Original subtitles

Annonsera din produkt eller ditt märke här kontakta www.OpenSubtitles.org idag

Jag måste ha tittat bort för ett ögonblick och sedan...

Minns ni inte?

Jag körde och...

- Har ni druckit något i dag? - Nej, det har jag inte.

Jag kunde inte sova, så jag tog en sömntablett vid tvåtiden.

Och du minns inte ens att du satte dig i bilen?

- Men utandningsprovet var okej? - Ja.

Du måste vara försiktig när du äter sömntabletter.

Men!

- Hej, Bonnie! Vad gör du? - Går.

- Mitt ute på vischan? - Det här är inte vischan.

- Du går längs med vägen. - Jag var ute och vandrade.

- Vad gör ni? - Behöver du skjuts?

Varför skulle jag vilja ha skjuts om jag är ute och vandrar, Madeline?

- Är du hög? - Om jag är hög? Vad...?

- Är du hög? Jag är ute och går. - Förlåt. Jag menade inte så.

Herregud... Förstår du nu? Jag måste få Abigail att flytta.

Den där kvinnan mår inte bra.

- Tack. - Nej, det var "åtta kvinnor".

Du är en helt otrolig förläggare. Tack. Hej då.

Gissa vem som kommer att pryda nästa månads omslag -

- på USA: s största dammagasin?

- Ingen aning. - Jo, du vet.

- Du är ta mig fan gift med henne. - Åh, älskling. Min omslagsflicka!

Gordon Klein? Specialagent Michael Nelson från FBI.

- Lägg händerna på huven. - Vad är det här?

- Händerna på huven nu! - Ursäkta mig!

- Ni är gripen för konspiration. - Det är ett missförstånd!

- Det här är min make Gordon Klein! - Det vill säga säkerhetsbedrägeri.

- Ring Walker. - Vad är det här?

Vad gör ni? Ni kan inte bara ge er på någon på en offentlig plats!

- Ni har rätt till juridiskt ombud... - Ring Walker nu!

- Ni måste lugna ner er. - Ni för ju bort min man, för fan!

Vi kommer att hålla er informerad.

- Jag har varit jätteorolig. - Det är mitt fel.

Jag hade en kris i morse och Celeste kom till min räddning.

- Var är bilen? - Den gick sönder.

- Är allt bra med pojkarna? - Ja, de gör sig i ordning.

- Gick du ut så där? - Jag var tvungen.

- Det var en krissituation. - Vad för typ av kris?

Typen som korta människor har?

Du gillar väl inte mig, Madeline?

Du menar säkert väl.

När jag var väldigt ung hade min familj flyttat -

- så jag skulle börja i en ny skola och var rädd.

Min far gav mig ett gott råd.

Han sa: "Mary Louise, se till att bli vän med skolans mobbare."

Är det jag som är översittaren här?

På dina bra dagar tror jag att du är en gudagåva.

Men på dina dåliga dagar är du absolut inte det.

- Jävla knäppis. - Va?

Vad är det?

- Har du tänkt på vår övningsdejt? - Vår övningsdejt?

Det är ett slags test.

Vi kan duscha, klä upp oss, äta på restaurang och snacka.

Om det inte är rena katastrofen kan vi göra det på riktigt.

Ja. Jag vill inte vara ofin, men du är...

Du är äkta som människa, men du är väldigt...

Du är väldigt märklig.

En av de sista socialt accepterade fördomarna är mot knäppskallar.

Jag är känslomässigt intuitiv. Jag får en viss känsla om folk ibland.

- Om mig? - Ärligt talat, nej.

Men du är väldigt tolerant och vänlig.

Och du är söt i vadarstövlar.

Hur kan jag låta bli att inte ens öppna för möjligheten?

- Ska du och pappa skilja er? - Va?

Älskling... Nej, självklart inte. Varför frågar du det?

Pappa får dig aldrig att skratta och du verkar arg på honom.

Jag är inte arg på honom. Okej?

