Original subtitles

New York, tre månader senare.

Lite molnighet och skurar imorse, men det tycks vara som bortblåst nu.

Självkänslans psykologi

- Jag kollar posten. - Okej.

Det är jag.

Ja... jag fick det precis.

Nej... nånstans i vardagsrummet.

Fick du reda på något?

Bra. Vi ses om tre dagar.

Glöm inte att ringa om AC:n. Det är för varmt i lägenheten.

- Jag fixar det. - Tack.

Jag tror att AC:n funkar nu.

Det är du... som är för het.

- Försöker du förföra mig? - Nej. Kanske.

- Funkar det? - Du kanske borde anstränga dig mer.

- Hej, turturduvor. - Hej, Kate.

Hur är läget?

- Jag måste sticka, älskling. - Ja.

- Trevlig resa, Linz. - Tack. Vi ses om ett par dar.

Hej då, älskling.

Hej då.

Låt mig gissa... Du har kört vilse

Nästan där

- Kom hit. Vad kul att se dig. - Detsamma.

- Hur var körningen? - Lång.

- New York, vad är det? 18 timmar? - 20.

Tja, om du inte åkt hade vi träffats oftare.

- Det vi gör för kärleken. - Ja, det brukar heta så.

- Så var är hon? - Några dagar i Grekland.

Jag sa inte att du skulle komma. Hon kommer att bli jätteglad.

Låt mig visa dig vårt ställe.

Ja, det gjorde jag. Jag fixar det på en gång.

Okej. Hej då.

Jag måste skicka epost till en kollega, men känn dig som hemma-

- och när du är klar kommer du upp till lägenhet 12 mittemot poolen.

- Okej? - Japp.

- Hej, snygging. - Jag glömde att berätta...

- ...hur mycket jag älskar dig. - Jag älskar dig också, Linz.

- Är du på flygplatsen? - Ja, trafiken var bra för en gångs skull.

- Du blöder, gullet. Är du okej? - Jag tror det.

Sist jag blödde var i femman.

Det måste vara hettan. Hur som helst måste jag gå innan jag blir sen.

- Ring mig när du är framme. Hej då. - Hej då.

- Hej. Välkommen. Vad tycker du? - Din samling har växt.

Ja, det har den. Och kolla in mitt favorittillskott.

El Santo. Okej, han son, men jag ska berätta en sak.

Han följer definitivt i sin pappas fotspår. Du ska se hans hopp.

När började du läsa?

Det där är Lindsays. Gamla böcker är tydligen hennes nya grej.

Jag tänkte ha en grillfest lite senare. Jag presenterar dig för några vänner.

- Will. - Sarah, lyssna på mig bara.

Jag vet att det var två år sen dina föräldrar dog. Det har varit tufft-

- men du måste gå vidare. Det var därför jag ville få hit dig och tänka på annat.

Slippa tänka på jobb och slappna av. En liten semester.

- Vad säger du? - Jag ska försöka, okej?

Jag ska försöka.

Nej, jag äter bara vegoburgare.

De här burgarna kommer att...

- Tror ni att de är klara? - Nej, det ser inte ut så.

- De är inte vegetariska. - Du har aldrig ätit godare, lita på mig.

Sarah, kom hit. Det här är Sarah. Sarah, det här är Zac.

- Kate, världens bästa sjuksköterska. - Sluta.

- Det är visst första gången i Florida? - Ja, det stämmer.

- Hon körde ända hit, fattar ni? - På riktigt?

- Jag gillar det. Poetiskare än att flyga. - Visst är hon skum?

- Alex, hälsa på Sarah. - Hej.

- Är det allt? - Du har i princip träffat alla här nu.

- Är det bara ni fyra. - Zac överdriver. Vi bor här året om.

Jag har bott här i över ett år. Men de andra hyresgästerna kommer och går.

- Okej, det låter lite deppigt. - Nej, det är rätt schyst faktiskt.

Vi får poolen för oss själva och vi kan ha grymma fester.

Nästa är förresten imorgon.

- Du är inbjuden. - Tack.

- Okej, vem vill ha en burgare? - Jag är hungrig.

Vill du ha ost på. Vad vill ni ha?

- Här. - Du är inte säker här. Åk på en gång.

Sarah, ska du inte ha?

