Original subtitles

Bra, då var det klart. - Hej, Mats. Vad bra.

Då går vi över på luciatåget. Kan nån tänka sig att hålla i det?

Mats?

Luciatåget. Alla vi andra har hållit i det flera gånger.

Lucia? Jaha. Vilket datum?

Trettonde. December.

-December... -Vi bestämmer att du håller i det.

Du kommer att gilla det. - Föräldramötet i veckan...

-Här. Det är jämnt så. -Tack.

"Home, sweet home."

Gud, vad skönt att vara hemma igen! Lugn och ro.

Fan, jag är helt slut. Jag måste gå och lägga mig.

HOSTAR

-Är det okej? -Ja.

JUBEL

-Jag visste att det var nåt på gång. -Välkommen hem!

Hej, hej.

-Hej. -Hej, Pontus.

FNITTER

"Hej, Pontus."

-Det är min tredje kopp. -Det är min femte.

-Det är min sjätte. -Sa jag femte? Jag menar sjunde.

-Gud, tänk om nån kommer. -Det gör väl ingenting?

Vet vi vad vi håller på med?

Fördelen med att vara 37 är att jag vet vad jag vill ha.

När jag hittar det är det bara att köra på.

Eh...god morgon.

Hej, hej.

-Han märker ju nåt! -Det gör väl ingenting? Det är lugnt.

Tjing, tjing.

Skärp dig nu. Jag måste gå och jobba.

Du gillar ju dagis. Det här är ditt jobb, jag måste gå till mitt.

-Hur är det, Folke? -Han är lite putt.

-Är du ledsen? -Håkan.

-Jag är bara här tillfälligt. -Jag måste gå nu.

Folke... Ska vi bygga med lego? Bygga några rymdskepp?

Och så kan vi sparka boll, inomhus. Fast man inte får det.

Ska vi göra det? Kom, då.

Smart. Det är så man gör, alltså. Bra jobbat.

-Jag gör det. -Vad då?

Luciashowen. På ett villkor... Att jag får göra på mitt sätt.

Det ska inte vara en vanlig dagisshow.

Hur ofta har ni inte sett hur showen faller samman?

Barnen mumlar, ingen stringens. Jag vill styra upp den, tänka stort.

-Okej. Bara barnen blir glada. -Självklart.

Barnen? Du menar väl föräldrarna? Showen är ju för föräldrarna.

-Nej, showen är för barnen. -OCH föräldrarna.

Ja, men showen är till för barnen.

-Jag tror att vi menar samma sak. -Mm.

Det blir bra.

-Stäng! -Förlåt.

-Det här är det tråkigaste jag vet. -Så farligt är det väl inte?

Jag gör vad som helst för att slippa.

-Precis vad som helst? -Anja, jag måste fixa det här nu.

Jag kommer att "konka". Jag tror det. Jag är sämst i norra Europa på matte.

Det är du inte. Vi äter, och sen hjälper jag dig att tejpa kvitton.

Inga "men". Nu gör vi så.

-Vad sa ni innan ni rullade in? -Allt är rätt "blurrigt".

-"Blurrigt"? Du kommer ihåg allt! -Vartenda jävla ord.

-Jag sa att jag hatade honom. -Vad har ni sagt efter operationen?

-Nej, jag vet inte... -Vad?

Det är möjligt att jag inte pratade med honom.

Tänk om han också minns allt. Ska vi bara glömma allt?

Du måste prata med honom.

Hur går det själv? Hur är det med Anja?

-Hon var inte på festen. -Varför byter du ämne?

Vad håller du på med? Vi snackar om din farsa. DÖRRKLOCKAN

Spjälsängen är här.

-Ni är väl ihop? -Jag har inte ens legat med henne.

Det är verkligen perverst. Ställ den på bordet.

Så snäll som hon är borde jag ha legat med henne.

Bokföringen är åt helvete. Jag kan inte tänka på sex då.