- Vem är du arg på? - Ingen.

Du...

Va?

Vem var det?

Jag saknar honom fortfarande. Det kommer jag nog alltid att göra.

När du pratade om att börja dejta igen kändes det som en skymf.

Helt befängt, faktiskt.

Jag vill bara ha honom.

Jag vill prova en sak.

Tänk tillbaka på en av gångerna när han misshandlade dig.

Den där gången i garderoben efter hans julfest.

Slut ögonen och återupplev den incidenten.

- Snälla, be mig inte att... - Det är viktigt. Kan du försöka?

Jag vill att du sluter ögonen...

...för att återuppleva incidenten.

Nu vill jag att du tänker dig att det är en nära vän som utsätts.

Tänk dig att det i stället är Madeline.

- Jag kan inte... - Tänk dig att det är Madeline.

Nej!

Nej! Nej!

Förtjänade Madeline det?

Borde Madeline stanna i den relationen?

Jackan.

Tack.

- Inte i dag. - Kom.

- Skojar ni med mig? - Stig åt sidan.

Håll ut armarna som ett flygplan.

Åh, herregud.

Vad i helvete, Gordon? Vad i helvete?

Jag kommer att släppas mot borgen, så...

Berätta!

Jag satsade stort på att göra en blankning mot Saul Hoffmans företag.

Jag berättade om den blodförtunnande medicinen.

- Så det var inget bra? - Nej, det var det inte. Jösses.

- Jag visste det, men ingen annan. - För helvete.

Testresultaten var usla, så jag började blanka för fullt.

Måste du sitta inne för det?

- Åh, herregud! - Okej...

- Du, det är inte det värsta. - Va?

Jag liksom satsade ranchen. Vår ranch.

Sedan vidtas det civilrättsliga åtgärder.

Vi är bankrutt i slutet av året, om inte innan dess.

Hör nu här, Amabella klarar sig. De kan inte röra hennes fond.

Men jag har inte skrivit på något, så mina pengar kan de inte röra.

Jag vet, men det är vår gemensamma egendom. Amabellas fond är...

Helvete också!

Gordon...

Jag tänker inte inte vara rik.

Det här kan vara positivt. Vissa kapitel i livet är...

Jag tänker inte inte vara rik!

Han är väldigt smart. Jag tror inte att han fejkar något. Han är...

Han är nog den han verkar vara. Han är märklig, dock.

Han kanske har asperger eller något. Det är något med honom.

Jag vet inte. Jag har aldrig träffat någon som han.

De fejkar det ibland.

- Asperger? - Ja, för att komma undan med allt.

- Bonnie. - Mamma?

Hej, gumman.

- Hej. Vad gör du här? - Jag ville överraska dig.

- Din man ringde mig. - Va?

- Du hade inte rätt att göra så. - Jag var rädd. För att förlora dig.

Varför försöker du inte prata med mig då, Nathan?

Jag har försökt och det vet du! Jag har försökt. Det vet du.

Det tog på mig när äktenskapet med Madeline tog slut.

En skilsmässa skapar ett trauma. Något som ska vara evigt tar slut.

När man har tagit sig igenom det litar man inte på att marken bär.

Jag är medveten om att ett äktenskap är skört.

Att det kan gå upp i rök.

Och du... Jag vet inte var du är, men du är inte här.

Han sitter i fängelse och har förlorat alla våra pengar.

Han kanske kommer ut i några dagar tills de...

Han har förlorat allt. Mina pengar. Hans.

Okej, kom här. Nej, nej, vi kan inte gå in dit. Vi går inte in dit.

Det här är rena katastrofen. Åh, herregud!

Åh, herregud. Den jäveln har ruinerat mig! Ruinerat mig!

Det här är min barndom. Det är allt jag kämpade för att komma ifrån.

- Och Quinlan var där. - Va?

- Jag tror att hon har tipsat någon. - Det var ju FBI. Vadå Quinlan?

Ja, men vem tipsar dem? Och varför har FBI tagit min dator?