- Alex! Vart ska du? - Jag har en del att göra. Tack för ölen.

- Han har problem. - Låt honom vara. Han är skum bara.

Sarah, mer att dricka?

Jag vet inte vad ni tycker, men burgaren gjorde mig riktigt varm.

Som om du behöver en ursäkt för att ta av dig t-shirten.

- Jag tog av masken och alla blev rädda. - Var det Linz idé?

- De sa att de skulle på bio, så... - Jag minns att du blev livrädd.

- Det låter som Lindsay. - Ja. Hur träffades ni förresten?

Hennes föräldrar flyttade in bredvid mina i Texas när vi var sju.

Jag råkade sparka in en boll på hennes gård och hon var så blyg...

...men gav tillbaka den, så...

Jag kunde bara spanska, så det var svårt att förstå varandra.

Lite som nu.

- Vi lyckades ändå bli vänner. - Som syskon.

Och sen tog vi studenten och flyttade till New York för att gå på college.

Schyst. Hade inte du nattskift ikväll?

Ja, om en timme. Zinder Cooperation behöver min expertis...

...för att hålla hackare borta. Ha så kul nu, så ses vi vid lunch imorgon.

- Visst. - Adios mis amigos.

Jag ska också gå. Du har mitt nummer om du vill gå till stranden imorgon.

- Okej. - Hej då.

- Så... vad gör du förutom att sola? - Folk fotar mig.

- Till tidskrifter och sånt. - Intressant.

- Jag ser att du tränar. - Tror du?

- Sarkastisk? - Inte alls.

- Jag vill bara veta vad du tycker om mig. - Tänk om jag inte vill berätta.

Jag tror att du precis gjorde det.

Vilken bra start.

- Sarah, är du okej? - Jag var i vardagsrummet.

- Och det kändes som att jag var i vatten. - Har du druckit för mycket?

Jag drack lite.

Men, nej... Jag svär att jag... Jag förstår inte.

Sarah, jag tror att du är utmattad bara. En lång resa i kombination med alkohol.

- Du kanske bara borde sova. - Ja, du har nog rätt.

- Är du säker på att du är okej? - Ja, tack.

- Okej... god natt. - God natt.

Vi har ingen puls.

Se på mig.

Sarah? Sarah.

- Det är jag, Alex. Lugn. - Vad är det som händer?

Lugna ner dig.

Följ med mig.

Här, du är blöt.

Något drog ner mig i poolen.

Men det fanns inget där.

För några månader sen försvann en tjej som var här på semester.

Hon hette Jennifer. Polisen letade efter henne, men de hittar henne aldrig igen.

Vad menar du?

Jag såg vad som hände med henne. Hon försvann i poolen.

Då är jag alltså inte galen. Vi måste ringa polisen.

Tror du att de tror på något sånt? Dessutom skulle jag bli misstänkt.

- Jag måste berätta för Will. - Tålamod visdomens följeslagare.

Ta dig till en säker plats först och sen kan du ringa Will.

Det här är Will. Jag är inte här, men återkommer så snart jag kan.

Will, något har hänt.

Jag är på Motell Sunrise. Ring eller kom hit när du hör det här.

- Liza. - Hej.

- Ska du gå ut? - Ja, mr Brook.

- Vad snygg du är. - Tack.

- Ha så roligt, men var försiktig därute. - Ja, ha en fin kväll.

- Vad vill du? - Nåt märkligt pågår i bostadsområdet.

- Och varför skulle jag bry mig? - Jag vill att nån bevittnar det.

Har du inga vänner? Vänta lite.

Jim, du förstår inte. Vi kan tjäna massor av pengar på det här.

Men vi måste göra något innan någon annan gör det.

- Vad är det för nåt? - Kom och se själv.

Låt mig berätta en sak, din lilla skit. Om jag kör ner dit för ingenting...

- ...så betalar du för min tid. - Du blir inte besviken, jag lovar.

Det har jag hört förut. Vi ses strax.

- Tack för att du kom. - Självklart.

Sarah, förlåt om jag är rättfram...

...men jag måste fråga. Är det säkert att du inte tar några droger?

Jag vet att vi inte känner varandra, men jag tar inga droger, okej?

Okej. Jag har bara svårt att tro på allt du berättade i telefon.

