrar på oss!

–Backa!
–Säg till när jag ska svänga.

–Nu! Framåt!
–Det går inte, din idiot!

Höger, back!

/SIRENER/

Snuten kommer!

Det var inte efter oss.

/SIRENER/ En snutbil till!

Det är bara ambulansen. Kom!

Ryck upp dig, grabben.

Putte, akta bergväggen.

Akta bergväggen!

–Fegisar! Norra böjen, va?
–Det har du inte med att göra!

–Du är fin. Fast inte är du oskuld.
–Bergis inte!

Norra böjen klarar en idiot
i 100 knutar.

–Det skulle vara du som körde då, va?
–Det skulle det.

Var inte taskig!

Vilket ruggigt ställe.

–Tjenare! Ligger du här?
–Skönt att slippa se ditt apansikte.

Var försiktig så att du inte smutsar
ner dig. Det vore synd, va?

–Vad ska det bli för roligt nu, då?
–Jag tänkte att du behövde lite luft.

Ta ett litet bad kanske.

Ser rätt härligt ut.

Hur ska du ha det? Ska vi kasta i dig
eller hoppar du själv?

Du är rå.
Jag har väl inte gjort dig nåt?

För dig eget bästa.
Jag gillar dig, ser du.

Jag vet.

Nå?

Klart att jag kan hoppa i.
Sen är jag färdig med dig.

Klänningen på!

–Hur har du det? Är det trivsamt?
–Åjovars, det är inte så dumt.

Den här kvällen blev inte vad du hade
tänkt dig, va? – Ös på! Ös på bara!

Stopp! Stopp, sa jag! Vi sticker.

De är som...marsmänniskor.
Jag blir så förbannad!

–Om jag förstod...
–Förstå kan man kanske.

Kan man? Nej, så förbanne mig.

...så blir jag den
du gör mig till

Jag kan strypa min mamma
Jag kan ge dig min kropp

Jag kan svära och förbanna
Bäst att du ser opp

En dag blir jag färdig,
då gör ingen av mig mer

Då står jag framför dig,
jag blev den du ser

Räkna ett, två, tre
säg ifrån vad du vill!

Men vet du vem...

Jävla människor!
De stora är idioter. Jävla människor!

Brorsan är den enda hyggliga
som finns.

Brorsan! Brorsan!

Sista torvan träffade bra.

–Var har ni varit?
–Borta vid träsket.

/TUTNING/

–Var det det vanliga?
–Ja.

Hade jag varit hemma, så...

–Vill du ha en läsk?
–Näe. Jag kunde inte stanna.

Farsan var döfull. Han bara slog. Sen
kom ambulansen och hämtade morsan.

Roffe, kan inte jag få bo i bilen
hos dig?

–Det ordnar sig nog. Vi tar en läsk.
–Ja.

Du stannar här och putsar krom.

Det är ju inte klokt.
Hon som var världens räddaste tjack.

Skapligt, va?

Inte illa. Titta på fejset.

Åh, nu skulle morsan se mig!

Lankans drömpiller.
Det är grejer, det.

Du är underbar!
Hela världen är underbar!

Om dina piller gör det här, så vill
jag ha fler. Så här ska det vara.

–Vet du inte vad han är för typ?
–Spelar ingen roll. Jag är hans.

–Om ett par timmar är du slut.
–Dig hinner jag nog aldrig med.

Fick du nobben, Roffe? I kväll
ligger du dåligt till hos tjackena!

Hej.

–Vem är det?
–Titta får du se.

–Vilken tur att nån kom.
–Tur? Det var kanske skicklighet.

–Nä, fy fan vad du ser ut.
–Idioten Roffe.

Det där med dönicken var bara på kul.

–Ska du till Lövsta sopstation?
–Jag måste tvätta mig av mig.

Sätt dig i baksätet. På golvet.

Varför kom du den här vägen?

Jag snackade med Nina i kväll
om tjack och sånt.

Jag tänkte på tuffa Bibban som låg i
en dynggrop. Ingen ville veta av'na.

–Jag blev rörd och körde hit.
–Det var inte många sanna ord.

Det var det faktiskt. Flera stycken.

–Hur har du det med Roffe?
–Han gillar mig.

Annars hade han inte gjort det där
i kväll. Han sa det själv också.

