Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
-Han vill renovera igen. -Vårt kök ser för taskigt ut.
Det är på sin plats att hylla kocken.
-För maten? -Kom igen, beröm honom.
-Tacos är svårt att slå... -Jag hade inte tid med nåt annat.
Skål för mig och Stella.
I morgon börjar vår första hela vecka. Då är det bara hon och jag.
-Hur känns det, då? -Hur säger man? "Livet har tre ben."
Jobb, bostad och förhållanden - JBF.
Jobb och bostad har jag koll på-
-och det närmaste jag är ett förhållande är med Stella.
Att ha Stella varannan vecka känns...
Det känns viktigt, David.
-Vad håller du på med? -Kollar klockan.
-Lär du dig klockan? -Hon skulle ha ringt.
-Jenny? Varför ringer inte du? -För att hon skulle ringa.
-Är hon tillbaka, då? -Ja, för en vecka sen.
Men affärseliten kanske har annorlunda samtals-konventioner.
Jag fattar inte varför du inte bara ringer.
-Ring henne. -Jag spelar svår.
Ja, det funkar ju verkligen...
-Vad är problemet? -Nu är du svår. Du får "dova" rösten.
-"Fuck it", jag ringer. -Ha en svår röst.
-Säg helst inget alls. -Prata om nåt annat.
Har du pratat med farsan? Vad sa han?
Hej, jag heter David Jensen. Jag söker Jenny Carlsson.
Så hon är tillbaka? Sen när då?
Jag ringer tillbaka senare. Tack, tack.
Vems idé var det att ringa?
-Hur länge har hon varit hemma? -En vecka, som jag trodde.
Skit samma. Vad pratade vi om? - Ska din farsa donera en njure?
-Han sa nej. -Va?
-Är du allvarlig? -Jag frågade och han sa nej.
-Vad händer nu, då? -Tja...
Livet leker.
-Vad sa de? -Det är vanligt att folk tackar nej.
-Han vägrar hjälpa en person i nöd. -Han har aldrig ställt upp.
Det här är allvarligare än att missa ett lussetåg på dagis.
Det finns inget att göra, det är bara att vänta.
Sköta sig och äta mediciner.
Och så undrade hon om jag hade fått skov än.
-Hur ska du orka? -Jag har ju inget val.
Sist till skolan dammsuger i kväll. Vill du starta en minut före mig?
Jag vill ha barn. Det skulle få mig att orka.
Vänta!
-Lotta, behöver du hjälp? -Sch.
-Vad gör du? -Tittar i automaten och spionerar.
Vänd dig inte om, men på Bills kontor...
Jag har perfekt överblick över Bills kontor. Han pratar med nån okänd.
-En författare? -Inte i kontorskläder.
-En revisor, då? -Nej, Bill lyssnar för mycket.
Jag har en dålig känsla kring det här. Oj...!
Titta...! Kan jag gå nu, eller?
Bara om du köper en läsk och låtsas att automaten krånglar igen.
Nu kommer pappa.
Går det bra?
Hej! Ledsen att jag blev sen.
-Hej, älskling! Hur är det? -Bra.
-Hur är det med dig, då? -Bra. Jag har packat ner pyjamas.
Jag har lagt ner andra kläder också.
Jag ringer om vi märker att vi har missat nåt.
Hej då, älskling.
-Du ska inte käka med oss? -Nej tack, jag har precis ätit.
Det vore bra om du kunde sätta in tretusen på mitt konto varje månad.
-Varför det? -Fritidsavgift, kläder...
Barnbidraget, då? Tretusen har man ju inte i fickan.
Barnbidraget räcker inte. Gör det så fort du kan.
-Hej då, älskling. -Hej då.
Det här blir en toppenvecka. Nu ska vi ha en toppenvecka.
Var är den? Jag har kollat överallt.
Han skulle ju ringa mig. Jävla skit!
Den är inte nånstans. Fan! Jag orkar inte med det här nu.
Här är den.
-Vad heter han? -Det är ju Linus, du vet.
Vad gulligt att ni har kort på varann som när man var tolv.
Jag kommer att föda hans ungar och ta hand om hans alzheimer-sjuka mamma.
-Är jag snygg eller skitsnygg? -Du är jättefin. Han också.