Jag förstår det inte heller, men jag lovar att nåt försökte döda mig ikväll.

Och du påstår att Alex såg flickan försvinna i poolen?

Efter det som hände mig finns det ingen anledning att tvivla.

Jag antar att det är därför han tittar på vattnet hela dagarna.

Varför nämnde inte Will att en tjej försvunnit där?

Gjorde han inte? Det trodde jag. Han kanske bara försökte skydda dig.

- Har ni aldrig känt nåt märkligt? - Nej.

- Men när ni simmat i poolen då? - Vi badar där jämt.

Jag vet inte vad mer jag ska säga.

- Du måste tycka att jag är galen. - Nej, det gör jag inte.

Jag försöker också bara förstå det.

Jag vet bara att jag är rädd.

Det behöver du inte vara. Skulle det kännas bättre om jag stannade?

- Ja, det skulle jag uppskatta, tack. - Okej.

Jag hade glömt hur fult det var här. Det passar dig bra.

- Hej, Jim. - Så... vad ville du visa mig?

- Det är precis där. - I poolen?

Jag ser inget.

Fan också!

- Jag ska skjuta skallen av dig. - Mamma gjorde misstaget...

...att gifta sig med dig. Hon var naiv och insåg inte att du bara ville åt pengarna.

- Sen dödade du henne. - Vad snackar du om? Det var cancer.

Hon blev sjuk på grund av dig!

- Du slog henne... - Alex, vad är det här?

...och förödmjukade henne.

- Och tog hem andra kvinnor. - Vad är det här, Alex?

Hon var för rädd för att be om hjälp.

Och när hon dog blev jag ditt byte.

Du kom hit när du insåg att hon skapat ett konto i mitt namn du inte kan röra.

Alex! Alex, förlåt mig. Du måste sluta.

Det är försent.

- Det vill ha dig. - Alex.

Snälla, sluta.

Vad händer?

- Det var som att vattnet omslöt mig. - Vilket vatten?

Det är helt torrt här. Det var bara en mardröm.

Det kändes så äkta.

- Förlåt att jag väckte dig. - Nej, du är uppjagad, jag fattar.

Det känns som att jag håller på att bli galen eller nåt.

Du vet... När jag och min lillasyster var barn brukade vi dela säng-

-och när hon hade mardrömmar sa jag:

"Ta min plats och mina drömmar, -

- så tar jag dina mardrömmar och slänger bort dem".

Funkade det?

Tja...

Hon sov åtminstone som en baby.

Tack.

Det måste vara Will.

- Är du okej? - Ja.

Jag fick ditt meddelande när jag kom hem. Vad händer?

Du vet vakterna som står utanför Buckingham Palace i England?

De skulle kunna anställa dig. Du har allt de letar efter.

Orörlighet... och absolut inga känslor.

Se. Du är perfekt.

Jag ville inte skrämma dig. Det var dumt, men polisen trodde att hon kidnappats.

Hon träffade någon på festen och följde troligen...

Will? Är du okej?

- Will? Vad är det? - Min mage.

Herregud, du blöder.

- Jag är okej. - Här, luta ditt huvud bakåt.

Magsmärtorna och blodet... Det var så det började.

- Lindsay blödde näsblod igår. - Kan det vara nåt symptom?

Det är inte sant. Den där kvinnan hade rätt.

Hon har träffat en spådam.

Ända sen hennes mamma dog har hon försökt få kontakt med henne.

Jag tog det aldrig på allvar, men några dar innan tjejen försvann-

- berättade hon för Lindsay att döden omger bostadsområdet.

Okej, jag skulle kunna träffa henne, -

- så kan hon berätta om byggnaden är hemsökt.

- Nej, du måste åka tillbaka till New York. - Will har rätt, det borde du.

- Åtminstone tills det blir normalt igen. - Jag behöver svar.

Dessutom är vi alla påverkade av något här. Lindsay kan också vara i fara.

- Will? - Okej.

- Jag kan följa med dig. - Okej.

Jag går hem, gör lite efterforskningar och ser om jag kan hitta nåt, okej?

Tack.

- Ja? - Är du spådamen Samara?

Den bästa du kommer att träffa. Och mina tjänser är dyra, lilla flicka.