–Du är dökär i honom, va?
–Kommer inte loss.

Jag ska skära halsen av honom.

Höger, så kommer man ner
till bryggan.

–Du Lasse, du är lite lattjo.
–Är jag?

Nå, vad gör du för nåt?
Vad jobbar du med, menar jag.

Pluggar. Ska bli nåt, säger morsan.

Bli nåt... Vad gör du själv?

Åker hiss. Upp och ner,
så man har vanan inne.

Jag har haft många jobb. Nu är det
hiss. "3:e våningen, reseeffekter."

"5:e våningen, herrkonfektion."
Akta dig vad anbud man får.

Kul för dig, skithög.

Nu kan du hoppa ur.

Tack ska du ha.
Skönt att vaska av sig all skiten.

–Du har inga extra brallor?
–Nej, jag kan blunda.

Du slipper. Snuten kanske tar dig om
du åker omkring med ett naket tjack.

Vad man blir hungrig. Ska du ha? Ryck
upp dig. Det var väl inget farligt?

–Det var otäckt.
–Det blir bättre sen. Håll den här.

–Om jag skulle bli med barn, då?
–Det gör ingenting.

Inte gängar du dig med en narkoman.
Det skulle dina föräldrar inte gilla.

Ska du blöta ner kalsingarna?!

Dem kunde ju jag ha fått.

Det är nåt med att bada om nätterna.
Man sköljer av sig en massa...

–Det kan du behöva.
–Det var skönt att vara ensam.

–Vad sa du?
–Skönt att vara ensam.

–Jag tar din skjorta.
–Gör det.

Är du också sån som måste ha motorn
på tomgång om det ska bli nåt?

–Inte nödvändigt.
–För en sån känner jag förut.

–Vi ror in. Det börjar bli kallt.
–Inte än. Jag ska snacka med dig.

Vad menar du?

–Vad vill du med tjacken? Jag slår!
–Jag kan väl få tänka en sekund.

–Vill du ligga med dem? Med alla?
–Nej, inte direkt.

Dösnack! Säg som det är, då.
Det lönar sig.

Med dem som är kul och snygga.
Som det kan bli nåt kul med.

–Och det kan det bli med dig.
–Om du fick välja vem som helst?

Om jag var den enda killen–

–skulle jag ställa upp
de finaste tjacken nakna.

–Sen skulle de få tigga och be.
–Sen, då?

Jag skulle ta ut nån som var toppen.

–Såna är alla killar.
–De flesta.

Men hos mig
skulle du ligga bäst till.

Det är sant! Jag lovar!

Hej då, lögnare! Dönicke!

Okej, jag ska säga som det är.

Slå du, men det är sant.
Du skulle ligga bäst till.

Det var rått av mig. Jag tyckte det
var min tur nu, men det var det inte.

Fy fan, vad det var kallt!

–Bibban...
–Låt bli! Jag tycker inte om det.

–Vill du ligga med mig, så säg till.
–Som du vill.

Du är för snäll. Det orkar jag inte
med. Jag blir alldeles konstig.

–Tuffa Bibban, va?
–Det är man väl inte alla gånger.

Man har varit van att betala för sig
när nån brydde sig om en.

Första gången var jag tolv år.

–Har du haft många killar?
–Nej, du blir den första...

...i kväll.

Inte i kväll.
Jag gillar dig för mycket.

Det här med gillar och kärlek,
det är bara bluff alltihop.

Man kan inte vara ensam. "Jag gillar
dig" – det är bara som man säger.

När den andre säger "Jag gillar dig
också", så tror man på det. Löjligt!

Men så hänger man med och säger:
"Du är den finaste killen jag mött."

Det är bara nys, men det går han på.
Det skulle du göra också.

Så säger killen:
"Du är världens skarpaste tjack."

Man vet att man inte är det, men en
kille som tycker så ska man samla på.

Sen är alltihop igång.
Den stora kärleken och så, du vet.

Fast det är bara nys alltihop.

"Han gör en hastig rörelse och tycks
plocka nåt ur örat på karln."

"En skalbagge skakar på huvudet."

Äh. "Tjurhornet skakar på huvudet".

"Det verkar som om vår vän hade skal-
baggar i huvet i stället för hjärna."

–Det där är ju fusk!
–Du behöver inte vara med.