Jag har nog aldrig varit så här kär. Ha det så tråkigt. Puss.
-Mobilen, då? -Tack.
MOBILEN RINGER
-David. -Hej, det är jag.
-Jag trodde du skulle höra av dig. -Jag är ledig hela dagen i morgon.
-Vill du hitta på nåt med mig? -Jag har mycket med affären nu.
-"Nej" är inget alternativ. -Okej...
-Kruxet är att jag är i New York. -Då kan det ju bli svårt.
Det ligger en förstaklassbiljett och väntar på dig.
-Har du bokat biljett till New York? -Betalat. Bokar gör nån annan.
-Vad säger du? -Det är klart att jag vill det.
Bra, då säger vi så. En taxi hämtar dig på JFK.
Står det en taxichaufför med mitt namn på en skylt och väntar?
Packa nu. Vi ses snart.
-Har folk kommenterat bröllopet? -Alla tycker att det var så fint...
...och så generöst och vackert.
-Eller hur, Mats? -Verkligen. Vi pratar om det jämt.
TELEFONEN RINGER
Jag tar det, det är från jobbet. Fortsätt ni att äta.
-Hur går det på jobbet? -Bra, tycker jag.
Jag läste en artikel av dig häromdan. Den handlade om hundbajs.
-Jaså, den... -Jag tyckte att den var intressant.
Var det ämnet eller dispositionen-
-eller tantens redogörelse för hur hon tar bort bajset från sulorna?
Det var intressant att man kunde skriva så långt om hundbajs.
-Förlåt. Vad pratar ni om? -Mats arbete.
Jag läste en artikel som han har skrivit som var riktigt intressant.
Där hör du, folk läser vad du skriver.
-Tack för maten, Charlotte. -Tacka Mats, han är duktig i köket.
-Mats? Det var riktigt bra jobbat. -Kaffe, nån?
-"Decaf", tack. -Jag föredrar riktigt kaffe.
Jag har druckit så mycket i dag.
-Så det här är dina domäner? -Jag gillar att laga mat...
Köket.
Tiderna förändras. Det här var otänkbart för tjugo år sen.
Kvinnan drar in pengar och mannen lagar maten.
Om man hade sagt att det skulle se ut så här, hade man skrattat.
-"Jämställdhet." -Mats, tar du koppar?
Ja, alla är ju bra på nåt.
Köksrenovering...
God morgon.
-Sovit gott? -Okej.
-Vi gör pannkakor. -Till frukost?
-Javisst. Lyxfrukost. -Okej.
-Vill du ha serierna? -Okej.
-Okej... -Har vi inte bråttom?
Jag ringer och säger att jag jobbar hemifrån. Okej?
-Okej. -"Okej."
Okej...
Olle?
Olle?
Olle!
-Det är frukost. -Det är ju sovmorgon.
-Den har du sovit över. -En liten stund. Kom...
-Vad är det? Kom. -Nej, jag vill inte.
Men jag vill inte... Jag vill inte!
Hör du "Ernst", när ska du fixa det här?
Det är bättre att vänta tills jag fixar hela köket.
Du kommer inte att fixa köket. Vi ringer in folk.
-Vem då? Din pappa? -Det sa jag inte.
Jag SKA fixa köket och jag ska fixa köket NU.
-För vilka pengar? -Vi tar ett lån.
DU tar ett lån. Det här är ditt "race".
-Det passar mig utmärkt. -Då så.
Hej då.
Jag hämtar dig tidigare så hittar vi på nåt innan kören.
-Kan du det? -Så klart, jag bestämmer själv.
-Vi ses i eftermiddag. Puss. -Puss.
-Puss, pappa. -Puss.
...så vi ska satsa oss ur nedgången.
Vi kommer inte att dra ner på utgivningen...
...utan vi ska försöka öka antalet titlar.
-Vad händer? -Omstruktureringar.
-Ska vi omstrukturera igen? -De kallar det "Vision 2011".
...förändringar inom organisationen.
Med oss på "resan" har vi Antonia Marklund.
-Antonia. -"Slaktaren."
Nån måste göra "the dirty work" och då tar de in nån utifrån.
...dolda strukturer i vardagen...