- Jag kan betala. - Kontanter.

Självklart.

Visst, men vad vi än ser eller inte ser idag...

- ...så får du inga pengar tillbaka. - Visst. Ja.

Följ efter mig.

Sätt dig.

Varför kom du hit idag?

Jag tror att det finns något i bostadsområdet där jag bor.

Säg inget. Andarna gör det.

Ge mig dina händer. Slappna av.

Slappna av.

Andas och slappna av.

Ingenting. De vill inte kommunicera idag.

Du får komma tillbaka någon annan gång.

Snälla, kan du inte försöka igen?

Vad? Ser du något?

- Hörde du? - Nej.

- Du hörde. - Nej, jag hörde inte nånting.

Vatten...

Det är ingenting här. Det finns inget vatten.

Åh, nej...

Vad är det som händer?

Alex!

Snälla, sluta!

Du skrämmer mig.

Är det ett skämt, så är det inte roligt.

Du måste gå härifrån nu! Jag kan inte hjälpa dig.

Kom tillbaka nån annan gång. Du måste gå nu.

- Okej, visst. Men snälla, berätta. - Jag kan tyvärr inte hjälpa dig.

- Och ärligt talat så är du i stor fara. - Men...

- Vad ska jag göra? - Försvinn härifrån!

Snälla, berätta för mig.

- Vad hände? - Jag vet inte.

Jag tror att hon såg nåt som skrämde henne. Hon sa att jag var i fara.

- Vad såg hon? - Hon berättade inte. Hon slängde ut mig.

Hon lurade dig på pengar. Kom nu.

- Du tror visst inte på det här, eller hur? - Förlåt, Sarah. Jag tvivlar inte på dig.

Men jag vet att ibland spelar ens sinnen en ett spratt och man ser synvillor.

Hur kunde i så fall Alex se flickan försvinna i poolen?

Varför räddade han henne inte i så fall? Frågade du honom det?

- Nej, jag vet inte. - Jag måste vara på jobbet om en timme.

Om du vill kan du följa med mig till sjukhuset. Vi kan ta några prover.

- Det kanske bara är en förkylning. - Kör mig till motellet bara.

- Jag väntar på att Will ringer. - Visst.

- Hej, gullet. - Hej, hur var flygningen?

- Lång. - Sarah är här.

- Varför? Vad gör hon där? - Hon ville hälsa på i helgen...

- ...och vi tänkte överraska dig. - Det är ingen bra idé, varför sa du inget?

Varför det, Lindsay?

- För att du såg tjejen försvinna i poolen? - Har du läst min dagbok?

- Någon höll på att... - Vänta lite.

Linz?

Vad var det?

- Lindsay? - Förlåt, det var bara Vasillis.

- Hej.-Taxin är här, Lindsay. - Något pågår i bostadsområdet.

- Jag tror att vi alla är i fara. - Poolen.

- Vad? Vasillis... Vem är Vasillis? - Jag vet att det låter knäppt...

...men det finns ett väsen i vattnet. Jag ljög för dig, Will.

Jag är inte här på jobb. Jag försökte rädda flickan i poolen-

- men när jag kom dit... försvann hon och jag har gjort efterforskningar sen dess.

- Och det förde mig till Grekland. - Varför berättade du inget?

- Hade du trott mig? - Troligen inte.

Det är okej. Lyssna, det finns ett sätt att avsluta det.

- Vi måste verkligen åka nu. - Ja. Jag ringer senare. Var inte orolig.

Lindsay, jag måste veta...

- Will? - Ja.

- Jag träffade precis spådamen. - Okej, och?

Det var rätt läskigt.

Hon sa att jag var i fara. Nämnde vatten några gånger, men inget konkret.

Vatten? Sarah, det var vad Lindsay sa.

Och hon är inte i Grekland på jobb, utan för att hitta svar på det som sker.

- Hon tror att nåt bor i poolen. - Vänta, vad?

Det var allt hon sa. Men precis som Alex såg Lindsay tjejen försvinna i poolen.

- Att hon inte berättade det för dig. - Jag vet, men det är nog mitt fel.

För en vecka sen kom en gammal bok-

- på grekiska hit som hon började översatta.

Jag letade i huset, men hittade inget. Hon tog säkert med sig papperna.