De var på mitt kontor och de tog min iPad.

Jag måste ringa en advokat som kan fastighetsrätt.

Jag måste lista våra tillgångar. Du har rätt.

Behöver du något lugnande eller...?

När vi blundar för våra känslor, speciellt de jobbiga -

- kan de bli stora, fula monster och det är inte bra.

Ni ska veta att ni alltid kan komma och prata med mig.

Ni kan prata med mig om allt. Om ni har blivit retade.

Om saker som hänt här eller på nyheterna.

Jag finns här vad ni än behöver prata om.

Någon?

Kan man prata om en död pappa?

Han sa det utan omsvep, utan något tecken på trauma.

Jag vet inte om det är bättre eller sämre än...

- Går de fortfarande i terapi? - Ja.

Jag beklagar verkligen.

- Gjorde jag något fel? - Nej, man ska prata om sina känslor.

Jag bara...

Det är bättre att prata med mig än med någon på skolan.

- Men du vill inte prata om det. - Det är inte sant.

Du låtsas helst att allt är okej.

Det borde jag inte göra.

Jag... Vi är en familj och...

I en familj ska man vara öppna och ärliga mot varandra.

Vi är nog inte den typen av familj.

Va? Jo, det är vi. Självklart är vi det, Max. Självklart.

- Farmor! - På bänken, tack.

- Hej! Vad är det här...? - Det hände något i skolan.

Det är som du sa häromkvällen.

De sörjer fortfarande.

Allt är bara så jobbigt, vet du.

Jag vet.

När vi förlorade Raymond visste jag inte om jag skulle orka gå vidare.

Jag var säker på att jag inte skulle orka gå vidare, men det gjorde jag.

För Perrys skull.

Och det kommer du också att göra, för pojkarnas skull.

Vad var det som hände i morse?

Jag vet inte, jag bara...

Jag tog en sömntablett och plötsligt satt jag i bilen.

- Har det hänt förr? - Nej.

Jag har bestämt mig för att hyra en lägenhet i området.

Då kan jag vara nära er utan att...

Jag vill vara här när ni behöver mig, men inte när ni inte gör det.

Jag är så tacksam för allt, men lite svängrum vore nog bra.

Madeline sa att ni hade grälat.

- Jag gillar inte henne. - Du måste försöka.

Det har jag gjort, men hon är svår att tycka om.

Hon har varit min livlina. Hon är en underbar människa.

Du misstar dig.

Har jag sagt att hon räddade Max från att drunkna en gång?

Gjorde hon?

Oj då. Var var du?

Du tittar alltid på mig med... misstänksam blick.

Nej, det är inte min mening.

Men jag ser på dig som... en gåta.

Det var så Perry beskrev dig för mig från första början. Visste du det?

- Sluta, din idiot! - Hörni!

Hörni! Nu räcker det.

Sluta, sa jag. Det räcker nu!

- Sluta! Nu räcker det. - Dra åt helvete!

Vad sa du?

Nej! Du får inte bli som han!

Förlåt, Max. Får jag se? Förlåt, Maxie.

Förlåt. Åh, herregud.

Kom hit, Josh.

Är allt bra? Gick det bra?

Känner du doften? Det rensar bihålorna.

Det finns så mycket som ska hjälpa oss att bli bättre människor.

Självhjälpsappar i mobilerna.

Ibland behöver vi bara stanna upp och andas.

Bara andas in luften som finns runt oss.

Är det för min skull, mamma? Vill du att jag ska andas bättre?

- Vad står på, Bonnie? - Ingenting. Nathan överreagerar.

Nathan är en träskalle.

När det handlar om känslomässig intelligens?

Åh, Bonnie. Han är dum som ett spån.

Jag undrar ofta om det var därför du gifte dig med honom.

Du är omgiven av människor som inte förstår dig.

De ser inte ut som du.

Jag har inte sett en enda svart person här.

Är det därför du är här?

