Original subtitles

Mike kommer om 15 minuter, alltså, exakt om 15 minuter.

Vill du hålla James? Du kommer ju inte att se honom på hela dan.

-Han tömmer en hjärnböld. -Bra, nu slipper jag äta frukost.

Han vet förstås inte vad det är, men tänk om det lämnar spår?

Det hoppas jag. Kirurgen är en av de bästa. - Fokusera.

Visst är den kul? Pappa leker med dig. - Eller hur?

Jag tittar på det sen.

Det var den sista!

Trevligt med folk som grannar i stället för djur.

Alla är väldigt vänliga här.

Morgon, mr Moysey. Det här är dr Ellingham, er nya granne.

Joan Nortons syster.

Ni kommer väl inte att knacka på i tid och otid?

Bra! Förväntar ni er artigheter och kallprat, får ni vänta länge.

-Strunta i den där gamla gnällspiken. -Jag hörde honom klart och tydligt.

-Är allt till belåtenhet? -Så snällt att låta mig få rummet.

-Kom nu ihåg att jag sa... -Mrs Tishell blev lite konstig.

Utan vänner som ni hade jag också blivit galen.

80 pund i veckan kostar det.

-Ja, du sa det. -Till räkningar och allt.

-Har du en tvättmaskin...? -I förskott, och gärna kontanter.

Ja, jag har en tvättmaskin och den får du gärna använda. Tack.

Tack. Bäst att jag går. Jag har recept att fördela.

-Vi bjuder på frukost. -Tackar.

-God morgon, mr Moysey! -God? Jag kan vara dödssjuk.

Jag trodde att ni var här för att förnya receptet.

-Ni blöder näsblod. -Har du en pappersnäsduk?

Ja, det ska jag ha någonstans... Två sekunder.

Gärna i dag.

-Nästa patient! -Det är ni.

Inte där. Ta av er kavajen och sitt där borta.

-Ni blöder näsblod. -Ja.

Ursäkta att jag går till doktorn när jag är sjuk.

Kom...

Andas in - och ut.

In - och ut.

-Ni andas väldigt ansträngt. -Astmatiker sen 50 år. Läs journalen.

Rulla upp ärmen. Ert tillstånd har förvärrats.

-Känner ni er yr eller trött? -Tja, nån gång då och då.

-Kan ni skriva ut receptet nu? -Nej, först när jag har undersökt er.

-Normalt blodtryck för er ålder. -Det tycks ha slutat rinna.

-Har ni blött näsblod förut? -Det händer då och då.

-Membranen är inflammerade. -Jag har allergi.

-Tar ni receptbelagda nässprayer? -Ja.

De orsakar blödningar. Sluta använd dem.

Kunde ni inte ha gjort det här så fort jag klev in?

Adjö.

Jag betalar dig inte för att söla.

-Trevligt att se folk gå förbi igen. -Ni måste ha känt er ensam.

Jag vet hur det känns.

Har du funderat på att skaffa dig en flickvän?

-Tja, jag är lite för upptagen. -Jag förstår.

Jag hade inte haft nåt emot det.

Men så lätt är det ju inte.

Med den inställningen träffar du absolut ingen.

Sätt er.

-Vad gäller det? -En värkande knöl. Är det påssjuka?

Har ni fått ert MPR-vaccin?

Men jag körde en grabb till sjukhuset förra veckan.

-Feber och värkande leder? -Nej.

-Trött? -Utmattad.

Jag jobbar övertid. Frugan och jag vill skaffa barn.

Morwenna, ge mig en citron, tack. Just det, frukten. Ja.

10 % av de män som får påssjuka kan inte få barn. Vad ska frun säga?

-Vad ska ni med en kniv till? -Sluta prata.

-Okej, Stu? -Stäng dörren.

Tack, Morwenna.

Bit i den.

Ni har en inflammerad öronspottkörtel.

Orsakad av kalcium. Citronen retade salivkörteln som trycktes mot stenen.

Drick två glas citronvatten varje dag i två veckor och det ordnar sig.

Gör det inte det, får ni komma hit igen. Spotta ut den.

-Bert! Knacka nästa gång. -Ursäkta.