Hon måste ha hittat något viktigt där. Jag ska börja översätta det online.

- Nej, du måste ringa tillbaka. - Hon svarar inte.

- Okej, jag kommer och hjälper dig. - Sarah, du kommer inte hit.

Okej. Skicka lite bilder och ring om du hittar något.

Okej, det ska jag göra. Hej då.

Tror du på det nu?

Jag ville bara berätta att du inte är välkommen till poolpartyt ikväll.

- Jag vill inte skrämma bort mina gäster. - Du tycker att du är bättre än jag...

...bara för att du poserar framför en kamera och hamnar i tidningar.

Men du är en narcissist, så folk tänker mest på det och ser inte medelmåttan.

Titta, han pratar. Kom igen. Ut med det. Du kommer att må mycket bättre.

- Inte? - Vad ser kvinnorna hos dig?

- Du är tom. - Förförelse är en konst du inte förstår.

Du menar det du gjorde med de två tjejerna som saknas?

Ja, polisen kom för några månader sen och ställde frågor. Jag var den enda här.

Jag kände igen dem direkt när de visade mig bilderna. Brandy McDowell-

- från Palm Beach. Du hade sex med henne här i förrådet. Och den andra...

Sandra Kirby. Du började i poolen och avslutade det nån annanstans.

Du har visst ögon överallt. Jag kände till allt det här.

Och som du ser har inget tagit fast mig.

- Zac. - Vad händer?

- Du måste ställa in festen. - Varför då?

Jag talade med Sarah och Lyndsay och det är nåt som pågår här.

Det är något i poolen.

- Och du tror på den idioten? - Kanske inte honom, men Sarah är...

Will, hur ofta badar vi där? Det är absurt. Var inte så paranoid.

- Jag ställer inte in festen. - Om nåt händer bär du ansvaret.

Gamla grekiska varelser.

Vad gör du här?

- Något verkar ha fastnat i filtret. - Så vad sa du till Sarah?

Hon är på ett motell just nu och alla är livrädda på grund av dig.

- Du kanske också borde vara det, Kate. - Varför det?

Vad vet du?

Alex, vad är det som händer?

Om du verkligen vill veta kommer du till min lägenhet ikväll.

- Något nytt? - Nej, jag håller dig uppdaterad.

- Älskling. - Will, vi ska Meteora på en bergstopp.

Jag vet inte om det finns täckning där, men bryts det lovar jag...

- ...att försöka ringa tillbaka. - Vart tar han dig? Berätta allt du vet.

Vasillis tar mig...

Linz?

Helvetet är tomt och alla djävlar är här

Tänk att han fortfarande ska ha fest.

Alex, jag är inte alls som honom. Jag vet att han är taskig mot dig.

Men behöver du någon att prata med...

Tack, men det har jag redan.

Jag såg vad som hände med din styvpappa.

Hur han behandlade dig när han var här. Jag är verkligen ledsen.

Du måste ha haft en tuff barndom, men du måste försöka öppna upp dig.

Du borde ha sagt något om vad du såg i poolen.

För det första vet du inget om mig. Och för det andra är den dag-

- då jag kommer och pratar med dig, den dag du inte längre tvivlar på mig.

Alex, det är inte vad jag menar.

- Håll den åt mig. - Jag börjar bli orolig, var är du?

- Varlaam-klostret. - Vad gör du vid ett kloster?

- Vi måste hitta brunnen. - Vilken brunn pratar du om?

Det var här det började. För 800 år sen lyckades munkarna här fånga väsenet-

- från Dorian-sjön. De låste inte den i brunnen med en besvärjelse.

Men förtrollningen bröts och den fick tillbaka sina krafter.

De som kommit i kontakt med den kan lägga besvärjelsen på nytt-

- genom att röra vattnet och brunnen, och skicka tillbaka den i mörkret.

Jag håller den borta från mänskligheten. Ingen visste var brunnen fanns.

Endast en bok nämner det och Vasillis hittade den.

Jag ser dig, men uppkopplingen är dålig.

- Vad var det? - Jag vet inte.

- Herregud... - Kom nu.

- Fortsätt bara. - Jag gillar inte det här.

Fort.

Kom nu.

- Här är det. - Ja.

Här är det. Vi är framme.

Lindsay. Jag minns en skrift där det stod...