Sexlust och barnafödande går ner under lågkonjunktur - inte.

Ta inte allt så allvarligt. Det kanske funkar.

Det kanske är bokföringen som spökar. Ta det lugnt, slappna av.

-Hitta på nåt kul med henne. -Det är lätt för dig att säga.

-Det här är kul. -Bjuder nån mer än 9 500?

9 800. 10 000.

10 500. 11 000.

Det här är min favoritplats.

Jag kan sitta här i flera timmar utan att ens bjuda.

-10 500. 11 000. -Är det ledigt här?

Dam på tredje bänk - 11 000. Mer än 11 000? 11 500. 12 000.

Här är alla saker som ska säljas. Den här bjuder man med.

Vi går vidare med nummer 16. En potta, tidigt 1800-tal i tenn.

-Såvitt vi vet inget läckage. 1 500. -Så mycket för en potta?

-Folk är som tokiga i gamla pottor. -Vad är den värd?

-Den kanske går för...2 900. -2 900?

1 800. 1 900. 2 000. 2 100. 2 200. 2 300. 2 500. 2 600. 2 700. 2 900.

Är det riktigt? Första, andra, tredje - 2 900.

Nästa nummer är ett exemplar av "Den unge Werthers lidanden" från 1783.

-Hur mycket är den värd? -Svårt att säga.

"Unge Werther", tidig utgåva...

-Den kommer att gå för 16 500. -9 800.

-Här! -Dam långt bak med 10 000.

-Jag leker lite. -Du har precis lagt ett bud.

-Här! -11 000.

Buden är bindande.

-Jag har inga pengar. -Det är jag och en rik gubbe.

Första bänk 12 500. Långt bak i salen 13 000.

-Anja, det räcker nu. -Första bänk 13 500.

-Köpare 10 köper för 13 500. -Vi går nu. Vi går nu!

-Vad är det? -Vi går nu.

Hallå, ursäkta? Jag måste bara hälsa på min konkurrent.

Buster Carlsson. Det är så roligt när yngre är intresserade.

Ja, ja. Är man läskunnig, så är man.

-Nästa gång vinner du. Lycka till. -Tack.

-Du blev väl inte arg? -Nej.

Man ska inte skoja om pengar. Kan du förlåta mig?

-Ja, det var rätt kul faktiskt. -Visst var det!

-Nu är du skyldig mig en sak. -Jaha?

Pappa fyller 60. Du kan väl följa med?

-Oj... -Jag följde ju med dig på det här.

-Okej. -Är det säkert?

Ja. Bengan fyller 60 - vi kör!

-Hur har första tiden hemma varit? -Det känns bra. Jag är lite trött.

Din kropp bekantar sig med ett nytt organ.

Var är Gösta? Jag bad honom komma på samma återbesök.

-Jaså? -Ni har inte pratat med varann?

-Nej. -Vad konstigt. Han dyker väl upp.

Du ska lyssna på kroppen. Om du tror att nåt är fel, så ringer du mig.

-Vi vill inte ha komplikationer. -Vad menar du?

-Att kroppen stöter bort njuren. -Jag tror att den sitter där den ska.

-När kan man börja jobba igen? -Du får lugna dig lite.

-Han har inte ringt till dig? -Gösta? Nej.

Härligt att se att du mår så bra.

Därför kan vi se på de kommande månaderna med tillförsikt.

Då ska vi se, hur långt har vi kommit...? Pontus.

-Pontus! Du kan sitta ner. -Ja, jag kan sitta ner.

Jag tror att Pontus har en glädjande nyhet.

En del kanske redan känner till det. Det kommer inte som en överraskning.

Pontus, berätta. Vad är det som har hänt?

Eh, jo... Jag vet inte hur jag ska berätta det.

Det har varit en del prat, så det är lika bra att tjuren vid hornen-

-och berätta att... Det är som ni tror.

Lotta och jag är ett par. Och ingen är gladare för det än jag.