-Man måste väl få vara i fred? -Jag glömde att jag hade besök.

-Ett lås vore bra. -Det ska ordnas.

God natt, då.

Martin! Mike ska till tandläkaren på lunchen.

Tar du James till lektimman?

-Varför gör inte du det? -Jag har rektorsmötet.

Han stortrivs där.

James måste lära sig att umgås med andra.

Han är bara ett halvår. Vad blir det för umgänge?

Han måste lära sig att samspela.

Vill du att han växer upp och blir blyg och inåtvänd?

-Det vill vi väl ändå inte? -Nej.

-God morgon. -God morgon.

-Värst vad du har handlat! -Du får ursäkta.

Absolut. Känn dig som hemma.

-Är allt okej? -Jättebra.

-Är allt bra med hälsan? -Jag klagar inte.

I går råkade jag se att du hade en nål. I badrummet.

Jaha... Jag är diabetiker, men jag vill inte prata om det.

Om du nu är diabetiker varför alla sötsaker i kylen?

Sköt du ditt! Bäst att jag går och öppnar.

Alla sömnlösa bultar snart på dörren och vill ha sina sömnpiller.

-Jag sa till honom att inte ringa. -Hon kunde ha dött.

Kan du se nåt där uppe? Jag har ingen hjärnskakning.

-Följ fingret med blicken. -Sluta.

-Jag fick aldrig nåt i skallen. -Du kommer kanske inte ihåg det.

Lita på mig när jag säger att jag mår bra. - Eller hur?

Gipset sög upp vattnet, blev för tungt och föll ner i din säng.

-Ring fastighetsvärden. -Han svarar inte.

Läckan kommer från grannen. Mr Moyseys hus.

En sån duktig liten pojke!

Vi hade skilda meningar om frukosten. Jag förlorade.

-Hur mår Ruth? -Förvånansvärt bra.

-Vi äter vid det där bordet. -Jag har bråttom.

Var är filterkorgen?

-Silverbägare, stort svart handtag. -Där, vid morötterna.

-Vad gör den där? -Den blänker och låter roligt.

-Kan vi prata om Millies lekgrupp? -Du lovade.

Nog kan han missa en vecka?

Jag gör honom klar, städar köket och åker till mötet.

Mike kommer strax. Du kan ta James till Millies lektimma på lunchen.

Drick mycket vatten. Blir urinet mörkare, drick ännu mer.

Har ni tid ett tag? Jag har en fråga.

-Medicinsk? Boka en tid. -Det går fort.

Varför ta sprutor om man inte är diabetiker?

-Ingen penna, en spruta. -Personen är sjuk. Eller missbrukare.

-Nåt annat? -Hur ska jag veta det?!

Hur ser man om de är missbrukare?

Darrningar, otydligt tal, lynnighet, små pupiller. - Barbara Shoe!

Små pupiller! Tack så mycket, Doc.

-Mr Moysey... -Ni skulle ju inte knacka på!

Jag ber om ursäkt, men vi tror att ni kan ha en läcka på er vind.

-Jag har ingen läcka. -Får vi komma in och titta?

Jag hade nog vetat om jag hade haft en läcka!

Knackar ni igen, ringer jag polisen.

Nu är det lekstund!

Hoppas att alla är på humör att leka. Vilka har vi här i dag, då?

-En sån stilig pappa! -Jag letar efter referensavdelningen.

Louisa sa att pappa skulle komma med lilla sötnosen.

Kom in och gör oss sällskap. Vi bits inte, förutom Rufus, förstås.

-Har pappa lust att presentera sig? -Nej.

-Doc Martin. -Ja, det stämmer.

-Mitt namn är faktiskt dr Ellingham. -Men det låter ju för formellt.

Vi kan inte kalla honom det vi brukar säga.

-Då kallar vi dig Martin. -Dr Ellingham, tack.

Är det nån smart person här som vet vad bussens hjul gör?

-Jag... -Hej, mr Moysey.

Vad är det jag hör om att ni vägrar släppa in dr Ellingham?

Har ni tillstånd? Ni får inte söka igenom mitt hus utan tillstånd.