...att väsenet förvandlade munkarna här till slavar för att vakta brunnen.

Okej, så ni menar att det kan finnas munkar där nu?

- Förhoppningsvis inte. - Linz, kan du... sticka därifrån?

Tecknen.

Redo?

- Hörde du? - Jag tycker inte om det här.

Släck ficklampan.

- Fort, skynda dig! - Spring, Lindsay! Stick därifrån!

Följ efter mig.

- Vad fan var det? - Munkarna.

Nej, baby.

Lindsay, baby. Prata med mig.

Kom, den här vägen.

Baby, lyssna på mig. Jag tycker inte om det här alls. Res dig upp.

Stick, åk tillbaka hem, så löser vi allt härifrån. Snälla, ta dig därifrån.

Okej, skynda dig.

Huka dig ner.

Huka dig ner.

Din ficklampa.

Vänta, jag tror att jag såg något.

Brunnen.

Här, ta den här. Vänta här.

Okej, var försiktig.

Brunnen är torr. Det är inget vatten i den.

- Det är inte sant. - Nej, vad gör du? Lindsay?

Lindsay, kom igen.

Skit också! Det var vår enda chans.

- Vi kommer alla att dö... - Lindsay, lyssna. Ingen ska dö.

Ta första flyget hem, så löser vi det!

Kom tillbaka. Vi måste sticka, kom.

Spring!

Baby, är du okej? Är du skadad? Berätta vad som hänt.

- Berätta vad som hänt. - Jag tror att jag dödade honom.

Ta dig därifrån nu, okej? Du fixar det, du ska åka hem.

Jag är verkligen ledsen. Jag är verkligen ledsen...

- Jag borde ha berättat för dig. - Snälla...

...res dig upp och lyssna på min röst, så kan du springa nu på en gång.

- Vad händer med mig? - Du kommer att...

Ta dig därifrån. Du kommer att klara dig. Du ska åka hem, så att vi...

- Will? - Baby, det är okej. Lita på mig.

Ta dig därifrån nu. Kom igen, Lindsay. Du klarar det. Stick därifrån!

Det är vatten överallt...

Nej... Lindsay?

Nej... Lindsay...

Lindsay!

- Vad är det? - Lindsay.

Vad? Vad är det med Lindsay?

Hon var i klost...

- Sarah, hon var i klostret. - Varlaam-klostret?

- Det står om det i dokumenten. - Hon är död!

- Lindsay är död, Sarah. - Nej...

Hon åkte till klostret då hon trodde att hon kunde rädda oss alla.

- Den där saken dödade mitt livs kärlek! - Jag är ledsen, Will.

Det spelar väl ingen roll...

Den där saken kan döda oss var vi än befinner oss.

Kanske, men vi måste kämpa tillbaka.

Jag tänker inte bara sitta och låta den ta oss.

Det måste finnas ett sätt och står det i dokumenten tar vi reda på det.

Jag vet inte om jag kan det, Sarah. Jag vet verkligen inte.

Tro mig, Will. Jag vet precis hur du känner.

Men hade Lindsay varit här hade hon velat att vi kämpade och det vet du.

Fenomenet rapporterades första gången av en grekisk resenär som undersökte-

-ett försvinnande.

Många hade försvunnit under liknande omständigheter.

I Spanien, Italien och Frankrike.

De visste inte om det var ett väsen eller en ond ande.

Man hittar den bara i sötvatten och det kan ta sig bortom sjöar och brunnar.

Det rör sig genom vatten och alla som kommer i kontakt med det-

-kan råka ut för en fruktansvärd död...

...enligt dess vilja.

Åh, nej...

- Skål. - Skål, allihopa!

Will, jag tror att jag hittat nåt viktigt. Ring mig. Och håll dig borta från vatten.

Sarah?

Är du hemma? Har du talat med någon?

Nej, jag kom precis hem. Will svarar inte i telefon.

Han är förtvivlad. Något hände Linz i Grekland.

- Vad? Lindsay? - Ja, en fälla. Hon överlevde inte.

Herregud, Lindsay.

Kolla Will. Jag måste prata med honom.

Ja, självklart. Vänta lite.

Will? Det är Kate, är du där?

Will?

Will? Det är Kate.