Det var inte precis det jag tänkte att du skulle berätta.

Det var inte helt ointressant-

-men jag är mer intresserad av de nya siffrorna.

Det har jag lätt för att prata om.

Det var ju... Jag fick för mig att ni...

Förlåt, jag gick igenom... Det var inte så att...

-Jag har inte hört nån... -Pontus, siffrorna.

Hej, hej.

Hej!

-Du... Nu vet alla. -Ja, nu vet alla.

-Jobbigt? -Nej, bara lite pinsamt.

-Jag tycker att du var modig. -Bra.

Jag tänkte gå och hämta Stella. Har du lust att hänga med?

-Och hämta henne på skolan? -Ja.

-Du kanske inte vill det? -Jo, det kan jag göra.

-Här. -"Merci beaucoup, monsieur."

Okej... Samling, samling, samling!

Vilka är pepparkaksgubbar? Vi kanske ska byta hattar... Nej.

Ni står så här. Bra!

Då gör ni er... Upp med händerna.

La-la-la. - Folke...

"Jag är en gammal tomte."

Nej, så här: "Jag är så gammal. Aj, aj, aj."

Vi tar fem minuter.

Det är uppenbart att du ska ha mer i lön.

-Hallå! -Hej.

Med tanke på all övertid och storleken på dina konton.

-Vem rapporterar du till? -Till vd.

Det här behöver du inte vara nervös för.

Du måste vara stolt över henne. Hur går det för dig, Mats?

-Jag har glömt vad du gör. -Förskolan.

-Lärare? -Små barn.

-Ja - kindergarten. Det minns jag. -Mats är jättebra med barnen.

-Det behövs killar på dagis. -Förskolan.

Det gäller att satsa vad man än gör.

Oavsett om det är på Sveriges största revisionsbyrå eller kindergarten.

Jag började som springpojke.

Jag avskydde det. Hårt arbete, lite pengar.

Men jag beslöt mig för att bli bäst. Inom fyra år hade jag en egen affär.

Yrkesheder. Viljan att bli bra, att anta en utmaning.

Byter jag blöja riktigt bra, kan jag ha ett dagisimperium om några år.

Som H&M, fast sagostunder.

Men i stället försöker du vara rolig. - Jag kan ta lite mer potatis.

Tack. Jag tar gärna en till.

Så där. Hej då.

Hej, Folke.

-Mats? -Tjena.

-Har Folke sagt nåt om luciatåget? -Nej, vi har ju övat.

Han säger att han inte vill vara med. Han vill inte vara tomtenisse.

I värsta fall hinner jag lägga om numret.

-Han säger att han vill vara lucia. -Lucia?

-Han säger det. -Det ska Nora vara.

Annars är han inte med.

Han är säkert bara nervös. Det blir nog bättre i morgon.

Det är bra, Mats.

Det är klart att han inte ska vara lucia, han är ju grabb. Vi ses.

Jag kan lika gärna stå still här vid svarta tavlan som att vara hemma.

-Vad säger läkarna? -Jag får göra vad jag vill.

-Bara EN klass? -Olle!

-Är det bra? -Det är bra. Har inte ni lektion nu?

En klass? Så att jag slipper tänka på mediciner. Jag mår ju bra.

Den senaste vikarien har haft det lite tungt. Papperstussar.

Så fort han vände sig om kom det tussar på honom. En hel lektion.

-Jag ska tänka på det, Olle. -Jag mår jättebra.

-Kom igen nu! -Ska jag göra det? Vill ni se det?

-Det är rött. -Det var hål rakt igenom.

-Gjorde det inte ont? -Jävligt ont. Nu mår jag skitbra.

-Du kommer väl tillbaka? -Ja, jag kommer snart.

-Då kan vi spela fotboll. -Vi får se.

-Pappa! -Tjena. Vad glad du är.

-Jag har haft jättekul. -Tjena.

-Allt har gått jättebra. -Det märks.