–Hej då! Jag ska hem.
–Hem? Du!

–Dra en skämtbit till, va.
–Gärna det.

Du inbillar dig
att det här är att leva.

Bara barnsligheter.
I kväll blir det hej for ever.

Jag ska gänga mig nästa vecka.

–Med vem då?
–En kille.

–Originellt.
–Och han har ingen bil.

–Inte körkort ens.
–Vi ses nån gång, va?

–I kväll ligger du dåligt till.
–Håll käften!

–Nycklarna är i väskan i Roffes bil.
–Och hos Nina kommer jag inte in.

–Så här kan jag inte gå omkring.
–Klagar du på min skjorta?

Om du kör raka spåret fram och sen
till höger och så till vänster...

–...uppför en backe och höger igen.
–Ska bli!

–Höger, vänster, backe, höger.
–Stämmer.

Hoppas farsan och morsan
inte är hemma nu.

–Vilka massa bilar!
–Ja, och de bara står.

Ingen har ju nån glädje av dem!

Du, vad skulle du säga om
en amerikanare till exempel?

–Det står en Cheva där borta.
–Cheva? Det är en Ford 59:a. Kom!

–Läser du mitt i natten?
–Jag trodde att det var mamma.

–Du ska inte läsa för det.
–Larv! Har du tappat kläderna?

–Var är farsan och morsan?
–De letar efter dig.

–Flytta hem. De bara tjatar om dig.
–Bättre än att de tjatar på mig.

Dig tjatar de inte på. Du kan sköta
dem, du. Du klarar det. Du är bra.

–Var har du dina kläder?
–Det ska du inte bry dig om.

–Tror du inte att jag vet?
–Jo, men nu trodde du fel.

Jag har hittat
en kille...på riktigt...tror jag.

–Jag får vara uppe till halv tio nu.
–Löjligt. Småungar ska sova.

Jag får det, för annars blir jag
som du, säger de.

När jag var som du och sa att jag
hade fästman, var det på låtsas.

Jag fick så mycket stryk att jag grät
i flera dar varje gång jag satte mig.

Dum och ful var man, sa de. Så snodde
man ur mammas börs till nattcreme.

Så kom de på det. Oj, oj, oj.
Har du snott av morsan nån gång?

–Du får väl ändå, du.
–Vad sa du?

–Vackert väder, sa jag.
–Jag har lärt mig en ny aftonbön.

Hur går den?

Gud som haver barnen kär
se till mig som liten är

vart jag mig i sängen vänder
står en lus med vassa tänder

Den får du glädje av när du blir
stor. Nu sticker jag. Säg ingenting.

–Kommer du aldrig tillbaka?
–Jo, vi ska ut och ha skoj.

–Lovar du?
–Ja, jag lovar. Sov riktigt gott.

–Hej då!
–Hej.

–Det gick väl fort, va?
–Vart ska damen åka?

Kör iväg från alltihop. Jag trivs i
den här bilen. Nu kör vi åt helsicke!

Alright. Åt helsicke var det.

–Hoppas du hittar.
–Det är bara raka spåret.

–Du är ett helt annat tjack. Snygg.
–Hitta på nåt nu. Nåt kul.

Hitta på nåt själv.

Jag har satt på mig kjol och topp.
Satt mig i baksätet...och du nobbar!

Du kunde väl lattja lite med mig.
Jag känner mig upplagd för det.

–Med motorn på tomgång, då?
–Nu var du dum igen.

Jag vet ju att du inte vill.
Jag vill inte själv heller förresten.

Det känns som om man smet
från nåt som man egentligen måste.

–Har du lattjat knäleken?
–Jag vinner alltid.

–Inte mot mig. Alla tjack åker dit.
–Tror du? Ska vi pröva?

–Det är skojigare än det andra.
–Okej.

Men händerna på knäna.
Ingen annanstans. Jag vinner!

Tror du? Håll ihop knäna, då.

Jag väntar här. Du är snart tillbaka.
De brukar vara det.

Tack ska du ha i alla fall.

Mor! Är mor hemma?

–Ja, lilla vän.
–Vill du komma ner ett tag?

–Hinner inte. Du har skola i morgon.
–Men nu vill jag tala med dig!

–Hör du vad jag säger?
–Ja, lilla vän.