Alla väljer oss när de hör om vår slimmade organisation.
"Vilken organisation, den boken tar vi!"
Då måste alla vara med på båten och ha siktet inställt mot samma mål.
-De halta och de lytta... -Vi måste vända på pyramiden.
"Bullshit"...
Ni lär se mer av mig. Vi ska intervjua er och diskutera med er.
Det ska bli spännande.
Jag hoppas att ni också vill vända trenden.
Tillsammans! Härligt. Det var allt. Tillbaka till gruvan och jobba.
Vad de än säger kommer några av oss att få sparken.
Ska du inte ringa en egen taxi?
Vad fan...!
-David? -Ja...
En "limo"? Är inte det svindyrt?
-Jo. -Vi ses.
-Jag vet inte vart jag ska. -Vip-loungen, terminal 5.
Om du har ditt pass, så har jag resten.
-Det ligger ett paket till dig där. -Jaha...
-Men...? -Säg ingenting.
-Okej, hör ni. Vad händer i veckan? -Melodifestival på högstadieskolan...
...loppis i parken på söndag, stor innebandy-turnering...
Det känns som nåt för kalendariet...
PENNVÄSSAREN VÄSNAS
-Har vi nåt med mer substans? -Sydossetiens premiärminister kommer.
-Mer? -Blir det mer aktuellt än så?
Egyptens största författare kommer till kulturhuset.
Jag intervjuar honom gärna om det spända politiska läget i Egypten.
-Kungen kommer till barnsjukhuset. -Där har vi något!
Hans majestät och småbarn, bättre blir det inte. Kan du ta det?
-Jag har kalendariet. -Då får Mats det.
Jag kan inte skriva om kungahuset. Jag får kramp.
-Det går inte. -Då får Mats det.
Så nu ska JAG skriva om kungen.
Jag är mer republikan än Vilhelm Moberg.
Jag är inte ens emot kungen som person.
Han är ganska gullig, men makt ska man göra sig förtjänt av.
-Vad pratar ni om? -Mats pratar om...
-Vad var det? -Att man inte ska ärva makt.
-Pengar, menar du? -Nej, men det är jag också emot.
Pengar är makt, alltså nåt som man ska arbeta sig till.
De ska omorganisera på jobbet - igen.
-Jag kan inte få sparken nu. -Månadens omorganisation...
Hur kan de tro på det själva?
När chefer tappar verklighets- uppfattningen så omorganiserar de.
Det är som en luftballong utan sandsäckar. Upp, upp och i väg...
Och gör man en arbetare till chef-
-så drabbas de inom 30 sekunder av "Stockholms-syndromet".
Då förstår de precis hur svårt alla chefer måste ha haft det.
Tack för titten, David.
Det var roligt att lyssna på er. Vilken glöd.
Du skulle kunna skriva debattartiklar eller bli talskrivare.
-Hej då! -Hej.
-Vem var det? -Vet du inte det?
Kungen av debattartiklar.
Från tankesmedjan Publikus.
-Göran Hackelius. -Han sitter i huset bredvid.
Livet är verkligen orättvist.
Du får fel på njuren - plus en pappa som inte vill hjälpa dig.
Orättvist så in i helvete.
Tänk om det är rättvist, då?
Det...är väl straffet för att vi gjorde abort.
-Lägg av, det kan du inte mena. -Jag drev på aborten.
Jag var rädd att få ett skadat barn. Jag får skylla mig själv.
Det där är bara dumheter. Vi var överens om att göra abort.
Är vi överens om ett nytt barn?
Ja, men prata inte om straff. Det är inte likt dig.
-Det här kanske inte är en slump. -Det är det.
Du... Du får inte bli knäpp nu.
Nej...
Olle, det är inte roligt.
Du... Olle!
-Olle! Kan jag göra nåt? -Det är kramp...
-Ska vi åka in? -Det finns inte så mycket att göra...
Det är inte farligt. Jag ringer dem sen. Jag måste röra på mig.
-Jävla sjukdoms-helvete! -Älskling...
Uppgiften till nästa gång står här.
Välj EN sak, och tänk efter ordentligt.
Inte bara att ni vill vara glada, utan tänk ordentligt. Tack för i dag.
Å...!
Jag gör det inte.
