Original subtitles

Se er omkring, nu.

Alla här har en sak gemensamt:

Trots. Men det är mer än så.

Ni valde inte att ge upp-

- inför varelserna och utegångsförbudet-

- och de regler och begränsningar det medför.

Nej, ni gjorde mer än så.

Ni valde att vara med.

Det här loppet blir inte lätt.

Men det blir värt det.

För att när kvällen är över ska ett team följa med mig-

- till en plats där ni kan sitta ute och blicka upp på stjärnorna.

En plats utan varelser, en plats med hopp.

Lycka till, gott folk.

Tävla er till frihet.

VÄLKOMMEN TILL MONSTERLAND

Du har förlorat mycket blod.

Jag kan stabilisera dig, men du måste hålla dig lugn.

- Var träffade kulan? - I övre buken.

Den gick nog rakt igenom.

Håll er vaken, professor Underhill.

Jag beundrar er finess, dr Newman.

Men den är nog bortkastad på mig.

Jag har ganska god koll på min prognos.

Ni är en lysande forskare.

Ni vet hur motståndskraftiga våra kroppar är.

Jag behöver dig, Kaye. Du måste ta över stafettstaven.

Allt hopp om ett botemedel ligger i dina händer.

FEM ÅR TIDIGARE

69 DAGAR KVAR TILL UTBROTTET

Ziggy var nästan helt paralyserad -

- utan rörlighet eller känsel i benen eller svansen.

För sex veckor sen var chansen att han skulle gå igen noll.

Vi tog gliaceller ur hans hjärna och kombinerade dem med vektorer.

Vi injicerade dem i hans ryggrad och resultatet var fantastiskt.

Ziggy har återfått full rörlighet. Paralysen är helt botad.

I morse gungade han bokstavligen i takkronan.

Ni måste vara stolta över er mor.

Ja, mamma är grym.

Det är en stor dag för dig också, Peter.

Ja, jag är väldigt nöjd

Hur står det till i neurovetenskapens värld?

Mitt supplementära motorområde försöker skapa hjärnvågor.

Du är så rolig när du talar om ditt arbete.

Har du funderat på din mammas erbjudande?

Vi skulle båda älska att få dig... att ansluta dig till vårt team.

Det är ett bra erbjudande.

Jag ska försöka passa in det med andra åtaganden.

- Var jag okej? - Otrolig.

Du och apan rockade fett.

Jag brukar inte vara nervös, men magen slog volter där uppe.

Minns du när du presenterade ditt examensarbete om fibrillbildning?

Du var jättenervös.

- Kaye älskar när du berättar det. - Ja, hon pratade nonsens.

Det tänker jag på när jag är nervös. Värre än så kan det inte bli.

Förlåt att jag stör.

Jag ville bara gratulera.

Tack. Det här är Sebastian Underhill från Brookeheath Pharmaceutical.

Ja, vi har investerat för att ta er mammas fantastiska arbete -

- till nästa nivå: en klinisk studie på människor.

Därför måste jag tyvärr presentera henne för några personer.

Jag kommer strax.

Varenda gång.

Jag kan nog inte jobba för mamma.

Hon är bossig nog som det är.

Minns du när jag försökte laga julmiddag?

- Hon skrev ut et tidsschema. - Hon accepterar inte ett nej.

När det är nåt hon vill ha är hon som en maskin.

- Är det därför du bor i Cornwall? - Ja, det och för vågornas skull.

Jag har funderat på att laga bilen och ta med den.

Annars skrotar hon den.

- Den är pappas! - Det stoppar inte henne.

Inget stoppar henne när hon har bestämt sig för nåt.

- Vi måste rädda pappas bil. - Vi gör det.

Kör vi hela natten är vi där i morgon bitti.

- Jag ville verkligen. - Jag också.

Varför tvekar du?

Såna här chanser får man inte ofta. De flesta skulle ge sin högra arm.

De skulle inte ha sin mamma som chef.

Du behöver inte arbeta för mig. Du klarar allt du tar dig för.

Det sa alltid din pappa.

Sanningen är att jag behöver dig.

Studien har potential att göra enorm skillnad i hela världen.

Fundera så länge du vill.

Hej då, älskling.

