All language subtitles for Morden.i.Helsingor.S03E01.Repressed.Emotions.Part.1.DANiSH.1080p.TV4P.Web-dl.h264.da

När mordet är löst sticker jag och
Marianne och seglar i tre månader.

Jag klarar inte tre månader med dig.
Jag vill hitta mitt eget liv.

Du älskar mig inte längre.

-Nygräddade frukostbullar.
-Svend är tillbaka.

-Vi har saknat dig.
-Detsamma.

Polisen!

-Vad sa Flemming?
-Att han är förälskad i mig.

Mordbrand i restaurangen.

-Har ni haft sex?
-Nej.

-Varför berättar du?
-Du är min bäste vän.

Är jag din bäste vän?

-Jag sticker hem.
-Hälsa till flickvännen.

Jag såg din dotter.
Med pojkvännen, tror jag.

-Jag tänker be Benjamin flytta in.
-Så snart?

Jesper, stanna!

Mamma?

Om jag följer mitt hjärta
förstörs allt.

Nej.

Sluta... Nej...

Dan... Du drömmer.

Ja.

Jag drömde att...

Att jag var barn
och att pappa skrek på mamma.

Jag visste att han skulle slå henne
men jag gjorde inget.

Du var bara ett barn, Dan.

Tror du inte det hjälper
att jordfästa urnan?

Jo, det har du nog rätt i.

Och jag hoppas få tillbaka
mitt vardagsrum snart.

Dennis sa att båten blir klar
i veckan. Då flyttar jag dit.

-Tack för att jag fick bo här.
-Det var så lite. Lunch?

-Lunch? Vad är klockan?
-Två.

-Är klockan redan två?
-Du behövde nog tuppluren.

-Fick du avslutat fallet?
-Ja.

Skönt. Då kan du kanske
rensa luften med Flemming.

Ja... Givetvis.

Sommerdahl. Är du säker?

Dan? Vi har fått in ett mord.

Välkommen ombord på Sundsbussarna.

Färjan avgår snart till Helsingborg.
Överfarten tar 25 minuter.

Glöm inte 60-årsjubileet till
helgen. Det blir ett rejält firande.

-Ses vi sen?
-Ja.

Här borta.

Nån hade bråttom härifrån.
Kan du dokumentera det, Lina?

Javisst.

Vad har vi?

Man i 40-45-årsåldern.

-Hur länge har han legat här?
-Vi kom precis, Dan.

Samtalet kom kl.13.22.
Chauffören fann honom.

-Kan det ha varit en fallolycka?
-Då hade han legat närmare huset.

Han har antingen hoppat
eller blivit knuffad.

-Han har en våtdräkt.
-Han var nog på väg till havet.

Nej, han kommer från havet.

Det här är tång.

Fallit från himlen i en våtdräkt.

Vi börjar på sjunde våningen.
En kvinna fann omkullvälta krukor.

Svend och Benjamin,
ni intervjuar hyresgästerna.

Se på risporna... Och här.

-Ett rejält fall.
-Ja, inget man gör frivilligt.

-Nej. Jag ringer forensikerna.
-Vänta lite.

Det är nåt
jag vill snacka med dig om.

Det där med att du är kär i Marianne.
Så länge hon inte är kär i dig-

-så funkar det. Då sitter vi i samma
båt. Det handlar om att gå vidare.

Exakt...att gå vidare.
Jag ringer forensikerna.

Okej.

-Har du hört att Karsten är död?
-Ja. Det är bra för oss.

-Fick du över varorna?
-Ja, men vad har han sagt?

Ingenting, hoppas jag. Fokusera på
att få iväg nästa leverans.

-Vem dödade honom?
-Bry inte din hjärna om det.

Ställ bara väskorna på samma plats
som du brukar. Okej?

Den tar vi. Tack.

Tack. Ring om du kommer på nåt.
Allt är relevant.

-Det ska jag. Ha en bra dag.
-Tack.

-Ursäkta. Har ni en minut?
-Ja.

Vi är från polisen.

Tyst, Rolf!

Vi fann en död person
utanför hyreshuset tidigare idag.

-Det var ju tråkigt.
-Karsten Hansen. Kände ni honom?

