Original subtitles

Tänker du berätta för mamma? Vilka ni rånar?

Att du har en pistol i ditt barns väska?

Vet du vem Texas är?

-Han kan vara inblandad i rånen. -Förlåt.

Det handlar om stans förflutna.

Någon måste föra vår talan.

Den riktiga orättvisan är att inget vi har gjort förändrar något!

-Joshs kropp hittades på ödetomten. -Av Phoenix Lovell.

Vad gjorde du med Josh Allen?

Hon är i drift igen-

-och vi kan återuppta billig och högkvalitativ guldproduktion.

Vad fanns här?

-Min fars antika halskedjor. -Kedjor att hänga runt folks halsar?

Hej. Jag kommer strax.

Hej, cowboy. Jag beklagar det som hände Jack.

-Några långtradare idag? -Nej.

-Brukar såna åka förbi här? -Inte sen gruvan stängdes.

Det är någon på vägkrogen.

Du är inte den första som frågar.

-Vad menar du? -Det var ett ungt par från stan.

De hade en liten flicka med sig.

-När var det? -Några dagar före rånet.

Den lilla flickan grät hela tiden.

Ta skydd, Poppy.

Stanna där inne om ni vill överleva!

-Polisen. -Det är Poppy på värdshuset.

Vad står på?

-Ut! -Ut med dig, Geraldine.

Lartesha?

Gå ut ur bilen.

Vad gör du, Teesh?

Handlar det om pengar? Jag har gott om pengar.

Håll käften!

Varför tror du att du alltid får prata?

-Släpp vapnet, Texas. -Sänk vapnet! Upp med händerna!

Varför gör du så här? Vi är din familj.

Du är inte min familj.

Stanna!

Det är ju vi. Kan du inte lägga ner pistolen?

Ni samlade ihop vårt folk och skickade iväg dem-

-så att ni kan utvinna ert jävla guld där.

Gruvan ska göra den här stan stor igen, för alla.

Det finns inget mer guld i gruvan. Du säljer ett tomt hål i marken.

Texas!

Släpp vapnet!

Kom ut långsamt med händerna i luften!

Det är inte för sent!

Okej!

-Vi gav dig allt. -Lyssna på mig.

Du har all rätt att vara arg, men jag kan hjälpa dig.

Lartesha!

Du står på fel sida i den här kampen.

Du ville bli hörd.

Du klarade det. Alla lyssnar nu.

Det är över, Teesh. Tänk på Anya.

Helvete.

-Är du okej? -Inte direkt.

Man vänjer sig aldrig vid att bli beskjuten.

Jag hoppas inte det.

Det är dags för mig att gå. Åka hem.

Innan någon annan kommer för att hämnas.

-Då blir frugan arg. -Det går ju inte.

-Det var kul att se dig. -Detsamma.

Jag beklagar omständigheterna.

Jag är ledsen för din pappa.

Jay?

Jag... Vi ses. Mary.

-Är du skadad? -Jag mår bra.

-Var är han? -Han är fortfarande med läkarna.

-Han är illa ute, eller hur? -Ja.

Lartesha... Dumma flicka.

Tänk om familjen Southwell försöker att ta Anya?

Det låter du inte hända.

Mary Allen? Familjen kan gå in nu.

Mary?

Jag tänker lämna stan.

-Tjena. -Din idiot.

Jag blev skjuten, som Tupac.

Jag är Xaviers juridiska ombud i dag.

-Var är Anousha? -Jag får inte tag på henne.

Jag tänkte att du kanske vet var hon är.

Jag vet, sir. Vi gör allt vi kan.

Rättsläkaren är på plats.

Polisen i fråga är här. Jag ringer tillbaka.

Det här har blivit en riktig skitsoppa, Max.

Jag slutar.

Vill du prata om det?

Du ser bra ut. Du ser fräsch ut.

-Din hatt ser bra ut. -Ja, jag börjar vänja mig.

Vem har du duschat för?

Jag ska in till stan. Träffa en kvinna.

Att vara lortig har aldrig hindrat dig.

Vad vill du göra med honom? Ska vi dela upp det, eller?

Du borde ha tagit med Anya.

Jag vill inte att hon ser dig så här.

Det är lugnt. Det är hon som åker i fängelse, inte du.

Jag ringer ombudet i morgon och ber henne att ta fallet.

Hon är borta.

Är det sant?

-Slyna. -Mamma.

Då får de väl skicka någon annan.

Det här är inte ditt fel.

Jag behöver lite luft.

-Har du en tändare? -Jag har slutat.

Har du ramlat igen, Muz?

Jag var inte ens full den här gången, Phoenix.

-Måste ha passerat bäst före-datumet. -Inte riktigt än.

-Har du en tändare? -Nej, de tog den.

Tant Lovell?

Phoenix?

Minns du mig? Jag heter Mary Allen.

Jag hörde att du flyttade.

Jag bor i bushen.

Hur mår din familj?

-Mamma är sjuk. -Jag beklagar.