- Hej då. - Hej då.

- Ring snart. - Det ska jag.

Stället ger mig rysningar.

Vad? Jag säger bara vad du tänker.

Mamma är på väg att göra ett stort genombrott.

Ja. Det var dr Frankenstein också.

Blodtrycket är 360/190.

Genomför fullständig diagnostik.

Säg till när du har honom.

Aj, det var illa.

Du måste se det stora perspektivet, Helen.

Ja, men du såg inte hur aggressiv apan var innan den dog.

Såna olyckor inträffar. Det vore att överreagera-

- om vi skjuter upp försöken nu.

Du är på väg att göra en fantastisk upptäckt, Helen.

Du måste bara hålla nerverna i styr.

Vi håller oss till schemat och gör kliniska försök på människor.

Okej.

Du gjorde allt du kunde.

Det hjälpte inte.

Jag kunde inte rädda honom.

- Jag kan inte rädda nån. - Jo, det kan du.

Underhill kom på det.

Du kan avsluta det han och din mamma påbörjade.

- På Kiloran kan du hitta ett vaccin. - Jag kan inte åka dit.

Jodå.

Du har aldrig låtit nåt stå i vägen.

- Du vet inte vad som hände. - Berätta då.

Du är väl fortfarande där?

Slappna bara av, du ska ingenstans.

Vad sa du? Tala högre. Jag hör inte dig.

Det är ditt fel.

Och det kommer från dig!

Du dödade en tiondel av världens befolkning.

- Det är mitt kors att bära. - Det har du jävligt rätt i.

Min dotter lever med en fruktansvärd börda.

Men du... Du spelade din roll i det hela.

Det kan diskuteras.

Du förtjänar att dö.

Ja, men du vet hur den där låten går...

"Man får inte alltid det man..."

- Är allt bra? - Ja. Förlåt.

På allvar? Du verkar lite...

Oj, jag ber så hemskt mycket om ursäkt.

Det förbaskade näsblodet.

Det har hängt efter mig sen jag var liten.

44 DAGAR KVAR TILL UTBROTTET

Jag visste att du skulle komma!

Det var rätt beslut!

Hej.

Han heter Michael Garwick. Han är en T-9.

Han var med om en bilolycka. Där är nästan ingen ärrvävnad.

- Han är ung och var frisk. - Vad vi vet.

- Behöver vi inte en psykutvärdering? - Vi ska inte döma honom.

Vi ska få honom att gå igen.

Välkommen till Kiloran, mr Garrick.

- Hoppas att resan gick bra. - Jag har varit med om värre.

35 DAGAR KVAR TILL UTBROTTET

Vill du veta hur det känns? Som om livet är slut.

Tror du att jag kan gå igen?

Du skulle inte ha fått en plats här om det inte fanns hopp.

- Yrke. - Chaufför.

- Familj? - Det vanliga.

- Är dina föräldrar vid liv? - Så vitt jag vet.

- Bor du ensam? - Ja, förutom när jag har besök.

Varför alla frågor? Jag går ju med på försöken.

Du har varit med om mycket.

Jag kontrollerar din fysiska och mentala hälsa.

Vad känner du när du tänker på olyckan? Ilska? Sorg? Rädsla?

Jag ser att du inte är på humör.

Vi kan göra det här en annan gång.

Jag förtjänade det.

Skulle skadorna vara ett slags straff?

Ingen annan blev skadad.

Du körde för fort, men det hade kunnat vara värre.

De flesta här var med om bilolyckor.

Nej... Jag älskar bilar.

När man kör och spelar bra musik...

...är man ensam med vägen, nästan som om man flög.

Det finns ingen bättre känsla.

- Jag kan inte köra. - På allvar?

Jag kuggade uppkörningen. Det är det enda jag nånsin kuggat.

Det får vi göra nåt åt.

Herregud, du menar allvar.

Vem har du där? T-6:an, idrottsskadan?

Nej, det är T-9:an.

Har han gett samtycke till operationen i morgon?

- Tror du att det är säkert? - Ja.

Du gillar visst honom.

Han är envis, vårdslös och ambivalent inför framtiden.

Låt inte känslor grumla ditt omdöme, Kaye.

Du måste vara klartänkt.