-Otto, jag skriver inte om kungen. -Vi tar det senare.
-Jag skriver inte om invigningen. -Du måste.
-Då säger jag upp mig. -Okej.
-Gör det då. Jag har ett möte här. -Jaha...
Då gör jag det - här och nu.
-Vi tar det sen. -Det finns inget "sen".
Fy fan, vad skönt att bestämma sig. Det här är inte journalistik.
Jag är gjord för nåt viktigare än det här. Det är vi alla.
Ska vi berätta om det här för våra barnbarn? "Vet du vad farfar gjorde?"
"Han skrev om hundbajs och om kungen som invigde en ny sjukhusavdelning."
"Din farfar gjorde nåt för att förändra världen."
Världen brinner, barn svälter, folk dör för demokratin.
Vet ni vad jag gör? Jag tar konsekvenserna av mina åsikter.
Jag säger upp mig med omedelbar verkan.
Hör ni, vi startar en egen tidning.
Vi gör nåt vettigt av våra liv. Låt oss göra skillnad. Vad säger ni?
Ja...då vet jag.
-Mats! -Anki...
Är den pennvässaren verkligen din?
Kejsarens nya kläder.
En kompis...
Var så god.
-Hej... -Hej.
Jag vet inte hur jag ska börja... Vi sågs i Davids antikaffär.
-Jag åt lunch och du såg på saker. -Ja, ja, det var du med kungahuset.
Jag blev inspirerad av ditt prat om att jag kan bli en bra talskrivare.
Jag har funderat på det och nu känner jag att jag vet vad jag vill.
Jag vill göra skillnad. Använda min glöd, starta debatt, röra om.
Det här är helt ur det blå, men jag undrar om ni..."te-dim-tim-dish"...
...behöver en talskrivare här på Publikus.
Jag.
Men här på Publikus är vi FÖR kungahuset.
Mm...precis.
-Okej, tack för din tid. -Ingen fara.
KNACKNING
-Kan jag komma in? -Visst, men jag måste sticka snart.
-Har de pratat med dig? -Nej. Med dig?
-Vad sa de? -Jag tror att jag får sparken.
Jag blev superstressad och började tala i tungor.
Plötsligt pratade jag om hur bra och kul de verkar ha det på Norstedts.
Smart, eller hur? Nu går jag runt och säger adjö.
-Det var säkert inte så farligt. -Man vet att jobbet står på spel.
Och man vet att om man svarar fel, så är det kört.
Tror du det?
KLOCKAN PIPER
Jag måste hämta Stella nu.
-Pontus, har du tid? -Ja, absolut.
-Pontus har jobbat här i sju år. -Nio år.
-Han arbetar som redaktör. -Med redigeringsansvar.
-Ledsen att vi haffar dig så sent. -Jag har all tid i världen.
Då tar jag första frågan. Hur trivs du på förlaget?
-Hej då. -Hej då.
-Hej! Har du kryssat i att du går? -Vi är sena.
Vi kan strunta i kören och hitta på nåt kul.
-Hyra film och äta pizza... -VI är sena.
Jaha... Få se nu...fem, sex...
-Kom in. -Varför kom du inte?
RINGSIGNAL
-Vad hände? -Kom in.
-Vad hände? -Jag blev nojig.
Två saker: Jag blev ledsen när du inte ringde efter Kina.
Jag förstår att du är upptagen och får väl vänja mig.
Vid att jag inte ringer? Du ska vara sur för att jag inte ringde.
Kan du förlåta mig? Kan du det?
-Ja. -Bra.
-Och nummer två? Det var två saker. -Nej, det var inget.
-Jo, säg det. -Jag vill inte vara din "boy toy".
-Menar du "toy boy"? -Kanske det.
Men David, du är inte den typen. Och det menar jag som nåt positivt.
Då hade jag inte stått här.
-Tror du mig? -Ja.
Men som en fördjupning av att jag inte vill vara din...
-"Boy toy?" -"Toy boy."
-Vad gör du i kväll? -Ingenting.
Jag åkte hem tidigare för att nån hoppade av en dag i New York med mig.
-Får jag bjuda ut dig? -Bjuda ut mig...
Men helt på mina villkor, annars blir det inget.