-Inte behöver han tillstånd! -Just det.

Jo, om jag inte vill släppa in er.

Ja, ni har rätt. Jag hade behövt tillstånd.

Om det inte förelåg fara för liv och lem.

Ni ska veta att dr Ellingham nästan dog till följd av er läcka.

Jag inte "nästan dog", men vi tror att läckan kommer från er vind.

Jag kan skaffa tillstånd-

-och då hamnar ni i stor knipa om ni inte släpper in dem.

Allt är bra att ha. Jag slänger inte bort nåt.

Tidskrifter kan bli brasved-

-och tidningar är bra att tvätta speglar med.

Praktiskt om man har många speglar.

-Där är vindsluckan. -Jag måste flytta på grejer.

Bara du ställer tillbaka allt på plats.

Skulle ni inte hjälpa till med läckan?

Jag ber hemskt mycket om ursäkt.

-Sätt bara fart. -Vi stannar inte länge eller hur?

Hallå?

-Jenny? -Ett ögonblick!

Vad kan jag hjälpa dig med? Jag har bindhinneinflammation.

-Du liknar Kapten Krok. -Ja...?

Jag hade vägarna förbi och tänkte bara titta in på en liten pratstund.

-Hur mår du? -Riktigt bra.

-Får jag...? -Vi fick in salviaolja i går.

-Lär lindra reumatism. Från Turkiet. -Är du ofta ute och reser?

Min pojke var ute och reste. Utlänningar kan ha otäcka vanor.

-Det var ju intressant. -Låt mig...

Vad gör du, Bert?!

-God morgon. -God morgon, vännen.

Kan jag hjälpa till?

-Var det allt, Bert? -Nej, inte riktigt. Vi ses sen.

Ingen gillar mig, alla hatar mig Nu vill jag äta mask

Saftiga och tjocka jag dem plocka Mina goda små puttefnask

-När tvättades strumpan senast? -Det är ju mr Wiggles. Tokpappa!

-Vi ska gå nu. -Det kan ni inte.

-Vi som just hade börjat trivas. -Inte alls.

Då sjunger alla!

Ingen gillar mig, alla hatar mig Nu vill jag äta mask

Ja, det kommer från vattentanken.

Jag har tejpat det, men det måste lagas.

Ska vi hjälpa er?

Nej, det klarar jag själv. Ni kan gå - nu.

Okej, då var det dags för det vi alla har väntat på.

Jag vill att alla hittar en bebiskompis så fort som möjligt.

-Martin? -Dr Ellingham.

-Jag hittar en åt er. -Det behövs inte.

Du och Shona kan sätta er hos Martin och James.

Så här lär vi oss samspel, och mammor och pappor får nya vänner!

Hej, Trace Hannerford. Ni minns mig nog inte. Jag är en av era patienter.

-Ni har en svampinfektion. -Det där får ni inte säga högt!

Vad är det som händer?

Det ser ut som om de vuxna behöver en läxa av de små.

-Nåt ni vill säga till varandra? -Inte inför ungarna.

-Jag har faktiskt en fråga om Shona. -Om vad?

-Mitt barn. -Ja.

Hon greppar inte saker. Borde hon inte göra det nu?

Spädbarn utvecklas i olika takt. Barnet är nog underutvecklat.

Omelett! Jag fångar bara det magiska ögonblicket.

James blev åtminstone fin.

Hejsan!

Hur gick det på Millies lekstund? Trivdes han?

-Visst var det kul? -Varför måste allt vara kul?

-Så han fick en sked att leka med? -Han har lika roligt med den.

-Leksakerna hör hemma i hans rum. -Du ser helt att han inte har några.

Nej.

-Är alla dina vänner ihop med nån? -Förutom jag?

Därför glor jag på TV med dig. Tack. Jag är bara lite mer kräsen än dem.

Nej, är nån av dina vänner singel?

Jaha, ja!

"Cornisk kärlek" på nätet ska vara bra.

Jag tror inte att det är nåt för mig.

Du kan lägga upp ett foto från när du var yngre.

-Jag kan höra mig för. -Nej.

Om du har lust.

Janice tänker göra slut med Gary.