Sen Josh dog...har inget gått rätt.

Du hittade honom, eller hur? Bakom ditt hus?

Var någon annan där? Har någon hotat dig?

Var det därför du flyttade?

Jag försöker bara ta reda på vad som hände min bror.

Snälla.

Just nu är smärta det enda vi har.

En smärta som aldrig försvinner.

Första Moseboken, 25.

Kapitel 25. Abraham tog sig åter en hustru. Hon hette Ketura.

Mary?

Vill du ha skjuts?

Tillbaka till stan?

Okej. Då kör vi runt ett tag.

Xavier lever. Det är huvudsaken.

Han är en bra grabb. Bortsett från allt skitsnack.

Är han skälet till att du började hälsa på?

Jag såg att din bror var lite vild.

Med alla problem som din familj har gått igenom-

-tänkte jag att en mans närvaro kunde hjälpa.

Det visade sig att jag bara är en gammal gubbstrutt.

Jag kan inte hjälpa någon.

Känner du Anousha?

-Det nya rättsliga biträdet? -Ja.

Hon lämnade stan helt plötsligt. Ingen vet varför.

-Har du hört något? -Nej.

Hon kanske stack-

-med en av sina unga klienter.

Kvinnlig advokat. Sånt händer.

Nej, hon är inte sån.

Den enda person hon stod nära var Abe.

Min Abe?

Kan du följa med mig hem till honom?

-Varför? -Jag behöver prata med honom.

Har det inte slagit dig...

...att det kanske är bra att den där advokaten är borta?

Brottslingarna behöver inget daltande.

De behöver en spark i baken.

De behöver en rejäl tankeställare.

Strunt samma. Kör hem mig i stället.

Jag följer med dig till Abe.

Nej, det är lugnt. Kör bara hem mig, tack.

Det är mestadels ved de bränns med.

Vad sysslar han med?

-Hur är läget? -Vad gör ni två här ute?

Du vet, familjeaffärer.

-Din taxametern tickar. -Gör den?

Tack. Jag börjar att bli glömsk.

-Vilket rivsår. -Lite bråk med en kund. En dum satan.

Var är din plats, gamle man?

Det kan jag inte avslöja, unge man.

Okej, men när du hittar en stor guldklimp...

-...glöm inte vems land det är. -Självklart, royalty ska betalas.

Så ska det låta. Vi ses.

Vänta, vart ska du? Hallå!

Hjälp!

Hjälp!

Mary!

Rex.

-Lilla Jay. -Släpp henne.

Du kunde ha varit en av dem. De bortglömda pojkarna.

Jag ber dig inte igen.

Titta på dig, med din bricka och...

Jay!

Är du skadad?

Vilken röra.

-Sa hon hur många? -Tre.

Max har slutat.

Jag tror inte att hon klarar det här längre.

Du borde åka hem. Låt Mary få lite sömn.

Vi kan ta era utsagor senare.

Vill du ha tillbaka den här?

Det är ditt. Behåll det.

Okej.

Jay?

Vad säger du?

Du kan... Kom in när du är redo.

Det finns frågor att besvara-

-runt skjutningen av en f.d. polis i Goldfieldsregionen i går.

Polisen tror att den döde Rex Dean Stout-

-ett f.d. stationsbefäl i Jardine-

-är ansvarig för tre tonåringars död under 1980- och 1990-talet.

När polisen följde efter Stout-

-efter misstanke att ha kidnappat en kvinna, sköts han ihjäl.

Tre pojkar har dödats på tio år och familjerna vill ha svar.

Se mer av den storyn i morgon. God natt så länge.

Om vi såg ungdomar ute på kvällen, slängde vi in dem i bilen-

-dumpade dem vid vägkrogen i utkanten av stan-

-så att de måste gå tillbaka.

Vi hindrade dem från att stjäla eller råka illa ut.

Så hur...hamnade de här ungdomarna-

-på botten av ett gruvschakt?

Eller lämnades att dö på en ödetomt?

Ibland...hände det saker.

Som Josh Allen?

Ja.

Vad hände den natten när du hämtade honom?

Vi såg Josh och Ziggy lämna en fest.

De gick hem tillsammans.

Vi stoppade dem-

-och frågade vart de skulle.

Allt var normalt, men...

Sen svor Ziggy åt pappa.

Det var inte hennes fel. Ni vet hur hon är.

Men han flippade ur och han sa: "Nu räcker det."

Jag försökte lugna honom. Sa att Ziggy är harmlös.

Men...han klev ur bilen och jag visste att han skulle skada henne.

När Josh... Josh ställde sig framför Ziggy-

-och slog igen bildörren på pappas ben.

Ziggy flydde och Josh försökte fly...

Pappa skrek åt mig, så jag tacklade Josh.

Och...

Jag slängde honom i baksätet och vi körde iväg.

Vad hände sen?

Pappa blev helt galen.

Han körde som en...

Helt galen.

Och...

Josh studsade runt där bak. Han var handfängslad.

När vi stannade var han halvdöd.

