Original subtitles

Kom ihåg, min son.

Vad som än sker med mig-

-får du aldrig nånsin ge upp hoppet.

Polarcirkeln i år 2009.

Förorening har drivit folk vitt och brett i kampen om överlevnad.

Militärjuntan för krig mot gerillan.

Banditer utnyttjar förvirringen.

Mellan 68:e och 70:e breddgraden väcker DUKE fruktan.

Duke kommer i fred, prästinnan.

Du är vida berömd. Han har rest långt för att träffa dig.

Du får äran att förutsäga hans framtid.

Avskum som han har ingen framtid.

-Vad säger hon? -Att män som du är utan framtid.

Nekar hon, kan hon vinka adjö till sin framtid. Ingen avvisar Duke.

Efter dig, gamla trollpacka.

Gå!

Du sprider skräck överallt omkring dig, Duke.

Du har fört förbannelse över landet och lagt det i aska.

Fråga henne om gerillaavskummet. Jag vill veta vad de ruvar på.

Hon ser en stor skugga.

Som vingarna på en stor fågel. Den närmar sig.

Döden svävar över dig, Duke. Det är hämnd i luften, säger hon.

-De som du svek är tillbaka. -De är alla döda, gamla kråka.

Jag ska skära av dig din lögnaktiga tunga, gamla häxa.

Gerillaavskum. Det måste vara dina vänner.

Skynda er nu!

Ja!

Fullträff!

Det är jag. Dimitri. Ser jag ut som en gerillasoldat?

Har ni sett nån gerillasoldat som såg ut så här?

Din gamla lurendrejare.

Vad gör du på mina marker?

Säljer du hopp?

Det är illojal konkurrens.

Som du vet kostar det att passera min mark.

Oftast är priset döden. Om du inte har bättre att erbjuda.

Utifrån vad jag hör... Så vitt jag vet, menar jag...

-...har gerillan dragit norröver. -Du får leva några minuter längre.

Är du mån om de 30 år du har kvar, får du allt prestera bättre än så.

De drog sig tillbaka till Enare.

Ledarna satsar på en sista offensiv.

Armén vet varken ut eller in. Och det kryllar av rebeller.

Armén vet vad den gör, din slemmiga padda.

En sån spydighet till, så stänger jag käften på dig för gott. Förstått?

En ren felsägning. Jag lovar.

Jag hoppas du inte bluffar, krämare.

Ett fint, runt huvud som ditt blir en prima boll åt killarna.

Försvinn. Säg till alla du möter att Duke inte räds något eller någon.

Vad sägs om en lyckoamulett?

Bra att ha i såna tider.

Fira ned henne!

Hur står det till?

-Trevligt att råkas, min herre. -Det var ett udda fordon du har.

-En man kommer långt med det. -Inte till salu, men jag har annat.

Säkert...

Desertör?

Gerillasoldat?

Fritänkare?

-I riktigt stor knipa. -Inte så mycket som du.

Vad menar du med det? Lyft den av mig nu, grabben.

Stort tack, din dummer. Kan du nu backa lite...

Plocka upp det!

Plocka upp det!

Alltihop.

Upp med händerna.

Himlen sände dig i min väg, och nu sänder jag dig tillbaka dit.

-En sista önskan? -Ja. Helvetet har en plats åt dig.

Eftersom du kommer dit först, håll då platsen varm åt mig.

Högre!

Tack. Ett stort tack.

Dimitri, handelsresande.

Himmel och rostfritt stål till oslagbara priser.

-Ger du kredit? -Om den är förtjänad.

Hur är det med vapen?

Detta har visat sig nyttigt tidigare.

Sätt upp det på räkningen.

Det ligger en stad på sex timmars gångavstånd ditåt. Vi ses.

Kom då...!

Duke, Duke!

Duke, Duke!

Duke, Duke! De kommer!

Duke!

Duke!

Duke, de kommer!

-Ett glas? -Ja.

Ta hand om mina karlar. Jag betalar.

Hon är inte särskilt pratsam, va?

En argsint liten subba.

Jag fann henne ute på tundran. En vildkatt. Jag tämjer henne nog.

Det blir roligt, det.

Då drar vi.

Kom nu.

Marvin, titta!

Håll ett öga på henne!

Den jäveln...!

Hjälp mig.

Borka!

Borka!

Vad är det för fel på dig?