Hur mår du, Peter?

Mycket bättre. Tackar som frågar.

Det är bara en hemsk migrän.

Mamma sa att du inte vet vad de beror på. Blir de värre?

De lättar på kvällarna, men jag har...

Dagarna har varit kämpiga.

Fick du nånsin chans att kolla...

...det virus som vektorerna baserades på?

Ja. Modifieringarna var otroliga. Speciellt på hjälpviruset.

För att lyckas med det var vi tvungna att lämna vissa delar -

- av virusets dna intakt.

Men det skulle ju göra det kapabelt att reproducera sig okontrollerbart.

Har du frågat din mamma vad som hände med Ziggy?

Ziggys död var inte relaterad till behandlingen.

Vad berättar du inte?

Tala med din mamma.

Slå dig ner, Kaye. Vi har mycket att tala om.

Peters symtom är väl desamma som de andra patienternas?

Ljuskänslighet, kronisk utmattning, luftvägsinfektioner.

Hur blev de sjuka?

Peter sa att vektorn inte var stabil.

Vid minsta risk att det är smittsamt måste vi avsluta försöken.

Berätta nu vad som hände.

Jag lovar att hjälpa dig.

Jag behöver inte din hjälp, bara mer tid till försöken.

- Är Michael i fara? - Jaha, är det vad det handlar om?

Du är inte här för att roa dig med en romans.

Du är inte fokuserad.

Du är så fokuserad på ditt arbete att du inte ser nåt annat.

Ruby och jag har alltid sökt din uppmärksamhet.

När pappa blev sjuk ignorerade du honom.

Inget får stå i vägen. Dina patienter kanske är döende.

Du måste sluta! Lyssna på mig!

Jag har kämpat för att ta mig hit. Jag visste att det skulle bli svårt.

Framgångsrika kvinnor straffas om de inte är bra mödrar också.

Alla varnade mig.

Men jag kämpade för er skull.

För mina döttrar och för en annorlunda framtid.

Men de sa inte att i slutändan är det ens döttrar som ger sig på en.

Du måste träna på kopplingen.

- Hoppa in, bara. - Du sa inte vart vi ska.

- Litar du på mig? - Med mitt liv.

Hoppa in då.

På ett villkor: att jag får köra.

Jag borde ha berättat allt då.

Jag visste att nåt var fel.

Du misstänkte det, men var inte säker.

Jag visste, men var för rädd för att göra nåt.

Peters har gått längst.

Men nästan alla patienter uppvisar samma symtom.

Jag kan inte kontrollera situationen längre.

Bra att du ringde mig, Helen.

Det var rätt beslut.

Jag skickar ett team som tar hand om allt.

6 DAGAR KVAR TILL UTBROTTET

Vad gör du här?

Det här är Michael.

- Hur är det? - Bra, tack.

Minns du vad som hände med mr Proops?

Det var vår katt när vi var små.

- Mr Proops? Vems idé var det? - Min.

- Kaye ville kalla honom Fluffy. - Ja, han var fluffig.

Mamma hatade honom.

När pappa dog sa hon att mr Proops blev överkörd.

- Men hon avlivade honom. - Akut njursvikt.

Hon ville inte ha en katt som kissade överallt.

Hon ljög för oss.

- Nu gör hon det igen. - Det vet du inte säkert.

Om du inte trodde att nåt var fel skulle vi väl inte vara här?

Du klarar dig bättre utan henne. Det gör vi alla.

Skål för mr Proops.

Mr Proops!

Det här är professor Newman. Lämna ett meddelande.

Det är jag igen, mamma.

Jag är ledsen för det jag sa. Jag oroar mig.

Ring mig, är du snäll. Även om allt är bra.

Håll er bara lugna.

- Vet ni vad det rör sig om? - Vi ska se. Följ med mig.

Vad händer? Vem gör det här?

Lägg ner era vapen.

Kan nån berätta vad som händer?

Vill du veta det? Ni ska ingenstans.

Hämta en stol och slå er ner.

VÄLKOMMEN TILL SKOTTLAND

0 DAGAR KVAR TILL UTBROTTET

Mamma!

Hallå?

Mamma?

Hallå?

Hallå?