Det var meningen att han skulle ner i hålet med de andra.

Det var inte första gången det hade spårat ur, men den kvällen...

Jag...

Jag lämnade honom på ödetomten.

Jag tänkte, så nära pappas hus...

Levde Josh när du lämnade honom?

Eller kollade du inte?

En ung pojke låg döende på marken. Och du körde bara iväg.

Jack visste inget om företaget. Det vet du väl?

Du behöver inte skydda honom.

-Patrick berättade vad som hände. -Vad berättade han?

Jack var aldrig inblandad, Jay.

Vad pratar du om?

Det var jag som skrev hans namn.

Country sa att de betalade 300 dollar för underskrifter, så jag dubblade.

Varför sa du inget?

För att jag inte vet om du är min bror...

...eller en polis.

Men man anlitar bara bushfolk om man inte vill få en väg byggd.

Vem övertalade dig?

-Vilken tur att du inte har åkt. -Jag har försökt att komma iväg.

Den här stan är som en magnet.

Är det här ett officiellt besök?

Ska jag hämta Gerry?

Nej.

Jag är här för att träffa dig, Paddy.

Borde jag ringa min advokat?

Okej.

Jay! Vad gör du?

Vad står på?

Säg inget, Patrick.

Det måste ha varit svårt när din pappa dog-

-och du upptäckte att ditt arv var en tom gruva full av skulder.

Men du är en opportunist.

En stad som levde på socialbidrag och du såg den svarta dollarn.

Alla fonder för nya vägar-

-gick till falska företag och du behöll pengarna.

En av dina lakejer anlitade lokalbefolkningen.

Du häll en armlängds avstånd.

Obetalda fakturor och inga vägar byggs.

Men ingen ger dig skulden.

Det är bara alla hopplösa aboriginer.

Men du anade inte att Sputty skulle skriva Jacks namn.

Och när han gjorde det...

...började Jack ställa frågor.

-Jag försökte förklara för honom. -Men han hade sitt gevär.

Han lyssnade inte. Jag är så ledsen.

Jack satte dig på sin häst när din egen far var för upptagen.

Tog med dig på jakt. Lärde dig att köra.

Behandlade dig som familj.

Jag trodde att du var det.

Men jag vet inte vem du är.

Det var en olycka.

Jag älskade din pappa. Jag älskade honom.

Jag är så ledsen.

Helvete.

Vad har du sagt, Patrick?

Vad stirrar ni på?

Helvete.

Tacka din lyckliga stjärna att de satte oss i olika celler-

-för jag skulle spöa skiten ur dig.

Jag struntar i vilken familj du kommer ifrån.

-Du kan inte hota någon, Peter. -Kolla på dig. Du sätter dit mig.

Om jag hade låst in dig varje gång du löpte amok-

-hade du haft en annan uniform nu.

Varför behandlade du mig annorlunda?

För att du alltid såg mig i ögonen, även när du var i trubbel.

Du hade glöden.

Han har det, tänkte jag. Han måste få veta.

Han bryr sig inte om vem han skadar för att få fram svaren.

Så är en bra polis.

Du verkar inte orolig.

Det här? Det är inget! Jag har inte dödat någon!

Om jag låste in alla i stan som begick brott-

-skulle ingen vara kvar!

Och jag trodde att du av alla skulle förstå det.

Du tror att jag är som du.

Jag är inte som du, Peter.

Du satte en pistol i min fars hand och sa att han tog livet av sig.

Du drog hans namn i smutsen.

Och du såg på i tystnad medan resten av stan led.

När det här är över kommer inte folk att minnas dig som en hjälte.

De vill bara glömma vilken fegis du verkligen var.

Stan har en lång historia, Jay!

Det är upp till oss att få folk att glömma den.

Så att vi alla kan komma överens!

Jay!

Kommer inte mamma?

Det ser gott ut.

Hon greps, åtalades och häktades på felaktiga skäl.

Därför vill min klient ha skadestånd för olaga frihetsberövande-

-av polismyndigheten och delstaten Western Australia.

Assistent Cindy Cheung?

Hallå?

Hej.

Sissy?

Var är du?

Nej, säg inget.

Förlåt.

Jag skänkte en massa av mammas saker till välgörenhet.

Men sen, när jag körde iväg-

-vände jag i panik.

Vad håller jag på med? Hon behöver de här sakerna.

Så jag släpade den här fåtöljen hela vägen hit.

Jag trodde inte att jag skulle sakna henne så här mycket.

Så vad har du för nytt jobb?

Jag vet inte än. Jag väntar på förflyttningsdetaljerna.

Det blir en ny station.

Vill du fortfarande vara polis efter allt det här?

Det känns som att jag måste.

Så vad säger du?

Vill du följa med?

Jag har en gammal flakbil med tält.

Nej, inte intresserad.

En Toyota?

Om du hade en Range Rover...

Jaså, är det sånt du vill ha?

-Har du tre platser? -Vi gör plats.

Text: Cecilia Lilja Iyuno-SDI Group