Vi vet alla hur förtjust du är i dina murar.

Du är helt ute och cyklar.

Det ligger något i luften, Bonnie. Och jag gillar det inte.

- Jag ska börja springa. - För livet?

Nej, jag ska börja springa för att Bonnie gillar att springa.

Jag ska visa intresse för det hon gillar.

Så jag slipper lunchen?

Minns du när du sa "bara ge mig en anledning"?

Ska vi se till att få det här ur våra system?

Okej, du bad mig att äta lunch med din fru och nu...

...vill du slåss. Vilket är viktigast om jag inte hinner med både och?

- Seriöst? - Så du säger nej?

Låt bli, kompis. Låt bli. Jag varnar dig.

Ärende 6273, staten mot Gordon Klein.

James Taylor för åklagarsidan, herr ordförande.

Steve Gardner, jag företräder mr Klein. Vi yrkar icke skyldig.

Mr Klein, ni står åtalad -

- för säkerhets-, brev- och överföringsbedrägeri -

- enligt stycke 17A i 1933 års säkerhetsakt -

- och regel 105 i sektion M av utbytesakten.

- Borgen? - Klein är tidigare ostraffad.

Jag yrkar på en borgenssumma i storleksordningen en miljon dollar -

- med tanke på hur allvarlig anklagelsen är.

En miljon låter överdrivet.

Borgen bestäms till en miljon. 500 000 dollar kontant...

Sluta!

- Datum fastställs på tisdag. - Tack, herr ordförande. Tack.

Någon kommer att starta ett företag och göra den perfekta pommesen.

Näringsrik, hälsosam och inga kalorier. Det blir rena guldgruvan.

Minns du när du kallade dem "pomp freaks"?

- Va? - Pommes frites.

När hon var liten sa jag att de hette "pommes frites" -

- och hon började kalla dem "pomp freaks".

- Jag har aldrig sett dig äta pommes. - Jag äter pommes frites.

Du har bara inte märkt det. Det är väl det som är din grej?

- Va? - Var inte överkänslig nu.

Nej, jag är inte överkänslig, men vad menar du?

Jag lägger visst märke till saker.

Jag lade märke till saker och bad dig komma, så...

Och jag är här... för att du inte klarar att knyta an till din fru.

- Mamma, du dricker igen. - Nej.

Bara ett glas. Vid festliga tillfällen.

Ett glas går bra. Men inte hundra.

De dagarna är förbi. - Ditt problem är att du är ouppmärksam.

Sluta nu.

Du ringer mig och säger att något är på tok, att Bonnie inte är sig själv.

Och att det har pågått i mellan ett halvår och ett år.

Kan du vara lite mer precis, Nathan?

Kan du säga ett specifikt datum eller något annat då det började?

För det kan jag.

Det var efter den där studentskivan som ni alla var på.

En man dog och Bonnie var där.

Din fru såg en man ramla nedför trappan, krossa skallen och dö!

Hon har antagligen lidit av posttraumatisk stress.

Jag mår bra.

- Vi är på en restaurang. - Vadå?

Ska vi låtsas att allt är okej? Din dotter mår inte bra!

Ditt deppande fungerar uppenbarligen inte för din man.

Och det lär inte funka för din dotter.

- Och det funkar inte för dig. - Mamma!

Jag är verkligen glad att du är här.

Kan vi bara äta middag som en normal familj?

Vi är en normal familj.

Vi lägger oss i varandras liv. Det var därför han ringde.

- Så du har inga syskon? - Jag hade en bror.

- Han gick bort när jag var fem. - Åh... Jag beklagar.

Och du?

Jag är enda barnet.

- Såvitt jag vet, alltså. - Jaha?

Jag står inte min far så nära, så...

Man vet aldrig.

Så din mamma har gått bort -

- och du har inga syskon, såvitt du vet -

- och du pratar knappt med din pappa.

Jag vill inte verka förmäten...

...men om det skulle funka mellan oss...

...skulle jag få ha dig helt och hållet för mig själv.