–Vad var det?
–Din älskade Meissnerskål, lilla vän.

–Hur gick det till? Jag blir ledsen.
–Jag slängde den i bordet.

–Har du blivit tokig?
–Nej, jag ville bara tala med dig.

Vet du vad jag har haft för mig
i kväll?

Vad är det, Anne-Marie?

Jag har haft ett samlag.

Akta ansiktsmasken, mor.

Stackars dig. Nu blev du gammal i
en hast. Det hade du inte tänkt dig.

Jag ville det själv. Men jag bryr mig
inte om honom. Han var bara äcklig.

Lugna dig. Jag säger ju ingenting.
Sätt dig så får vi tala med varann.

–Vad är det?
–En långtradare.

Det gör detsamma. Imma på rutorna.

–Jag gillar dig, Bibban.
–Jag gillar inte nån.

Det säger du bara.

–Jag gillar dig. Jag tycker om dig.
–Är det sant? Är det säkert, Lasse?

Om det är.

Jag orkar inte längre snart.
Jag orkar inte.

Frugan har kokat det. Alla tiders
fika. Bäst att ta en macka till.

Åh, Lasse.

–Jag har aldrig kunnat tala med dig.
–Inte? Jag har gjort mitt bästa.

–Jag har känt mig som en jämnårig.
–Du med mig, inte jag med dig.

–Du har ljugit mig full.
–Det är inte sant.

I gymnasiet har du velat ha ditt
för dig. Och jag lämnade dig ifred.

Nu har jag gjort fel. Ni fordrar att
era föräldrar ska vara tankeläsare.

Det är inte jag.

Allt skulle vara rart som en barnbok.
Din präktiga, oskyldiga flicka.

Hade jag haft en grabb skulle du sett
oss som en veckotidningsnovell.

Rena kafferepsförhållandet.

Du vet väl själv hur det är att vara
en ung tjej – och hur grabbar är?

Till och med den grövsta förbrytare
blir fri efter tio år–

–men det vi föräldrar gör våra barn,
det får vi igen i hela vårt liv.

Begriper du inte att du är löjlig?
Ingenting är som du har låtsats.

Jag har aldrig varit lycklig. Inte
som jag hoppades att du skulle bli.

–Jag ska försöka förklara för dig.
–Nu får lillan höra hur livet är.

Det behövs inte.
Jag ligger inte i vagga längre.

Jag är försvarslös, Anne-Marie.

Mig kan inte du förstå.
Jag är alldeles hjälplös.

Gammal, grotesk och hjälplös.
I en fart, som du sa.

Lika bra att du försöker hålla
masken. Fast den är lite sprucken.

Fortsätt att ha det rart med pappa.
Och så ligger du med farbror Henrik!

–Och pappa vet om det.
–Hur vet du det?

Vet och vet... Nu vet jag.

Trevligt med unga älskare.
Tycker du inte?/DÖRRSMÄLL/

Jag mår bra när jag kör. Skönt
att köra barfota, tycker du inte?

Jag har aldrig försökt.

Känner du att den gör precis
som jag vill?

Man förstår somliga killar.
Först bilen, sen tjacken.

Man kunde göra en affär. Jag köper
dig av Roffe. Bilen mot tjacket.

Roffe låter aldrig nån överta sina
tjack, inte till en kille han känner.

Ett tjack som stack från Roffe
sitter aldrig mer i en raggarbil.

Men du, om jag säljer raggarkärran
och skaffar mig en Volkswagen...

–Äh, det menar du inte.
–Jo.

Man börjar bli gammal. Just nu känns
det som jag kunde gänga mig med dig.

Det känns rätt löjligt.
Fast kul också.

Vad skulle Roffe säga? "Grattis,
vad vill du ha i lysningspresent?"

Ta det lugnt i Norra böjen. Det var
där pysen och Lill-Eva blev mos.

–Klarar man den i hundra knutar?
–Kommer du igenom i 70 är det bra.

–Det kan gå.
–Det går inte. Bromsa, då. Bromsa!

–Nu blev du skraj!
–Kan väl hända.

–Vart ska du nu, då?
–Till Torpet, så klart.

Det var därför du skulle köra. Till-
baka till Roffe lätt och smärtfritt.