Sarah, han öppnar inte dörren, men jag hör duschen.

- Kate, lyssna på mig. Lita inte på Zac. - Vad har Zac med det här att göra?

I dokumenten står det att varelsen är kopplad till en människa.

För att överleva måste varelsen äta av offren den väljer ut.

- Zac är den som tar folk till poolen. - Herregud, det är inte sant.

- Kate, du måste gå nu. - Ja, jag kommer dit.

Zac?

Vi kommer att sakna dig, Linz.

Will, vad håller du på med?

Will...

- Vad gör du här, idiot? - Jag måste träffa Sarah.

Jag tror inte att det går. Vi är lite upptagna om du fattar.

Av alla idiotiska saker jag hört från dig så måste det där...

- ...vara det bästa. - Säger du det?

En sån tjej skulle aldrig vara intresserad av en idiot som du.

- Säg det en gång till. - Vad? Idiot? Ska jag bokstavera det?

Du valde fel person. Du har ingen aning.

Jag skulle kunna döda dig nu utan att någon saknade dig.

För lätt.

Du och jag måste prata.

Zac.

Var det han som räddade mig ur poolen?

Vad gör du här? Jag bad dig dra.

Jag var på ett motell. Den där saken försökte döda mig igen.

- Lindsay är död. - Skit också.

Följ med mig. Jag vet en som kan hjälpa oss.

Kör mig till motellet först, jag behöver lite kläder.

Vad har hänt med ditt ansikte?

- Vart kör du mig? - Till min styvpappa.

- Två på natten? - Han vet vad vi ska göra.

Det är precis här.

Han gick troligen ut. Han kommer strax.

- Kan jag låna toaletten? - Den är precis där.

Skit också.

Är allt som det ska?

- Inte direkt. - Vill du ha något att dricka?

Nej, jag vill bara få ett slut på det här. Kommer han snart?

Han kommer inte. Han är faktiskt död.

Vad?

- Vad gör vi här, Alex? - För att förstå.

- Öppna den förbannade dörren. - Du är den enda det inte lyckats ta.

Vad?

Om du inte släpper mig skriker jag på hjälp.

Alex, släpp mig. Snälla, släpp mig.

- Du är galen. - Det finns två sätt att göra det här.

Det svåra eller enkla sättet, du väljer.

- Snälla, släpp mig, okej? - Håll käften. In med dig.

- In med dig! - Okej, visst.

Där.

Så det är du som samspelar med det?

- Varför? - Känner du till ordspråket:

"Man är rädd för att man inte vet tillräckligt?" Var inte rädd.

- Du får snart reda på det. - Gör det inte, Alex.

Den kommer att döda mig. Snälla!

Snälla, den kommer att döda mig.

Den kommer att döda mig, Alex.

Nej, nej...

Kan någon hjälpa mig?

Skit också.

Titta vad jag hittade.

Det som inte dödar en gör en starkare.

- Snälla, sluta. - Vi lär oss inget utan smärta.

- Vill du ha fler ordspråk? - Jag ville vara säker på...

- ...att väsenet inte kunde ta dig. - Försatte du mitt liv i fara för det?

Jag vet hur man dödar det.

Jag vet hur man dödar det...

- Våga inte ljuga för mig igen. - Den som är kopplad till väsenet...

...har ett märke på kroppen. Ett litet ärr. Jag är säker på att det är Zac.

Om man dödar honom dör även väsenet.

Hur kan du veta det?

Jag såg aldrig Jennifer drunkna, men jag kände henne.

Samma dag som hon anlände kände jag en omedelbar attraktion.

Som om vi varit tillsammans i ett tidigare liv. Det var så äkta.

Jag hade aldrig varit så lycklig sen innan mamma dog.

Men två veckor senare var hon borta. Det var jag som ringde polisen.

Jag var helt säker på att nåt hänt. Hon kunde inte bara ha... lämnat mig så.

Några dar senare hörde jag Lindsay prata i telefon.

Hon beskev vad hon hade sett.

Att Jennifer försvunnit i poolen. Sen började hon prata om andra fall-

- och en ond kraft. Jag försökte prata med henne, men hon sa inget.

Så jag stal hennes översättningar dagen då hon åkte.

Om det stämmer, varför har du då inte dödat Zac?