Hjälp mig, snälla.

Höken...

Tiden är kommen.

Sluta!

Sluta!

Sluta, eller gå ut!

Gå ut...!

-Du har alltså mött en jämlik? -Får jag tag i skitstöveln...

Knappast sannolikt, eller hur? Han är långt härifrån nu.

-Såg du ansiktet på honom? -Egentligen inte. Bara ögonen...

De var blåa eller gröna.

Blåa...

Eller gröna. Intressant.

-Är det allt du la märke till? -Jag bryter nacken på den jäveln.

Bryter nacken på den jäveln...

Jag vill hitta galningen som vågat trotsa mig på mitt eget territorium.

Om jag så ska vända på varje tuva i hela förbannade landet.

Jag ska skära tasken av honom.

Ta hand om honom.

Vad vill ni?

Har du en matbit att undvara till två slitna vandringsmän?

Snälla, vi ber...!

Vänta.

Ut!

I stan sägs att häromkring springer fångar på fri fot.

-Tro inte sånt de säger i stan. -Armén utlovar en stor belöning.

Han är värd sin vikt i guld.

Jag har inget guld att ge er, men jag har gott om bly...

-...om ni tar ett endaste steg till. -Fint. Vi tar nog för oss, bara.

Bort från honom!

Släpp honom!

Jag har väntat på dig. Din uppgift blir inte lätt.

Du ska få hjälp.

En gerillakrigare kommer att sluta sig till dig.

Doaiva...

Doaiva...

Doaiva...

Försvinn!

Försvinn!

Du skojar väl.

Gå tillbaka till din gamla häxa.

-Här finns ingenting för dig. -Låt honom få ett glas.

Nu ska vi ha lite roligt.

Inte så fort. Ta det lugnt.

Vad är det du dillar om? Har whiskyn slagit sig på hjärnan?

Vad försöker du säga mig?

Tala tydligt.

Låt honom vara. Han är vrickad.

Det är fanskapet som stal din hoj.

-Är du säker? -Jag glömmer aldrig ett ansikte.

Armén utlovar 2 000 dollar. Jag betalar det dubbla.

Det tredubbla. Men jag vill ha den jäveln levande.

Ta bort den. Ingen skjutglad dåre ska ta honom för usla 2 000 dollar.

Försvinn härifrån!

Vi ger hedersgästen ett glas till. Karln är törstig.

Du hörde vad han sa.

Vill du ha mer, får du dansa för oss.

Dansa, dansa...!

Slicka i dig det!

Släpp honom!

Vi roade oss bara. Det var han som började.

Släpp taget om honom!

Leken är inte slut förrän jag säger till.

Fan ta dig och din skabbiga flock.

-Inte en enda riktig karl, nån av er. -Du är värre än min morsa.

Snart nog ska du få äta upp dina skratt.

Dödsskuggan vilar över dig.

Nu ska jag stänga till din käft för gott, gamla kråka.

Släpp honom!

Det var den spåkärringen, det. Det där anade du inte, va?

Ungen min...

Ta henne med dig och gå!

Väldigt rörande, min sköna.

Men gör aldrig om det. Jag kan ångra att jag inte dödade dig med.

Skunk! Lås in henne!

Jag är less på att se henne.

Vill du inte stanna lite? Jag vill ha nån att prata med.

-Duke dödar mig för mindre. -Han behöver inte veta nåt.

Är du rädd för honom... Eller för mig?

Du kanske ska lägga bort den där först.

Jävla subba!

Släpp mig!

Subba!

Jag hade inte väntat mig att se dig här.

Duke... Karln är värre än Djävulen själv.

Farväl, gamla häxa. Må Gud välsigna din själ.

Även om ditt hokus pokus retade honom ibland.

Och må den stinkande, maskätna, variga själ-

-hos jäveln Duke ruttna i helvetets eldar i all evighet.

Och må alla schakaler i hans gäng hängas i ballen i ett ormbo.

Så att din själ kan vila i frid.

Amen.

Amen.

Vad blir det av honom nu?

-Han kan ta vara på sig själv. -Har han alltid varit stum?

Svårt att säga vad det var som hände.

En dag drog han söderöver.

När han kom tillbaka, talade han inte.

-Jag fick aldrig höra vad som hänt. -Varifrån är den där Duke?

-Inte vet jag. -Män som du vet allt värt att veta.