Jag tycker att det är superbra att de har tagit in en killfröken.

-En manlig förebild. -Tack. Kul.

Föräldramötet i kväll... Är det närvaroplikt?

-Jag vet inte... -Jag har svårt att komma ifrån.

De skickar väl ut en lapp?

Det är inget nytt. Det är nog samma sak som förra året.

-Och då var jag där. -Då kan du allt redan.

Hallå.

Det här är väldigt märkligt. Det är nästan ingen här. Jag förstår inte...

-Vad kan ha hänt, Mats? -Jag har ingen aning.

Nej. Väldigt märkligt.

Hallå?

-Hej. -Är inte du ombytt?

-Till pappa... -Nej!

-Säg inte att du har glömt det? -Jag sitter i skiten.

-Du fattar inte hur allvarligt det är -Varför skaffar du inte en revisor?

Jag har inte råd. Jag har inte råd att ha kvar Frida, eller mig själv.

Jag ligger 80 000 back.

Oj.

-Vad ska du göra? -Jag vet inte.

Men om jag ska orka igenom det här, så måste jag ta det lite lugnt med...

...det här.

Det är klart att du inte ska följa med till pappa när det är så här.

-Ska jag stanna och hjälpa dig? -Nej, det är lugnt.

Okej. Då går jag.

Hej.

-Hej! Hur går det med matten? -Det går bra.

God morgon! Det känns bra. Lite pirrigt.

-Orkar du? -Ja, det är klart. - Hej!

-Hej! Hur har ni det? -Bra. Själv?

Det är bra. Jag är tidig, så vi väntar in de sista.

-Alla är här. -Klockan är bara fem i.

-Fast alla är redan här. -Är alla här? Vad bra. Då börjar vi.

-Har ni gjort läxan till i dag? -Ja.

-Har alla gjort den? - Även Gabriel? -Ja.

Jaha, jättebra. Bra jobbat.

Då ska vi se...

Just det - ekosystemet. Det är det vi ska syssla med framöver.

-Här. Den fungerar bättre. -Tack.

-Ska jag hämta ett glas vatten? -Nej.

Eco... Det stavas med "k".

-Ska jag hämta en ny sudd? -Nej, du sitter på din stol!

Vad är det som har hänt? Va?

Dalta inte med mig.

Ni ska inte sitta här som små ljus. Ni ska skolka, komma för sent.

Vad är det med er?

Ni ska tycka att jag är jobbig. Nu gör vi om det.

Ni ska vara som ni brukar vara.

Hej! Har ni haft det bra?

Såja, bra. Kom igen! Bra!

Aj! Vad fan gör du? Kom igen!

Tyst! Sitt ner!

Hej då.

Är det okej? Hon kan följa med på middagen.

-Nu kan vi snacka skit om dig. -Och prata om mitt kalas.

-Just det, gör det. -Hade du glömt det?

-När är det? -Nästa fredag, tror jag.

Du vet väl när ditt eget barn fyller år? Du får skärpa dig, Pontus.

Du är hopplös. Vi kanske byter ut låset när du är borta.

-Du är bäst, vet du det? -Försök inte. Du ska ut härifrån.

-Riktiga vingar med fjädrar. -På en lucia?

Ja, tomten ska inte bara vara en glad liten nisse.

Det är en gammal gubbe med käpp, som i "Sagan om ringen".

-Det blir mäktigt. -Vad har du mutat ungarna med?

Varför skulle jag muta dem? De inser allvaret och tänker på publiken.

-Ska ni uppträda också? -För föräldrarna. Det är ju lucia.

Man släcker i taket, barnen tågar in, föräldrarna gråter.

Vi har ett problem. Vår egen lilla Liza Minelli ska absolut vara lucia.

En kille som heter Folke. Jag tar inte i det med tång.

Du pratar om ditt jobb och låter nästan glad.

Vad då? Vad är det?

-Det låter nästan som om du trivs. -På jobbet? Nej, lägg av.