Kan vi inte åka hem till mig? Du kan
slagga över. Jag snackar med morsan.

Menar du det?

Jag måste bara hämta min väska.
Den ligger i Roffes bil.

Det kunde du väl sagt med detsamma.

Fem liter.

Det är 3,80.

–Det fattas. Har du fem öre?
–Nej.

–Vad gör vi då? Det måste du ha.
–Du är ju rädd.

–Det är ju obehagligt. Fem öre.
–Jag har ingen väska.

–Vad ska jag göra då?
–Du har ju mig.

–Du sa ju att du inte hade nånting.
–Men lämna mig i pant, då.

–Vad fasen ska jag göra?
–Ta ett piller så blir allt bra.

Skitgubbe! Äckelpajas! Du låter som
om du hade käften full med råttor!

Om svansarna hängde ut, så att man
såg vem du var. Vad jag hatar dig!

Fy fan, vad jag hatar dig,
din jävla äckelgubbe!

–Vad jag än gör, så är det fel.
–Fy fan! Fy fan!

Om man kunde utrota dig! Slå till,
så att det blir en våt fläck av dig.

Det är fel att ha en gammal IFA,
att ha slips, att ha blazer.

När jag var liten var det fel
att ha livstycke.

Varför ska alla skylla på mig?
Du med.

Här är ju femöringen. Löjligt.

Jag kan inte rå för att du slängde
dig i armarna på mig. Du ville själv.

Jag också. Men jag vill ju för det
mesta. Jag gillar dem som är unga.

–Jag tycker om när de gråter.
–Inbilla dig inget. Jag gråter inte.

–Jag lär mig.
–Vi sticker till Torpet.

Så du ska visa upp mig...efteråt.

Vilken kärra! Titta här, får du se.

Det är sånt här som gör intryck.

–Tror de på att den är vår, då?
–Lånat av farsan. Om man hade en sån.

Tjacken trillar omkull. På en sån här
kärra klistrar de sig som frimärken.

–Hej! Ska ni hänga med?
–Ja, om vi får.

–Hur gammal är fröken, då?
–Femton. Fyllde förra veckan.

–Börja med coca-cola, va.
–Okej.

Vad här var glammigt, då.

–Beatrice...
–Jaså, ni har kommit på drift igen.

Beatrice! Jag måste få tala med dig!
– Släpp mig!

Beatrice!

–Hyggligt att ta hand om mitt tjack.
–Jag är färdig med dig.

Jag sa ju det vid träsket,
innan jag tog mitt kvällsdopp.

–Så du tror att du har en ny kille?
–Jag ska hämta väskan som du snott.

–Sen sticker jag.
–Du ligger dåligt till hos tjacken.

–Beatrice, kom med hem.
–Det är mig de slåss om.

Ta mig fan precis
som i vilda västern!

Nå, hur ska du ha det?

Du säljer väl en annan
rätt billigt nu. Gör du inte?

Ska jag sticka med Roffe?

Ska du inte svara,
när tjacket frågar?

Är det ditt tjack eller mitt?
Är det mitt tjack?

Så var det med den stora kärleken.

–Kom nu Bibban, så sticker vi.
–Jag, då?

Du? Stick hem och lägg dig, va.

–Beatrice!
–Hej då, hela gänget!

–Gör nånting! – Beatrice!
–Brorsan!

Roffe!

–Fick du stryk, Lasse?
–Där ser du hur det går.

Stick efter honom nu, då!

Polisen!

Vi sticker efter!

Det har hänt nåt. Vi kan kika.

Jaså, han vågar sig efter
i alla fall. Dumt av honom.

–Kör ifrån honom, då. Om du kan.
–Jag ska nog fixa din lilla älskling.

Älskling...

Vem gillar du egentligen?

Vet inte.

Vad som än händer gör detsamma
bara det händer mig nu och här

Tungor och tänder
– allt är samma

En kropp är inte värd
nån stor affär

Men tig med allt det där,
allt dösnack om att vara kär

Vem jag gillar? Jag gillar mig själv
och så när det händer nånting.

Och det har det verkligen gjort
i kväll.

Nu är det klippt för honom.

–Kommer han inte efter?
–Jodå, han kommer.

Okej. Blyfoten på!

Vad bryr jag väl mig om dig?
Vad bryr du väl dig om mig!