Nej. Eller, jag vet vem det är,
men jag känner honom inte.

Vi umgås inte.
Så jag kan inte hjälpa er.

Rolf! Tyst..! Ursäkta.

-Ring om du kommer på nåt.
-Okej.

Okej, en man som bor på Havnekarréen
har dött. Allt tyder på mord.

-Har du mer, Dan?
-Offret heter Karsten Hansen, 45 år.

Han bodde där med frun Mona Hansen
och sonen Emil 17 år.

Karsten jobbade på Sundsbussarna
som purser.

-Det är där jag har sett honom.
-Är du stammis?

Vi kallar det att "tura". De har
räkmackor med surdegsbröd.

-Med hemmagjord majonnäs.
-Tack, det räcker.

Har vi en dödstidpunkt?

Mellan kl.11 då han lämnade hemmet
och kl.13.15 då han hittades död.

-Har vi hans telefon?
-Nej.

-Andra vittnen?
-Vi fick inte tag på vicevärden.

En hyresgäst på första våningen
såg en vit skåpbil rivstarta.

Det här kan vara spåren efter den.

På väg bort från huset
under kraftig acceleration.

-Alla vita skåpbilar har bråttom.
-Kanske. Vi har mer.

Offret hade ett sår
som han fick före fallet.

Så vi letar efter ett spetsigt objekt
som kan penetrera en våtdräkt.

Passar ihop med märkena
vi fann på vägg och räcke.

Allt tyder på handgemäng.

Laus team undersöker brottsplatsen.

Efterlyser du den vita skåpbilen,
Benjamin?

Jag kollar upp Karstens bakgrund.

Vi snackar med familjen.

-Han var mitt livs kärlek.
-Det förstår jag.

-Hur lärde ni känna varandra?
-Vi träffades på sjöfartshögskolan.

Jag jobbade i matsalen.
Karsten pluggade till sjökapten.

-Men det blev han inte?
-Nej.

Han blev purser i stället.

Kom och sätt dig, Emil.

Men det var bara bra.
Då kunde han vara hemma mer.

Han var en familjeman. Inte sant?

Han var en bra pappa.

-Så ni träffades och blev förälskade.
-Ja.

Det sa bara klick.
Har du varit med om det?

Ja, det har jag.

Det skulle bara bli vi två.

Det dröjde inte länge
innan jag blev gravid.

Så fick vi Emil och flyttade hit.

-Karsten fick jobb på Sundsbussarna?
-Ja.

Jag jobbade på kommunen i elva år.
Nu jobbar jag deltid på museet.

Var var ni mellan kl.11 och kl.13.15?

-På Vivaldi. Vi åt brunch där.
-Fint väder så vi satt ute.

-Men Karsten följde inte med?
-Nej, han skulle ut och ståpaddla.

-Gjorde han det ofta?
-Flera gånger i veckan.

Han älskar det...älskade det.

-Brukade han göra det ensam?
-För det mesta.

-Kan han ha varit ovän med nån?
-Nej, inte alls.

Alla gillade honom.

Han ville alla väl.

Förra veckan gav han mig
den här ringen. Helt utan vidare.

Sån var han.

Den är jättefin.

Vi vill gärna ta
en titt på Karstens mobil.

-Jag vet inte var den är.
-Inte jag heller.

Okej. Om ni hittar den
lämna den till polisen.

Givetvis.

Om ni kommer ihåg nåt
ring det här numret.

Tack.

-Vad är det?
-Ett stämpelur från varvet.

-För att ha koll på personalen.
-Pappa älskade hamnhistoria.

-Funkar den?
-Ja.

-Det var en annan era.
-Ja, det var det.

Tack.

-24.
-24? Är du galen?

Jag visste det inte.
Då hade jag aldrig gjort det.

Och utklädd till marsvin? Skitkul.

Flemming...
Jag vill ställa några frågor till er.

-Fin bricka.
-Vi utreder mordet här.

-Den där Karsten?
-Karsten Hansen.

-Vet ni nåt om det?
-Han var ett pervo.

-Så du kände honom?
-Nej, men jag kan se sånt.

-Har ni öppet?
-Vad fan snackar du om?

Inget. Jag skojade bara.