Absolut inte. Nej.

Luciatåget är LITE skoj. Men det är som en guldåder i ett massivt berg.

Den 14 december är det tillbaka till den depressiva vardagen-

-med nerkissad bävernylon, stafylokocker och hårlöss.

-Prata inte om sånt när vi käkar. -Vad då?

Bajsblöjorna är enorma! Det har väl du med dina skolbarn?

Det är otroligt! Hela tiden var Lotta på kontoret.

En sexig, mogen kvinna som jag kan prata med om allt.

Till och med om gamla ex. Och jag är inte svartsjuk.

-Dessutom är du hennes chef. -Det är en på miljonen.

Det är precis som när du pratar om Jenny.

Eller...Anja.

Efterrätt?

-Hur går det med henne? -Anja? Det går bra.

Hon är grym, fantastisk.

Hon är glad, okomplicerad, rolig... Det finns för få av såna som Anja.

Jag måste göra slut.

-Igen. -Ja, det låter så.

-Hur går det? -Bra. Sitt, du.

"Wow"! Du får säkert ligga tack vare det. Åtminstone med Monika.

Hur mår Gösta?

Vad då? Vad sa jag nu?

-Nej, det är bara... -Vad då?

Jag vet inte...

Njuren sitter där den ska, Monika är gravid, jag jobbar...

Det kan inte bli bättre. Men jag kan inte sluta tänka på gubben.

Jag borde vara gladast av oss fyra, men till och med Mats är gladare.

-Nej, jag är jätteledsen. -Jag med.

-Jag är oerhört ledsen. -Aldrig mer stesolid. Fruktskål!

God jul! God jul! God jul! God jul!

-Klara, färdiga, gå! -God jul!

Bra.

Kolla här, då. Äckligt, va?

-Är du frisk nu? -Ja, nu mår jag bra.

Men jag kan drabbas av bortstötning. Då får ni många håltimmar.

-Lever den andra killen? -Donatorn? Ja, han lever.

Hur mycket fick han?

-Jag skulle kräva minst en "mille". -Jag med, fast i dollar.

Jaha, ni menar så. Han fick ingenting.

Ingenting alls? Så han gjorde det helt gratis?

Gösta...

Hej.

-Vi måste snacka. -Varför det?

-Hur mår du? -Såret? Det är inget att prata om.

Jag menar... Hur mår du?

-Allt vi sa... Minns du? -Alltihop.

Jag har det i huvudet hela tiden.

Men Olle, det kan inte göras osagt. Och det gör mig ledsen.

-Och ensam. -Va?

Ensam. Jag var för all del ensam innan vi fick kontakt igen.

Men så ensam som jag känner mig nu har jag aldrig känt mig tidigare.

Vad fint allt är!

-Precis så ville jag ha det. -Det är mest Lotta som har pysslat.

-Jag är nervös. -Jag fattar det. Men hur känns det?

Som om jag ska träffa min värsta fiende. Ditt ex ska ju komma.

-Det kommer fler. -Jag kommer bara att se henne.

-Anna är snäll. -Tack för den informationen.

Kom... Kom.

Det blir bra. Det blir bra.

-Hej! Kom här. -Vad ska jag göra?

-Det är en överraskning. Ser du nåt? -Nej. Jag har mycket att göra.

Rakt fram. Blunda.

-Bengt? -Hej, David. Det var längesen.

Pappa ska hjälpa dig.

Auktoriserad revisor.

-Med din bokföring. -Nej, det kan jag inte...

-Det är en present från Anja. -Jag kan inte ta emot det.

-Jag hjälper gärna min blivande... -Pappa!

Jag är bara så glad att ni umgås igen.

-Gör nu som Anja säger. -Du och jag ska åka bort.

-Det är en present från Anja. -Det är en present.

Man säger inte nej till en present.

Gå och hämta jackan. Skynda dig!

Sätt er. - Hej, hej.