Jag erkänner att kommunikation är mycket viktig i min bransch.

Det är bara det att det är alltid den som först öppnar sin stora käft...

-...som åker på trubbel. -Jag kan inget betala, jag är pank.

Jag vet det. Du är redan skyldig mig.

Jag har inte varit i omlopp ett tag.

-Har de inte TV i fängelset? -Inte där jag var.

Hur länge?

Fem år.

-Varför så intresserad av Duke? -Vill man behålla livet här...

-...bör man vara uppdaterad. -Helt rätt, grabben.

Sen Duke och hans gäng kom hit, har de massakrerat-

-alla gerillakrigare de fått tag i. Och de njuter av det.

-Ingen har vågat gå emot honom. -Inte ens armén?

Armén?

Duke gör allt deras skitjobb åt dem, då får han göra som han vill.

-Gerillan slåss förgäves, alltså? -De kan lura på ett ess eller två.

Här kan det bli ganska hett. Märk mina ord.

Det är förresten nåt du bör veta. Duke har utlovat en stor belöning-

-till turgubben som fångar in dig. Intresset är ömsesidigt.

Fel man.

Ja, såvida inte du stal hans hoj.

-Då var jag knappast kvar här nu. -Kanske, kanske inte.

-Det beror på hojens skick. -Vad är det du vill säga?

-Det var bara en tanke. -Du funderar på att överlämna mig?

-Jag bryr mig inte om pengar. -En krämare som struntar i pengar?

-Den var bra, den...! -Kanske, ändå...

Du har inget annat val än att tro mig.

-Stackars satar, de tog cyanid. -Tiden för den stora föroreningen.

Även snön häromkring var svart. Giftmoln söderifrån dolde himlen.

Folk levde under jorden, som mullvadar.

Vissa ville göra processen kort.

Sen slog vinden om och blåste allt söderut igen.

-Ja... -Jag kommer!

-Bara en liten buckla. -I morgon är jag på väg igen.

Då är allt gott och väl. Jag får tänka på mina affärer, jag.

Jag har nys på nåt stort. Sköt om dig nu, grabben.

Vem där?

-Vad gör du här? -Släpp mig.

Har Duke skickat dig? Fly från Duke går ju inte.

-Du gjorde det. Varför inte jag? -Du var ju ihop med honom.

Jag var ju hans fånge. Släpp mig, ditt odjur!

Vem är du, då?

-Vet inte. -Försök inte, hör du.

Ta det lugnt. Jag har bara sovit i din lada.

Hur hittade du det här stället?

-Jag följde krämaren. -Och vem följde dig?!

De skulle i så fall varit döda redan.

Vart tänkte du dra i väg?

Du vet varken varifrån du är eller vart du ska.

Jag vet att det är svårt att svälja, men det är jag van vid.

För sex månader sen vaknade jag på sjukhuset i St. Petersburg.

Men jag minns ingenting.

Då är du kanske ryss?

-Vad sa du? -"Kanske".

Hur träffade du Duke?

Jag försökte ta mig ut ur C-zonen, men villade bort mig på tundran.

Jag anfölls av hans gäng, och de tänkte döda mig.

Men Duke tog mig tillfånga och sa åt killarna att låta mig vara.

Du blev alltså hans kvinna?

Va?

Han rörde mig aldrig.

Jag skulle hellre dö...

Levande, sa jag, din idiot!

Det var jävligt jobbigt att ta dem.

-Inte ligger han här, träskalle. -De var väl gerillakrigare, då.

Vem fan har nämnt gerilla? Det är honom jag vill ha!

Gräv fram honom, Skunk. Det var du som lät flickan fly.

Bäst att du hittar fanskapet. Annars går det ut över dig!

Kom nu.

Förlåt, men jag är tvungen att vara försiktig.

-Det kunde varit en fälla. -Jaså, du?

Jag drar.

Du kan stanna om du vill. Borka har nog inget emot det.

Borka...

Borka?

Kliv av hojen. Den välter.

-Ta mig med. Jag tar så lite plats. -Aldrig, hör du.

-Det är ändå inte din hoj. -Kliv av hojen.

-Vart drar du när du fixat den? -Det angår inte dig.

-"Aldrig", "angår dig inte". Och? -Jag förstår varför Duke lät dig gå.

Ta det inte personligt, men mina planer inbegriper inte dig.