-Undrar vad de säljer? Inte tuggummi.
-Knappast.

-Ska vi käka fiskbiffar?
-Jag får inte äta snabbmat.

Okej, då kör vi
till stationen i stället.

Ta en titt på det här.

-Vad är det?
-Havnekarréens facebooksida.

Ett högt tonläge i en tråd för en
månad sen. Nån gick hårt åt Karsten.

"Du skiter i alla andra.
Du grillar på balkongen."

"Du för oväsen. Som om du släpar
möbler hela dan. Vi har fått nog."

-Vem skrev det?
-John Karlsson.

Han som påstod att han inte visste
vem Karsten var.

Det stämmer inte.
Här skriver offret till Karlsson:

"Plocka upp din hundskit. Annars
lägger jag den utanför din dörr."

De hatade varandra.

-Varför ljög han för er?
-Ingen aning.

Tyst!

Goddag.

Jag har redan snackat med
era kollegor. Jag vet inget.

Tyst, Rolf!

-Men vi har några frågor till.
-Jaha... Okej. Kom in.

Ja...här bor jag.

Du gillar visst djur.

-Jag har inte mer att berätta.
-Det stämmer inte.

Du kände Karsten Hansen. Du skrev
skit om honom på Facebook.

Ja, jag tyckte inte
så bra om Karsten.

Du hatade honom
och vill inte ens hjälpa polisen.

Var det bara hans grillning
du hatade?

-Kasten gav mig sparken.
-Gav dig sparken?

Vi jobbade tillsammans
på Sundsbussarna.

Jag arbetade för honom. I lasten.
Karsten var min chef.

Och det var inget
som polisen behövde få veta?

-Det rör inte mig.
-Det handlar om ett mord, John.

-När sparkade han dig?
-För tre månader sen.

Och orsaken?

Orsaken var att Karsten
var ett stort jävla rövhål.

Han tyckte om
att bestämma över andra.

Vad gjorde du idag
mellan kl.11 och kl.13.15?

Då var jag här med Rolf
och de andra djuren.

Tyst, Rolf.

Vi behöver nog ta ett snack med
din gamle chef om dig och Karsten.

Varsågoda. Hälsa från mig.

Kaptenen kan träffa oss
om 45 minuter.

Vad säger du om djurkillen? Dödade
han Karsten för att han fick sparken?

Kanske. Men det skulle vara
en överreaktion.

Vi hör vad hans chef har att säga.

Du...kan vi ses igen om en timme?
Jag har en sak att göra.

Vadå?

-Bara nåt med huset.
-Vadå?

Inget spännande. Vi ses om en timme.

Okej.

Fan också...

Vi beter oss som tonåringar.

Visst gör vi?

Vi smyger med vår hemlighet
medan Dan fortfarande bor kvar.

-Han sover bara på soffan.
-Ja, men det är inte schyst av oss.

Nej, vi måste berätta att vi är ihop.

-Men hur?
-Jag gör det.

-Vi kan göra det tillsammans.
-Nej, jag måste göra det.

Jag gör det ikväll. Efter jobbet.

Hej, Rikke. Två vanliga.

Är en till Flemming?
Då har vi stängt.

Hallå!

-Hej, Otto.
-Sheriffen. Vadan denna ära?

Rikke är arg på min partner.
Jag vill ha två fiskbiffar med allt.

-Allt för dig.
-Perfekt.

-Får jag ge dig ett insidertips?
-Visst.

Jag har nyfångad flundra.

Smör, citron, dill.
170 grader i 20 minuter.

-Låter gott, men jag har jobb.
-Ja, jag hörde det.

Sorgligt hur världen har blivit.

-Jag sätter upp det på räkningen.
-Perfekt. Tack, Otto.

-Vad har hänt?
-Jag har en present till dig.

-Ottos bästa.
-Tack.

Vänta, Flemming.
Jag vill säga en sak.

När jag rakade mig i morse...

Jag har haft ett helvete. Min mor dog
och mitt äktenskap är slut.

Jag hade inte klarat det
utan ditt stöd.

Så i all kaos är jag glad
att ha dig som vän.

Och partner.
Förstår du vad jag säger?

Okej.