- Jag har nattat pojkarna. - Tack, Mary Louise.

De var helt slut. Max har redan somnat.

De säger att de har en bror.

- Perry hade tydligen en son... - Va?

...med en annan kvinna, och pojken går i deras klass.

Jag har visst ett barnbarn till.

Skulle du kunna tala om för mig vad han heter?

- Nej! - Hur har de då fått veta det?

Vi sa det till den där polisen. Den jävla satmaran har säkert...

Förlåt.

Ta reda på vad pojkarna vet och ring upp mig igen.

- Vad är det nu? - Celeste ringde bara om tvillingarna.

- Vet de att Ziggy är deras bror? - Vem har sagt det?

- Jag hörde dig i telefon. - Sa du det till Max och Josh?

- Bara att de har en bror i tvåan. - Herregud, Chloe!

- Jag sa inte vem. - Har du sagt det till Ziggy?

Vänta nu, är Perry Wright Ziggys pappa?

Gå till ditt rum. Ge mig din telefon. Vi får reda ut det här senare.

Jag är verkligen ledsen. Hon har fått utegångsförbud.

- Jag måste lägga på. - Helvete.

- Du, kan vi prata lite? - Vad har jag gjort?

Du har inte gjort något.

Har Chloe Mackenzie sagt något till dig om vem som är din pappa?

Hon sa att det var Max och Joshs pappa. Är det sant?

- Hur länge har du vetat det? - Sedan i augusti.

Har du vetat det sedan i augusti och inte sagt något till mig?

Jag tänkte att du bara skulle ljuga ändå.

Jag visste inte.

Under alla år när du frågade var han var och vem han var...

Jag visste inte vem han var.

Jag visste inget förrän frågesportskvällen.

- Varför sa du inget? - Jag visste inte vad jag skulle säga.

Jag tänkte att jag skulle vänta.

- Tills när? - Tills du blev äldre.

Sa Chloe något annat?

Något om att mr Wright grep tag i dig.

Att det var så jag kom till. Han grep tag i dig.

Nej.

- Vad menade hon, då? - Får jag sätta mig hos dig?

Jag tror att Chloe råkade höra att han "förgrep" sig på mig.

Vad betyder det?

- Jag ville berätta det. - Men det gjorde du inte.

- Jag skyddade Jane och Celeste. - Jag är din make.

Okej, men kan du förstå och kanske fundera över -

- att det är kränkande för en kvinna att berätta att hon våldtagits?

Men du kan kränka vår familj och vårt äktenskap, då?

Jag är din man och ska hjälpa dig igenom sådant här.

Det är klart att hon hör när du viskar i telefon, Madeline.

Bara se vad vår dotter har gjort.

Ska vi ha hemligheter för varandra? Är det vår grej nu?

Kom igen. Jösses!

Mamma? Jag är verkligen ledsen, igen.

Jag vet, gumman. Jag vet.

Du får inte berätta sådant du hör oss prata om i telefon för dina vänner.

Okej? Inget mer tjuvlyssnande nu, unga dam.

Är pappa arg på mig?

Pappa är arg, men det är grejen med familjer.

Man kan vara arg och man kan gräla -

- men man kommer över det och samlar sig på nytt. Så är det med familjer.

- Det är ingen fara med oss. - Okej.

Kan jag få tillbaka min telefon?

Så det här ska ha hänt för, vadå, nio år sedan?

- När ni kämpade för att få barn? - Snälla du...

När fick du vetskap om den här påstådda affären?

Det var ingen affär. Det var våldtäkt. Våldtäkt.

- När fick du reda på det? - Kvällen då han dog.

Hur kan du... Den här kvinnan... Hon...

Hon kan ha haft flera partners. Hon kan ha blivit drogad.

Du känner henne inte. Hon kan ha...

Tänk om hon har fel?

Vill du inte desperat att hon ska ha fel?

Vill du inte desperat veta att han inte bedrog dig?