-Är det förstått? -Vem fan inbillar du dig att du är?

Vad får dig att tro att jag bryr mig ett skit?

Jag kunde dödat dig för det där!

Du kvaddar en veckas slit på fem minuter. Hoppas du är nöjd!

Ta hand om din älskade hoj om den nu är så viktig för dig.

-Det är bara en skråma. -Vad bryr du dig om det?

-Jag kan hjälpa dig laga den. -Nej, du har "hjälpt till" nog.

Jag klarade det väl inte så illa?

Nej, inte som skråma betraktat. Vilken körskola gick du på?

När jag satte mig på hojen i går, var det som om jag kört förut.

-Det kändes bekant, fattar du...? -Ja, du har en livlig fantasi.

Du var kanske med i en cirkus förut...

Med stor, röd näsa.

Lägg ned den där, du.

-Nybörjartur. -Nybörjartur, va?

Jag har en känsla av att jag har skjutvana.

-Det säger nåt om vem jag var förr. -Ja, skarpskytte utan körkort.

Eller gerillakrigare.

Kanske har jag dödat folk.

-Det är inget brott i dessa dagar. -Har du dödat folk?

-Förändrar det nånting? -Förändrar?

Ger du fanken i om Duke dödade den gamla kvinnan?

Jag sköter mitt, bara.

Kolla vad jag hittat.

Doaiva...

Va?

-Enda ordet jag kan på samiska. -Vad betyder det?

Hopp. Det är det jag ska kalla dig hädanefter.

Doaiva...

Doaiva...

Jag heter Doaiva.

-Säger du inget? -Var hittade du den där?

Borka gav mig den.

Dödas jag av fienden, är jag "chic" i döden, ändå.

Den ser fin ut.

Var fick du det där?

-Nåt mer du undrar över? -Det klär dig.

Du skrämde mig. Gör inte om det där.

Låt mig vara!

Släpp mig!

-Gick det bra? -Ja.

-Vad är det nu? -Han är tillbaka.

-Du tar vara på dig själv, sa du! -Med en som smygtittar i fönstret?

Låt mig ligga här en stund.

Varför är du så hemlighetsfull?

Bara för att du ligger i min säng berättar jag inte min livssaga.

-Varför inte? Du sover ändå inte. -Och vem är skuld till det?

En sak: av alla hojar i världen stjäl du just Dukes.

Den var bäst, och närmast till.

Det är som att be om en dödsdom.

Det är kanske det jag vill.

Då får jag kanske vila i frid.

-Har du inget kvar att leva för? -Låt oss nu göra så här:

Du grubblar på det tills morgonen. Jag sover under tiden. God natt.

-Hittar jag svaret, tar du med mig? -Det där är utpressning.

Då blir det nog en sömnlös natt.

Gerillakrigare? Vilket skämt.

Jag försöker hitta mitt förflutna. Du vill glömma ditt.

Det gör inte saken lättare.

Eller hur?

Nej.

Nej, inte alls.

Alla dessa vapen... Planerar du ett bankrån?

Nej, jag ska döda en person.

Var det därför du satt i fängelse? För att ha dödat nån?

Nej, jag tror inte det.

Du är ingen mördare, som Duke.

Det är kanske nåt annat.

Jag satt i fängelse för att jag tror-

-att en människa har rätten att kämpa för sin framtid.

Kom ihåg, min son.

Vad som än sker med mig...

...får du aldrig nånsin ge upp hoppet.

-Vad är det du gör? -Du vet att jag måste dra.

-Jag följer med. -Nej. Ensam.

Du lovade att ta mig med.

När det här är över, ja.

Men jag är en bättre skytt än du.

Då kan du ta vara på dig själv.

Jag kommer tillbaka.

-Ett glas eller en hoj till, sir? -Nej tack. Duke.

-Vem är det? -En vän. Han blir glad att se mig.

-Han är nog ute nånstans. -Han mördar och plundrar, tror jag.

-Jag tror på att sköta mitt, jag. -Bra. Räck mig vapnet, då.

Snabba på.

Och nu till mitt ärende: Var är han?

Helvete...!

Borka, spring!

Spring!

-Jag har väntat på dig, kapten. -Var är dina killar?

Ute och letar efter fången som rymde från C-zonen.

Här har du 1 000 liter bensin och reservdelarna du bad om.

Perfekt. Och här är din leverans.