-Jenny! Drogar du dig? -Vad då? Nej!

-Varför har du då en ögonlapp? -Det är nåt fel med ögat, sa jag.

Låt mig se. Aha!

-Vad ska det betyda? -Det är allt jag behöver veta.

Jag döljer ögat, eftersom det ser hemskt ut.

-Jaså, du? -Som du vill!

Jag ska visa dig så att du blir tyst, men lova att inte grimasera.

-Det är en grimas! -Vad har hänt?

Vet inte, jag är nog bara lite trött.

-Ser det verkligen så hemskt ut? -Nej, egentligen inte.

Ärligt talat?

-Hur är det med er, mr Moysey? -Ingen fara.

-Är ni säker? -Jag är bara lite yr.

-Säkert att ni inte behöver hjälp? -Nej.

-Kom och sätt er en stund. -Jag mår bra. Tack.

-Ni borde gå till doktorn. -Det är dit jag är på väg.

Millie från lekstunden ville ge det till Louisa.

-Titta på hans näpna lilla ansikte! -James blir nog precis som pappa.

Millie kom med fotot till Louisa.

Det gäller er hund. Får jag låna honom?

-Inte min hund. -Ni ärvde den av Joan.

Jag tänker ta vår avdelning till 2000-talet.

-Ta ut den! -Det tolkar jag som ett "ja".

Vill ni inte veta vad han ska göra? Narkotikahund.

-Jag är tidig. -Kom.

Inte där. Sitt här.

Ja?

Tja, jag har blött näsblod fler gånger. Det skulle ju försvinna.

Jag sa åt er att sluta med nässprej. Gjorde ni inte det?

Jo, det gjorde jag.

Och jag får yrselanfall. Jag känner mig mörbultad.

-Var lite mer specifik. -Lederna värker.

-På natten eller dagen? -Jämt och ständigt.

-Hur länge har det pågått? -För länge. Ett par veckor.

-Varför sa ni inget om det senast? -Jag trodde det skulle bli bättre.

-Vilka leder gör mest ont? -Alla.

-Gör det ont? -Nej.

Har ni haft feber? Har ni ledvärk i släkten?

-Har ni haft nån infektion? -Nej.

Ni får antiinflammatorisk medicin. Kom på återbesök om fem dagar.

-Om jag trillar av pinn innan dess? -Då avbokar vi.

Nu är du en representant för drottningens poliskår.

Föreställ dig nu att det här är en förrymd brottsling.

Det är din uppgift att... Sluta!

Han kan vara beväpnad. Lukta bara.

Nu är det du som ska spåra upp brottslingen.

Vänta... Plats. Stopp! Vänta!

Du hjälper en brottsling!

Fast det förstås, det måste ha varit 1955.

Nu tar det mig en halvtimma att komma uppför backen.

Frank brukade säga: "Den där kullen är brantare än förr."

Skämt.

Han hade ingen vidare humor. Men Frank är inte hos oss längre.

-Kära nån... -Vi är få som är kvar.

Tittar jag i tidningen ser jag kanske mig själv.

Ni ungdomar vet inte hur bra ni har det där ni skuttar som kalvar.

-Jag vet. -Själv är jag på väg ut.

-Nästa patient! -Mrs Eddy.

Jag har tur som alls är här.

Rym inte nu.

Lika bra att boka buffén redan nu. Ni kan inte ha sett många gamlingar.

Det är nog därför ni stirrar.

Slå er ner.

Om några månader är jag död.

Jag vill bara att ni bekräftar det så att jag kan börja ordna upp allt.

Vi köpte en medicinsk uppslagsbok på teklubben. Alla gav en slant.

Jag har ett melanom under armen, den högra.

Det är bra. Sätt er på stolen. Ta av er kappan.

De här knapparna tar några minuter.

Det stod att det var ett melanom med mörk pigmentering.

-Jaså? Ni har en infekterad lymfknut. -Varför är den svart?

-Vad är det där? -Ett nikotinplåster.

-Röker ni mycket? -Vad tror ni? Jag har ju plåstret!

-Var snäll och ta bort det. -Fan ta er!