Att tro att... Han var inte kapabel till det hon säger.

Det var han inte. Det kommer jag aldrig att tro.

Din son var inte så oskyldig. Han slog mig.

- Det tror jag inte. - Många gånger.

- Varför gick du inte till polisen? - Det borde jag nog ha gjort.

- Men det gjorde du inte. - Nej, det var inte så enkelt.

Jag tror dig inte. Varför är du så villig att tro henne?

Varför är du så villig att vanhedra hans personlighet -

- minnet av honom och den han var?

Det är så svårt.

Jag talar om hur det var.

Jag säger inte att jag var utan skuld.

Jag säger bara att vi var våldsamma mot varandra och ibland...

Ibland ledde det till sex.

- Jag vill inte... - Vi älskade varandra.

- Vi... - Men han slog dig.

- Det var en sjukdom. - Och du gick inte till polisen?

Jag... Jag ska gå till polisen.

- Va? - För att få svar.

Du utelämnade en del saker, eller hur? Att han hade ett annat barn.

Att du tänkte flytta och hade hyrt en lägenhet. Det utelämnade du.

Att du tänkte lämna honom samma kväll som han dog.

Det utelämnade du.

Och att du fick veta att han hade bedragit dig -

- bara tio sekunder innan han...

Innan han föll nedför en trappa och dog.

Det utelämnade du också.

Hur är det med Ziggy?

Han är... Jag vet inte.

- Och hur är det med dig? - Jag måste berätta en sak. Jag...

- Jag berättade hur det gick till. - Att det skedde med våld?

Bara en del, men han vet att han inte får berätta för Max och Josh.

- Vi var överens. Vi skulle vänta. - Jag vet, men kan inte ljuga längre.

Hela hans liv bygger på en lögn. Jag kan bara inte fortsätta så.

Jag vet att du måste skydda dina pojkar, men jag måste skydda min.

Jag måste vara ärlig mot honom.

Det här är så jävla sjukt.

- Har du berättat om Ziggy? - Nej, inte ännu. Jag bara...

Jag ska göra det. Jag menar...

- Bonnie! Hej. - Hej.

- Hinner du prata lite? - Visst.

Jag vill inte lägga skuld på dig eller Nathan, för den delen.

Men jag vill gärna att Abigail bor hos mig.

Ja, hon behöver mer än jag kan ge henne.

Vad är det som händer? Mår du bra?

Nej, jag mår inte bra. Det vet du. Hela grejen är jobbig för mig.

Ibland vaknar jag kallsvettig om nätterna med en känsla av...

...att den kommer att sätta dit oss.

Vem pratar du om?

Lögnen.

Jag måste gå.

Du gillade den sången förr.

Och att sitta på ditt ansikte. Tror du att det lär hända igen?

Ge mig ett enda jävla skäl?

Jag ville ha en Gulfstream.

- Aj, som fan! - Du är patetisk.

Människor är fulla av begär. Herregud.

Så är det. Jag, du... Herregud, speciellt du.

- Va? - Vad fan gör du?

- Vad fan säger du? - Vad gör du?

Skojar du med mig? Sa jag någonsin att jag ville ha mer?

- Sa jag det? - Jag kanske ville ha mer.

- Bara hoppa ut ur bilen. Snälla! - Sluta överdramatisera och kör.

Tänker du lägga skulden på mig för att du förlorade mina pengar?

- Nej, men inget händer i ett vakuum. - Ut ur min bil!

Ut ur bilen, för fan!

Åh, herregud...

Kan någon ge en kvinna lite andrum?!

För helvete!

- Jag motsätter mig inte att bo här. - Vilken lättnad.

Så länge huvudmålet inte är att övertala mig att gå på college.

Målet är att ge dig en stabil levnadsmiljö -

- där din beslutsfattarförmåga kan utvecklas.

- Den var bra. - Men får jag säga en sak?

Du förhastar dig. Livet består av byggstenar som man står och växer på.

Och du sparkar bort den viktigaste stenen, vilket är utbildning.