-Inte fler? -En del ville hellre dö än ge sig.

Erkänn att de har stake, ändå.

Vi behöver dem för att utväxla fångar.

Vi har blivit anfallna tre gånger den senaste tiden.

Det ser inte bra ut. Hitta på någon annan underhållning åt dina killar.

Kapten...

Utan min hjälp skulle hela denna säkra zon vara i rebellernas händer.

-Jodå, men vilka metoder du har! -Det är resultaten som räknas.

Jag har haft en avskräckande inverkan i området.

Tack vare preventiv psykologi.

Du får säkert din rättmätiga belöning, Duke.

Snart skördar du frukterna av allt hat och fruktan du har sått.

Då är det inte säkert att armén ser dig som en så nyttig bundsförvant-

-som den gör nu. Ha en bra dag.

-Vad är du ute efter? -Inte mycket.

Bara dig.

Vem är du?

Bara en pojkspoling.

-Tog du med min hoj tillbaka? -Ja. Men den behöver du inte mer.

Vem fan tror du att du är? Borde jag känna igen dig?

Du har dödat så många. Mig minns du knappast. Vapnet!

-Men du är inte död. -Det är ditt problem.

Du kanske tabbade dig en gång.

Så bra att jag kunde ge dig ett minne av mig.

Vem var han? Ett bland alla andra gerillasvin?

En som trodde på en annan värld än din. En som fortsätter när din dör.

En idealist, som han. Det enda som betyder nåt i dag är att överleva.

Jag vet det. Det som hållit mig vid liv är drömmen om att se dig död.

Då så. Låt oss få det överstökat. Om du har stake nog.

Ut med dig!

Ut...!

-Spelar du hjälte, va? -Skurkrollen är redan tagen.

-Du är död, helt död. -Nej. Du är död.

Du ska få ditt livs allra första schysta slagsmål. Och ditt sista.

-Javisst. Så rörd jag blir. -Ut med dig!

Stanna!

Ta upp den.

Avbröt vi toppmötet?

Inte alls. Ju fler, desto bättre.

Vilken överraskning, va?

Vi hittade henne i närheten av häxans stuga. Och detta också.

Jag förstår.

Du var inte bara intresserad av min hoj.

Du är en äkta hjälte, Jake. En utrotningshotad art, tror jag.

Du är för sentimental för ditt eget bästa, Jake.

Du borde ha dödat mig när du hade chansen. Så går det-

-när man låter känslorna styra.

Okej. Få det överstökat. Men håll henne utanför.

Inte så snabbt.

Jag har också ett rykte att försvara, därför ger jag dig en chans.

-Som med den gamla kvinnan? -Det var självförsvar.

Det kan högst respektabla vittnen intyga.

Nu ska du få försvara dig. Skunk...

Får jag presentera min ädlaste man...

-För feg att utkämpa din egen strid? -Lugn, det blir en schyst kamp.

Vinner Skunk, får han kvinnan.

Vinner du, får jag kvinnan, och du får magen full av bly.

Schystare än så kan det inte bli.

Han är din, Skunk. Gör slut på honom!

Kom igen, Skunk!

Ja, Skunk!

Kom igen, Skunk!

Gör slut på honom!

Nog...!

Stanna, Jake - innan jag skjuter skallen av henne!

Släpp vapnet och säg åt svinet på kullen att också göra det!

Dödar du henne, är du dödens!

Jag räknar till fem, Jake...

Om du inte överlämnar dig, kommer en som du håller av-

-att få en dödlig hjärnskada!

Ett...

Två...

Tre...

Doaiva...

Sluta skjuta! Duke är död.

Ni hörde vad hon sa! Försvinn härifrån!

Okej. Vi drar!

Se där, ja. Dimitris privata räddningstjänst klarar biffen igen.

-Är inte du affärsman? -Duke var dålig för affärerna.

Och så måste man följa med sin tid. Det är nyckeln till framgång.

-Det är dags att ta farväl. -På återseende, min vän.

På återseende, min vän.

-En vacker dag... -Kanske.

Förresten... Tack ska du ha.

Sköt om dig.

-Okej... -Kör.

Två veckor senare gick Jake och Doaiva med i gerillan.

Den första offensiven befriade tusentals. Ett område-

-mellan 68:e och 70:e breddgraden blev skyddszon.

Översättning: Barbara Westin