-Varför är du så...? -Ja eller nej?
-Dejt. -Plånboken.
-Va? -Plånboken. Jag bestämmer allt.
-Hittar du nåt du vill ha? -Ja, jag vill ha en toast.
Nej, ingen toast.
-Då tar jag en sallad till förrätt. -Vi går direkt på varmrätten.
-Då tar jag fisken. -Vänta. Ja, det går bra.
-Och ett glas vitt. -Husets. Ge mig köttbullar och en öl.
-Vad håller du på med? -Visar dig min mest attraktiva sida.
-Du måste bestämma allt? -Det är mer attraktivt än så.
Mer djupgående och en mycket större orsak till oro och stress.
-Det låter spännande. -Ja.
Du frågade om jag kunde vara tillsammans med dig trots...
-Trots åldersskillnaden? -Jag har en lika viktig fråga.
Jag är 34 år och har en affär som jag bor i.
Jag har inget lantställe, reser sällan utomlands, lagar billig mat...
Jag har använt kuponger en gång.
Men jag ville inte ha två paket glass, så jag slängde den.
Jag unnar mig inga excesser. Ändå får jag det knappt att gå ihop.
Ekonomiskt ser du en helt vanlig människa framför dig.
Så min fråga till dig är...
...om du kan vara tillsammans med en helt vanlig människa.
Ta god tid på dig att svara, jag är inte ett dugg nervös.
Jag ska berätta varför du är attraktiv. För att du är ärlig.
Jag är så trött på spel - och du är den du är. Det är attraktivt.
Men vill du eller vill du inte?
Ursäkta mig. Här är fisken och köttbullarna. Smaklig måltid.
Vem behöver förrätt?
SKRATT
-Inte så mycket. -Är du gravid, eller?
Jag är inte gravid. Men Olle vill ha barn för att orka med sjukdomen.
-Det låter väl inte så dumt. -Jag blir som ett dopningspreparat.
-Ville ni inte ha barn? -Jo, men sen kom diagnosen.
Och nu ska vi ha barn för att hjälpa Olle, inte för att vi vill.
-Har du sagt det till honom? -Nej, jag skäms över att känna så.
-Varför det? -För att jag sviker Olle.
Det är lite anabola över det, men de flesta barn blir till av misstag.
Det gör väl inget om det är för att hjälpa Olle. Du älskar ju honom.
Ja, det gör jag.
Den är ju rolig.
Här bor jag.
Jag hade gärna bjudit in dig, men då blir det ingen sömn.
-Det är okej för mig. -En annan gång.
Jag ska upp tidigt och sitta i ett seminarium för kvinnliga företagare.
Jag ska inspirera dem. Då måste jag ha min skönhetssömn.
-En annan gång, då? -Absolut.
-God natt. -God natt.
-Ingen taxi? -Jag sparar pengar.
Om du har tur, får du förrätt nästa gång.
Mamma, jag längtar efter dig.
-Jag har svårt att sova. -Försök sova nu.
Hej då.
Nej... Nej.
Tre... Okej...
-Hon kommer när som helst. -Ingen fara.
Hej! Vad bra att du kunde träffa oss med kort varsel.
Som jag sa vill vi göra om lite i köket.
Så små lån är inga problem. Bestäm bara avbetalningstid och skriv på.
Pengarna är på era konton i morgon.
-Eller på Mats konto. -Jag tar det här lånet.
Vi är ju gifta, men jag tar det här lilla extralånet.
Fyll bara i de här papperen.
Namn, personnummer, kontonummer och anställningsuppgifter.
Okej? Var så god.
-Här vet jag inte vad jag ska skriva. -"Vårt Östermalm."
-Nej, jag skriver ingenting där. -Eller "Local Press Group".
-Mats? -Ja.
-Vad har hänt? -Jag har sagt upp mig.
-Varför sa du inget? -Vadå inte sa nåt?
Jag har pratat om det i alla år.
-Vi är väl två om alla stora beslut? -Jag kan ju få vilket jobb som helst.
Det är början på nåt skitbra.
-Men hur tänkte du med lånet? -Jag tänkte knappt, jag bara gjorde.
-Ibland vet man vad som är rätt. -Du är SÅ jobbig.