Låt bli, annars skriker jag!

-Vem tror ni att ni är? -Er läkare.

Som ni vill.

-Vad i hela friden? -Återuppväck inte.

Ifall jag får en hjärtattack. Jag vill inte räddas.

Jag vet vad det betyder, men tatueringen är infekterad.

Det har ett mörkt pigment. Det är melanom.

Nej, bläcket har tagit sig in i lymfsystemet och bildat knuten.

-Då är det alltså inget melanom? -Nej.

En osteriliserad spruta är nog boven.

-Byt tatueringsverkstad nästa gång. -Såna är för tonåringar.

Vi köpte en bläckpistol på nätet. Jag och Ethel!

80 pund på eBay. Vi tatuerade varandra.

Ethel var en sån mes!

-Säg till Ethel att komma hit. -Gör det själv. Hon är där ute.

-Ethel? -Det är jag.

Visa er tatuering. Nu, tack.

-Vilken vill ni se? -Har ni fler än en?

-Ska jag hjälpa till? -Översittare!

Det är infekterat. Även ordentligt utförda kan tatueringar skada huden.

Och orsaka carsinom och vaskulit. Ni blir aldrig av med dem!

Ni ska få antibiotika mot infektionen.

-Fin utsikt? -När fick ni den där?

Den såriga lesionen på er hals är ett gnagarsår.

-Hennes hem är en soptipp. -Orsakat av solen.

-Inte cancer, väl? -Jo.

-Det kan lätt tas bort. -Vad väntar ni på?

Jaha...

-Jag tar en kopp te under tiden. -Nej!

-Al? -Ja.

Det är inget fel med Al. Vad då?

-Han är ju Al. -Han har sinne för humor.

Jag vill nog ändå inte gå ut med honom.

Kom igen nu, han är en trevlig kille. "Men" vad då?

-Tänk om det funkar? -Ja?

Tänk om vi går ut, gifter oss och det blir kärlek. Vad är jag, då?

Als fru, eller hur?

Där är pappa och James.

Pappa ler inte, men det betyder inte att pappa inte har kul.

-Millie kom med det här. -Ja, jag vet.

James ser åtminstone glad ut. Vinkeln är kanske inte så smickrande.

God morgon!

Jag skrattar fortfarande varje gång jag ser det.

Se till att hon och dottern kommer hit.

-Kan jag ta av mig jackan först? -Säg att det brådskar!

God morgon!

Jag tror att du fick ett slaganfall.

-Ditt öga är ju så konstigt. -Det tror jag inte.

Det är antingen hängande ögonlock eller en hjärntumör.

Du går raka vägen till doktorn efter frukosten.

Han har viktigare saker för sig att döma av recepten jag får in.

Tänk allt jag kunde berätta, men jag har tystnadsplikt.

Jennifer, du går till doktorn i dag om jag så måste bära dig på ryggen!

Mr Moysey? Mr Moysey?!

Mr Moysey? Är ni okej där inne?!

-Vad gäller det? -Slå er ner.

-Jag måste undersöka lilla Sheeba. -Shona.

Tänker ni förolämpa henne igen?

Vad gör ni? Vad är det?

-Titta på fotot. Titta på ögonen. -Vad är det med dem?

-Ett är rött. -Är hon inte bara rödögd?

Ja, så något förhindrar att blixten speglas i näthinnan.

-Hon har grå starr. I vänster öga. -Hon är för ung för det!

Nej, det är sällsynt, men kan åtgärdas.

Hon behöver opereras.

-Hon kommer väl att bli okej? -Ja, komplikationer är sällsynta.

Jag ska ge er en tid på ögonkirurgin i Truro. Väl bekomme.

Mr Moysey? Penhale! Hjälp mig att gräva fram honom!

Försök blunda igen.

Ett ögonblick. Det här fixar jag.

-Ingen aning om orsaken? -Nej, jag vaknade med det.

-Ni har ett litet hål i pannan. -Det måste vara ett myggbett.

-Rynka pannan. -Okej.

Rynka pannan. Så här! Kom igen.

-Det gör jag. -Dumma kvinna!