Du brukade påstå att familjen är den viktigaste byggstenen.

- Ja, självklart är det så. - Har du sparkat undan den?

- Vad menar du? Du knullade med teaterchefen i fjol.

- Det där var opassande. - Och du är en hycklare.

Det här handlar om dig och din framtid.

Ed...

- Hej. - Vad står på?

- Vi pratade bara om college. - Var det allt?

Det jag hörde om att knulla en teaterdirektör, då?

Nej, det... Du hörde fel.

- Vart ska du? - Jag ska undersöka hörseln.

- Helvete! - Du sa att han inte var hemma.

Men vi känner redan honom.

Ja, men nu träffas ni som... Ja, som bröder. Det...

Vi är redan vänner. Vad spelar det för roll?

Jag vet inte.

Men det här vet jag: han är en del av er familj nu.

Familjen är inte alltid allt, men ibland är den det.

- Var pappa en dålig människa? - Nej. Nej, nej, nej.

Er pappa var en underbar människa. En vacker människa.

Han kunde vara svag.

Som vi alla kan vara. Han kunde göra misstag, men er...

Er pappa var en vacker, underbar man.

Okej...

Tack för att du kom tillbaka. Jag...

Så långt jag kan begripa och jag kan inte begripa vad jag har gjort...

Det handlade om mig och jag...

Jag är verkligen ledsen. Det handlade inte om dig. Kanske om oss som par.

- Jag vill att vi ska gå i terapi. - Okej.

Det har ingenting med dig att göra. Det hände för så länge sedan.

Det har inte med min kärlek att göra för jag älskar dig så mycket och...

Jag måste få veta vad du tänker.

Att du hade tänkt sitta på den här hemligheten som du satt på -

- om Perry och Ziggy.

Att du var otrogen.

Att du berättade för Abigail om det.

Jag vet. Det hände i ett svagt ögonblick.

- När då? - Förra året.

Så hon har vetat om det i ett år?

Min dotter - ja, jag ser henne som en dotter - har vetat om det i ett år?

Förlåt, jag gjorde ett misstag. Jag...

Jag ska göra allt för att fixa det.

- Vet Chloe om det? - Nej! Nej, självklart inte.

- Hur kan du vara så säker på det? - Jag lovar, hon vet inget.

Jag är verkligen ledsen, hon...

Det här handlar inte bara om dig. Det handlar om mig, om oss.

När du säger "oss", vad betyder det ens?

Det kan inte betyda... ärlighet. Eller hur?

Det kan inte betyda sanning eller tillit.

Det kan inte betyda att vi anförtror oss åt varandra, så vad är "vi"?

Jag ska tala om vad jag tänker och tror.

Jag tror att det är över mellan oss.

Jag värdesätter verkligen att du kom, mamma. Det gör jag.

Vilket betyder... att nu är det nog.

Jag vill inte ha något av det där i min familjs liv.

Det är sista gången vi pratar om det.

Jag har sett syner på sistone, Bonnie.

- Det vet jag att du också har gjort. - Mamma...

- De är kraftfulla. Gumman? - Låt bli.

- Någon drunknar. - Sluta.

Jag ser massor av vatten och någon drunknar.

Just nu ser jag hur du på sätt och vis drunknar.

Vem ska skydda dig, hjärtat?

Du behöver inte skydda mig.

- Inte från onda andar eller syner... - Från vad?

Berätta.

Vad har du gjort den här gången?

Jag vill att du går nu.

Jag älskar dig också, gumman.

Du bjöd hit henne, så du får göra dig kvitt henne.

Vadå, med råttgift, eller?

Eller en helg med Maddie?

Allvarligt, kan du be henne att åka hem?

Kan du tala om vad det är som pågår?

Du måste ha tålamod, älskling.

Text: Anna-Karin Strobel Lando www.sdimedia.com

Stöd oss och bli en VIP-medlem för att ta bort all reklam från www.OpenSubtitles.org