I skrifterna nämner man brunnen, men också en legend om att en död värd-

-också innebär ett dött väsen, -

- men bara om det utförs av någon som inte kan drunkna.

Det är du, Sarah.

Jag är ledsen, men jag var tvungen att vara säker.

- Och hur vet jag att du inte är värden? - Det kan inte vara jag.

- Varför inte? - För att jag är rädd för vatten.

För att drunkna. Jag höll på att göra det som barn.

Jag vet inte ens hur man simmar.

Klä av dig.

- Gör det, annars slår jag dig i huvudet. - Okej... Jag ska göra det.

Vänd dig om.

Ta av dem också.

Ta av boxershortsen, sa jag.

Får jag klä på mig igen?

Vänta.

Här, du kommer att behöva den.

Och...

Hur tog du dig loss från duschen?

Använd... bättre tejp nästa gång.

Vänta, jag måste berätta för Will vad vi vet.

Will? Det är jag, öppna dörren. Han måste vara därinne.

Han är inte här.

- Vad? - Den är våt.

Det tar sig genom vatten... och alla som kommer i kontakt med den-

- kan möta en fruktansvärd död enligt dess vilja.

Zac vet att vi vet. Han har säkert dödat Kate.

Och även om jag inte varit i poolen-

-står jag säkert näst på tur.

Will...

- När ska det här ta slut? - Sarah, du kan inte ge upp nu.

Det här kanske är din enda chans. Vi måste stoppa den från att skada andra.

Var ligger Kates lägenhet?

Den jäveln!

Se till att du hugger rakt i hjärtat.

Hej. Var har du varit?

Jag har väntat på dig.

Var inte blyg. Jag vet att du vill det här också.

- Så du gillar hårda tag? - Du dödade honom, din jävel.

Han var min enda familj.

Din slyna.

- Hjälp! - Håll käften!

Märket... Märket...

Var är det?

Alex?

Alex?

Alex?

Vänta!

Alex!

Alex!

Alex!

- Alex. - Vad har hänt?

- Det fanns inget märke. Det var inte han. - Det är omöjligt.

Gå och kolla själv. Jag dödade honom.

Vänta. Vänta.

Var är han?

- Sarah? Zac är inte där. - Vad?

- Du gjorde det. Du fick bort honom. - Tror du verkligen att det är över?

Ja, vi är säkra nu.

Alex!

Vi trodde att du var död.

Du är så naiv, Sarah.

Så du är den där saken?

Jag är ingen sak. Jag är Althaia.

Nereus värd de senaste 800 åren.

Och jag förstår fortfarande inte varför den inte dödat dig än.

Men det ska jag lösa.

Nej, snälla...

Nej, snälla...

Snälla... Nej...

Kom hit. Kom hit, Sarah. Allt har gått så bra hela året.

Zac tog hit folk hela tiden och han var så lätt att manipulera.

Även däruppe i rummet med dig. Vilken förlust.

När jag förstod dina vänners intentioner var det lätt att ta hand om dem...

- ...men du... - Den kan inte döda mig, eller hur?

Låt vattnet ta dig, mitt barn.

Se på mig, Alex.

Jag är så besviken på dig.

Jag trodde att du förstod.

Alex.

Kom hit.

Var är hon?

Det är över. Vi är säkra.

Du blöder.

Det är från slagsmålet. Det är lugnt.

Jag är ledsen.

- Vi måste dra. - Ja.

Alex!

Du lever. Vilken överraskning.

Så du visste?

Nereus? Ja, men jag kunde inte göra nåt.

Det är obegripligt.

I skriften står det att om jag dödar värden, så dör väsenet.

Men det fungerade inte.

Att döda en så gammal varelse är inte lätt.

Det finns en anledning till att du fortfarande lever.

Men, jag förstår inte... Jag såg Kate dö.

Den har valt dig. Du är värden nu.

Nej...

Jag vill inte det här. Jag har inte bett om det här.

- Ta bort den. - Den erbjuder dig evigt liv.

Allt du behöver göra är att offra mänskliga själar till den.

Men det finns ett sätt att döda den.

Se till att hugga den rakt i hjärtat.

.:: TWA - Your Source Of Quality! ::. www.nordicB.org

Översättning: Jon Underdahl Ordiovision