Ni vet exakt vad det beror på. Ni har fått Botox-injektioner.

Jag har gjort det förut och det har alltid gått bra.

Injicerade ni er själv med ett potentiellt livsfarligt material?

Ögonlockets muskel har förslappats. Ja, det försvinner tids nog-

-men ni riskerar att ögat torkas ut och blir sårigt.

-Det tänkte jag inte på. -Självklart.

Lägg er på britsen.

Jag ska utföra en lateral tarsorafi så att ögonlocket kan slutas.

Jag använder superlim. Vi syr inte längre.

Nästa gång ni vill injicera er med gift, låt ett proffs göra det.

-Hade ni kunnat...? -Visst inte!

Efter en tid tar jag bort limmet och ögat bör fungera normalt.

-Vad då? -Ruth behöver er.

Nu.

-Har ni inte ont? -Inte mer än vanligt.

Vi drog just fram er under ett berg av tidningar. Var åtminstone artig.

Är det här er fru? Dog hon?

-Hur länge sen var det? -Några år. Min syster dog samtidigt.

Och inte långt därefter kan ni inte förmå er att kasta bort nåt.

Jag hittade ingen tekanna, plötsligt såg jag tre stycken.

Tack, Penhale. Säg till när det är klart.

Bredvid kannorna låg nåt som liknade en mumifierad katt.

Penhale? Snälla du!

Just det, ja. Jag går och gör det där.

-Vissa saker är säkert användbara. -Eleanor utnyttjade allt.

-Er fru? -Hon slösade aldrig bort nåt.

Ni miste alltså allt på kort tid? Sen kunde ni inte kasta bort nåt.

Äggkartonger, glasburkar, gummiband.

Vad har hänt?

Jag blev yr och plötsligt slocknade allt.

-Tappade ni synen? -Begravd under en tidningslavin.

-När åt ni nåt senast? -Frukost.

-Spagettiringar? -Eleanor skötte all matlagning.

-Äter ni bara konserver? -Ingen frukt och grönsaker?

Knäpp upp skjortan.

-Det är okej. Allt under kontroll! -Idiot. Fick ni bröstsmärtor?

-Vad är det här för blåmärken? -En del av kartongerna är tunga.

-Vad gör ni? -Sluta prata. Öppna munnen.

Ja, ert tandkött. Det är rått och blöder.

-Å, kära nån! -Ni lider av skörbjugg.

-Seglar ni, mr Moysey? -Det orsakas av C-vitaminbrist.

Så går det när man äter väldigt näringsfattig kost.

Kan man få skörbjugg nuförtiden?

Ni behöver askorbinsyra och C-vitamin, och sluta äta skräp!

Depressionen fick honom att tappa aptiten och sen kom sjukdomen.

Eller så ledde sjukdomen till depression. - Tyst!

Karln är deprimerad. - Ni behöver hjälp.

Martin ordnar med en kvalificerad läkare. - Eller hur, Martin?

-En drink till damen? -Till den gamla dumbommen.

Du har inget skäl att injicera dig själv med det där.

Skål för en tjusig kvinna, om jag får säga så.

-En gång var jag det. För länge sen. -Nog med sånt prat.

Du är en snygg pirat.

-Du tittar likadant på mig än i dag. -Det kommer jag nog alltid att göra.

Skönheten ligger i betraktarens öga.

-Och jag tycker om det jag ser. -Tack.

-Middagen serveras strax. -Jag kommer.

Här kommer pappa!

Jag gör en sås med sardeller, fast utan sardeller.

Trace från lekstunden har bara gott att säga om dig nu. Den behöver jag.

-Jag ställde just bort det där. -Ursäkta.

-Det blir bara stökigt igen. -Du borde städa undan allteftersom.

-De ska inte vara där. -Jag ska bara...

Sätt dig ner och mata James. Det skulle han tycka om.

Jag tänkte stryka dessa.

-Jag ville titta på cyklingen. -Du kan lägga dem där, Mike.

Oliver, Martin?

Jag skrev en lista på vad du behöver: våtservetter, tvål, bomullspinnar.

Lägg den bara där borta, tack.

Text: Christina Nilsson Sync: BetteKaj