Jobbig på ett bra eller dåligt sätt?
Mats, vi har inte ens ett kök. Nya köksluckor är på väg. Vad gör vi nu?
Vi kysstes i porten. Det var grymt.
-Så du hittar inga fel? -Jo, självklart.
Men med henne krymper felen.
Förr har felen jäst och växt, men nu är de på väg att försvinna.
-Du är ju kär. -Hur kan du veta det?
Jag har aldrig sett dig sån här.
Jag känner inte igen mig själv. Jag har tagit betalt fel flera gånger.
Det pirrar i magen som när jag var 14-15 år. Vad ska jag göra?
-Ska jag hänga på eller spela svår? -Kör på. Satsa nu.
-Du vet aldrig när det tar slut. -Var så god.
Härligt...
Stella!
Hej, älskling.
Kan inte du sticka och leka ett tag? Jag ska bara prata lite med pappa.
-Vi är snart klara. -Det har gått jättebra.
Föräldrar har ringt och frågat varför deras barn åkte taxi till kören.
-Varför har de ringt dig? -Inte vet jag. Varför åkte de taxi?
Det var väl inte så farligt. Vi kom ju i tid.
Jag lovade att det aldrig ska hända igen.
Allt har gått jättebra. Vi har haft jättekul och hunnit med jättemycket.
-Hon trivs jättebra i lägenheten. -Jättebra...
-Du har inte satt in pengarna, va? -Nej, jag glömde det.
Det är dyrt att vara skild.
Ska vi ta en kopp kaffe? Ska vi fika tillsammans alla tre?
-Nej, det är bra. - Pappa går nu! -Hej då, Stella!
-Ring om det är nåt... -Visst. Glöm inte pengarna.
-Kommer du, älskling? -Hej då, Stella.
-Har det varit okej? -Mm.
Hej, hej.
Var har du varit? Jag har letat efter dig hur länge som helst.
-Varför det? -För att "de" har letat efter dig.
-"De?" -"De."
-De? -De vill träffa dig nu. Nu.
-Sätt dig. -Tack.
Då ska vi se, Pontus. Vi har tittat över strukturen-
-och det finns en hel del att göra för att uppnå en perfekt struktur.
Antonia har gjort en analys över hur vi kan effektivisera.
Med risk för att låta fyrkantig vill jag säga-
-att alla enheter på förlaget inte presterar på topp.
-Därför ska vi städa upp lite. -Bland personalen?
Vi har bedömt utvecklings- möjligheterna för varje enhet.
Nu kanske du känner dig som en "post-it"-lapp, men det är tvärtom.
-Ska du, Bill? -Okej.
Vill du bli ansvarig för ett av våra "imprints", ett underförlag?
Ansvar för utgivningen på faktasidan.
Högre lön, mer ansvar, mer arbete. Vad säger du?
RINGER UT
Tack för i dag. Lägg uppgifterna här framme.
Gick det bra?
-Olle, kan du komma hit? -Nu?
-Kan det inte vänta? -Nej, snälla kom.
Vad är det?
-Ni får arbeta själva en liten stund. -Vad har hänt? Berätta, Olle.
Sluta fråga. Skriv, annars får ni inte godkänt.
ELEVERNA JUBLAR
Jag älskar dig! Det kan ingen liten jävla njursjukdom ändra på.
En idé är värd sin vikt i guld, det vill säga ingenting.
Genomförandet är värt allt. Det finns ingen väg runt det.
APPLÅDER
Dags för publikens frågor. Prata i mikrofonen.
Vem är först ut?
-Hur ställer du dig till kvotering? -Jag tror inte på kvotering.
Jag tror det motverkar sitt syfte.
Där borta har vi en tjej.
Det har ju gått bra för dig. Finns det någon du kan tacka?
Det finns många i min omgivning som jag tackar varje dag.
Men det finns EN person som jag har nästan allt att tacka för.
Det är min man.
Bakom varje framgångsrik kvinna finns en stöttande man.
Vad heter du?
Jag heter David.
Och...
-Jaha... -Han tar det.
-Tack. -Tack.
Men...hänga upp luckorna klarar du kanske själv?
Ja...
Tack.
Textning: Anders Frisell Svensk Medietext för SVT
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.