Sätt er. - Välkommen.

Är ni glada?

Kommer alla ihåg vad vi ska göra?

Alla feer? Alla tärnor?

Pepparkaksgänget?

Hur är det med vår tomtenisse?

-Folke? -Jag vill inte vara tomtenisse.

Vi har ju övat på hur du ska smyga fram ur vrårna.

-Jag vill vara lucia. -Nora ska vara lucia, du är nisse.

-Jag vill ändå vara lucia. -Vi måste leverera en show.

Den showen är till för föräldrarna. Förstår du?

Jag vill inte.

Natten går tunga fjät

runt gård och stuva

Kring jord som sol'n förlät

skuggorna ruva

Då i vårt mörka hus

stiger med tända ljus

Sankta Lucia

Sankta Lucia

Då i vårt mörka hus

stiger med tända ljus

Sankta Lucia

Sankta Lucia

Vad fint! Har du varit här förut?

En gång med pappa för längesen. Då var det toppen.

Lundberg?

-Ett dubbelrum? Betalar du med kort? -Ja.

Var så god.

-De har kommit nu. Du är snygg. -Det där räcker inte.

Om gamle Nisse får se dig, så kommer han att dö. Kom.

Anna... Anna.

-Det här är Lotta. - Anna. -Vi har ju träffats.

Men vad kul att ses igen. Så ni jobbar ihop också?

Med en så dålig chef som Pontus är vi snart arbetslösa allihop.

Det var ett skämt.

Ja, ett av mina sämre kanske.

Mamma, en dansmatta!

-Tack, pappa. -Det var Lottas idé.

-Jag vill starta den direkt. -Ska vi inte äta tårta först?

Kom nu!

Ja, må hon leva ja, må hon leva

Ja, må hon leva uti hundrade år

Javisst ska hon leva, javisst ska hon leva

Javisst ska hon leva uti hundrade år

-Ett fyrfaldigt leve för Stella: -Hurra, hurra, hurra, hurra!

"FANFAR"

-Vilken fin tårta, Pontus! -Det är faktiskt Lotta som... Å!

Jag tar en dusch.

Slösa inte med varmvattnet, det kostar extra.

ANJA VISSLAR

-Olle: Jenny? -Nej, Anja. Hur lyxigt som helst.

-Är det hela kittet? -Spahelg och revisor på kontoret...

Det är väl det finaste man kan göra för nån?

-Jag kan inte göra henne ledsen. -Du låter som Mats.

Har han inte rätt?

-Det låter som om du duschar. -Snart.

Säg att du tycker om henne-

-men att du inte förtjänar den här helgen. Sen åker du hem.

-Jag kan komma och möta dig. -Gärna.

-Vi ses sen. -Tack, Olle.

Är det säkert? Då är allt färdigt? Underbart.

-Ja, det är bra. Han kommer nu. -Du Anja...

Pappa hälsar att du är en usel ekonom.

Men han har räddat dig. Du ligger på plus igen.

-Är det inte fantastiskt? -Ligger jag inte back?

Skulle inte du duscha?

Hallå? Skulle inte du duscha? Men gå och gör det, då.

Hej då.

-Hej! -Hej, hej.

-Hej, hej, hej. -Va?

Nej, "ingentingus".

Latin - "ingentingus speciellus". "Här är en som är bra på sitt jobb."

Jaha, betyder det det?

-"Ingentingus" för mig också då. -Vad menar du?

-Här är en som har fått lönelyft. -"Wow"!

Från och med måndag har jag 62 000 i månaden.

Tusen? Vad kul! 62?

-Sexa tvåa! -Precis.

-Sexa tvåa. -"Wow".

Jag har ont i halsen. Kan du kolla om jag är röd?

-Nu? -Jag känner mig alldeles hängig.

Det är inget som syns i alla fall.

Aldrig får man vara riktigt glad.

Textning: Anders Kaage Svensk Medietext för SVT