Hör nån mig? Är det nån där?

- Är det säkert? - Vem är det?

Var är du? Jag är på avdelningen. Vi måste ut härifrån.

Är det säkert? Berätta.

Vem är du? Vem är du där med?

Var är du?

Jag kommer inte ner dit.

Vad heter du?

Jag vet att du är rädd, men säg vad du heter.

Jared. Jag heter Jared.

Vad har hänt här?

Var är professor Newman?

Du måste ta dig härifrån. Jag kommer inte ner. Glöm det.

Vad är du så rädd för?

Jared?

Är du kvar?

Tala med mig, Jared.

Jag vill hjälpa dig.

Det kan du inte. Inte förrän byggnaden är säkrad.

Det är ingen annan här.

Vad?

Vad menar du?

Vad snackar du om?

Vi behöver en armé!

Det är bara du...

...och jag.

Var är de andra?

Lugna ner dig och berätta vad som hände.

Det var ett karantänjobb, sa de.

Stäng ner byggnaden, vakta den och invänta order.

Två team med sex i varje.

Sex tuber med VX-gas i skåpbilen.

Det kändes lite extremt, men vad vet jag?

Vi spårade upp den vi kände till. Han stängde in sig i sovrummet.

- Peter. - Han var för stark för oss.

Vi fick honom på flykt.

Men där nere var det fullt av dem.

Jag förväntade mig en eller två, men inte alla.

Så fort vi kom ut kastade de sig över oss.

Patienterna hade blivit nån slags jävla monster.

Jag såg tre killar bli slitna i stycken.

Jag drog.

Jag skadade benet.

Jag kröp in här och väntade.

Vad hände med min mamma?

Professor Newman som var chef här.

Jag hörde dem skrapa på andra sidan dörren.

Jag vet inte hur länge de var där.

De är inte där nu. Går vi nu klarar vi oss nog.

- Det vet du inte. - Vi drar medan vi kan.

Är det säkert?

Ja, det är det.

Kom nu!

- Vi borde inte bara åka. - Du har rätt.

Vi måste gasa de jävlarna. Det finns sex tuber i bilen.

Koppla in dem och öppna ventilen.

De blir som råttor i en fälla.

Vad väntar du på?

Du ljög för mig.

Du vet inte om det här hon.

Vi måste åka, nu.

- Inte utan min mamma. - Gå inte in!

Ge mig åtminstone nycklarna.

- Jag litar inte på dig. - Lämna mig inte här.

Tänk om du inte klarar dig.

Jag klarar mig.

Mamma! Jag vet att du är där. Vi måste härifrån!

Du hade rätt, Kaye. Jag borde ha lyssnat.

Jag lämnar inte dig här.

Är det så illa?

- Vad har hänt med dig? - Jag underskattade det.

Reproduceringshastighet och omfattning.

Det är inte för sent. Vi kan fixa det.

Det är vad jag har försökt göra.

Men i jakten på en lösning...

...blev jag en del av problemet.

- Infekterade du dig själv? - Med en stam, inte hela vektorn.

Det fanns inga bra alternativ.

Det är ironiskt, med tanke på hur fort det sprids.

- Du måste härifrån. - Inget får lämna Kiloran.

- Det inkluderar mig. - Jag för dig i säkerhet.

Långt ifrån alla. Jag hittar ett vaccin.

Det är vad jag trodde, men det är för sent.

Jag åker inte utan dig.

Kom igen.

Ta pålen!

Kom nu!

Vänta!

Peter?

SISTA CHANSEN

Om jag hade tryckt av skulle inget av det här ha hänt.

Utbrottet och utegångsförbudet.

Miljontals människor skulle ha varit vid liv.

Allt du gjorde och alla beslut... Du försökte göra det rätta.

Det rätta är att försöka reparera skadan.

Åker vi till Kiloran, kan vi ställa allt tillrätta.

Du och jag, tillsammans.

Jag vet att du klarar det.

Ni måste...

Vad har hänt, Zane? Hör du mig?

Sa han nåt?

Ingen puls.

Kom hit, grabben.

Nej, Michael! Nej!

In med er! Skynda på!

Välkomna till festen.

Text: Gustaf Lundskog www.sdimedia.com