För jag är ju bara vägen du kör

Jag ligger ju fri för dig
Kör hårt, kör dig fri på mig

Men fråga mig inte vart jag för

För vart det bär gör detsamma
för oftast finns en väg framför

–Du, vet du vart den här vägen går?
–Näe.

Ingenstans. Tar slut bara.

Rakt ut på en brygga och så...sjön.

–Är du inte klok?
–Akta dig, vad klok jag är.

Jag klarar det, men inte han.
Otur, va? Håll i dig nu.

–Enkel match!
–Mord kallas det. Mord!

Jag kan inte hjälpa att han kör rakt
ut i spat. Det kan jag ju inte.

–Öppna dörren!
–Hälsosammast att du stannar där.

–Öppna!
–Jag är rätt trött på dig.

Akta ansiktet.
Jag kunde råka spotta på det.

Aj!

Mystiskt. Det var Roffes bil,
men Bibban körde. Han var inte med.

Flytta på dig! Annars kommer du
aldrig in på fiket mer.

Ta inte i så där.
Kan man göra en tjänst, så.

–Jaså, du är med. Otur för dig.
–Var inte dum. Släpp ut mig!

Man låg fint där bak.

–Vad handlar det här om egentligen?
–Det angår dig inte.

Hjälp mig!
Jag tycker inte om att sitta fast.

Börjar pysen bli ängslig? Jag sa ju
att det kunde bli ohälsosamt för dig.

Jag är på väg till Norra böjen. Att
gå igenom den i hundra vore kul, va?

Du är inte klok!
Du kör ju ihjäl oss båda två.

Vad gör det, då?

Du, jag menade inte det där
med Lasse. Det förstår du väl?

Släpp ut mig!

–Min första kille. Låg med honom.
–Det syns på dig.

–Piller för att få dig i stämning.
–Hade blivit ändå, men inte med den.

–Dra på, annars kör jag själv.
–Kör jag fortare lossnar golvet.

–Gillar du att ligga med mig?
–Du är världsbäst.

Du, kan du inte vara bussig
och stanna ett tag? Jag mår illa.

Skraj, va? Hur är det med tuffheten?

Du gör det inte. Det hör man på dig.
Jag vet att du inte gör det.

Då kan du ta det lugnt, då.

Jag är världsbäst, för jag tycker
inte att det är kul. Inte äckligt.

Det är som att peta sig i näsan.
Man kan öva tills man är skicklig.

De flesta tjack har det likadant.

–Känner du Bibban?
–Näe.

Jag gillar Bibban, men hon gillar
inte nån. Inte på riktigt.

Man kanske skulle gå in för ett tjack
varje kväll och sen ge fan i dem.

–Varför gör du inte det, då?
–Man får väl lära sig.

Jag är uppe i 120 nu.
Nog klarar vi Norra böjen i 120, va?

Du får inte!

–Jag är så jävla rädd, vill inte dö!
–Men Lasse kunde kila vidare, va?

–Snälla Bibban...
–Äckligt!

Ryck upp dig. Håll masken, Roffe.
Jag tar chansen och du håller masken.

Morsan blir så ledsen!

–Jag måste ju ta hand om brorsan.
–Så han blir likadan som du.

Och verkarn på jobbet
som tror att jag kommer.

Det är inte långt kvar nu.

Hela livet har varit meningslöst.
Idiotiskt och meningslöst.

Jag måste göra mig fri från alltihop.
Fri från Roffe.

Jag menade det inte. Inte på riktigt.

Det bara blev.
Det har alltid bara blivit.

Allting har bara blivit.

Ta en sån här.

Här står vi nu...skyldiga.

Rädda.

Lasses röst: Det är slut för henne.
Det är slut för mig.

För andra forsätter det meningslösa
tills också de blir vuxna.

Jag har gjort det. Jag har gjort det!
Kom och titta!

Varför finns det ingen?

Vakna! Jag har gjort det.
Det är inte klokt. Titta får du se.

2 000. Först i världen! 2 000!

Först i världen.
Ja, så var det med det.

Jag ska göra om det.
Det kan du ge dig fan på.

Det här är slutet på historien, men
börja kan den hur och när som helst.

Raggen går!

Textning: Ulf Anzelius
Bearbetning: Birre Burman