Nu snackar vi med kaptenen.

Kolla upp vimplarna, flaggorna,
toaletterna och baren.

Och torka av borden. Sätt igång.

-Hej! Är du kaptenen?
-Ja.

Vi har 60-årsjubileum om några dagar.
Det blir fullt upp.

-60 år?
-Egentligen borde vi avlysa.

Efter det som hände Karsten.

Vi vill veta lite mer
om Karsten Hansen.

-Jag hoppas att ni blev mätta.
-Jättegott.

-Skulle du iväg, Laura?
-Men jag har inte bråttom.

Benjamin jobbar. Jag ska måla köket,
men det kan vänta.

Tar du en tur med Simba? Jag vill
lägga mig tidigt. Ta med honom hem.

Visst. Följer du med mig hem?

Vi följs åt, jag ska till stationen.

Jag vill snacka med dig om en sak,
Dan.

Då kan jag inte följa med.

-Tack för idag. Vi ses, mamma.
-Vi ses.

-Vi ses, gumman.
-Vi ses.

Kom, Simba. Kom.

Vår dotter ska hem och måla köket.
Helgalet.

Som om de är nygifta.

Det påminner mig om en sak.

Nu ska du få se...

-Okej, vad här det här?
-Öppna den.

-Din mors brudklänning.
-Och din.

-Den låg i hennes garderob.
-Har hon sparat den i alla år?

-Visst är det rörande?
-Ja.

Det var en underbar dag.

Det var det verkligen.

Den passar säker än. Prova den.

Nej, jag är jättetrött.
Jag ska gå och lägga mig.

-Skulle vi inte snacka om nåt?
-Vi kan ta det en annan dag.

-Okej.
-Godnatt.

Kom, Simba. Duktig kille.

-Laura.
-Du är så taskig, du skrämde mig.

Förlåt.

-Vad gör du här?
-Letar efter en vit skåpbil.

Jag har tänkt på dig hela dan,
och fick syn på dig.

Vit skåpbil? Kan ni inte kolla upp
det i nån databas?

Inte om den är ommålad.

-Ska jag följa dig hem?
-Jag kan följa med dig och leta.

-Det är inte tillåtet.
-Vi berättar inte för nån.

Okej.

Håller du dörren, Finn?

Oj!

Kalljäst surdeg från en död fransman.

Max värme i ugnen i 11 minuter.
Sen bara eftervärme.

De doftar fantastiskt.

Hej.

-Berättade du?
-Nej.

God morgon. Vi sätter igång.

Jag och Flemming snackade med
grannen John Karlsson igår.

Han var kollega med offret
men påstod-

-att han inte kände honom.
Varför han ljög är oklart.

Kaptenen kunde inte förklara det.
John liknar en misstänkt.

Jag håller med.
Nåt nytt om skåpbilen?

Jag har hittat två skåpbilar
som har målats om...

-...men de matchade inte hjulspåren.
-Jag har hittat nåt.

Vi har identifierat tången.
Arten heter tarmtång.

Den tillhör grönalgfamiljen.

Den trivs bäst i sötvatten
med mycket näring.

Så offret var nog inte nere i
havsvattnet här i Helsingör.

-Kanske en sjö?
-Eller en flodmynning.

Intressant.

Vi får ta reda på var Karsten
hade sin surfutrustning.

Polisen. Vi utreder mordet på
Karsten Hansen.

-Kände ni honom?
-Storfräsaren?

-Är han död?
-Ja. Han dog igår.

Han hade varit i vattnet
alldeles innan han dog.

-Igår?
-Var han här?

Vi var här hela dan
och vi såg honom inte.

-Ståpaddlar ni?
-När det inte blåser.

-Här nära hamnen?
-Ja, vi är vindsurfare.

Vi tror att han hade varit
i sötvatten strax innan han dog.

Han nämnde aldrig nån sjö.

-Hade han sina brädor här?
-Ja, där inne.

Får vi ta en titt?

Är alla brädorna här?

Nej. Hans Hobie Apex saknas.

-De ser dyra ut.
-Brädorna kan kosta upp till 20 000.

Och storfräsaren köpte bara
det bästa.

Han betalade för allt här.
Hyran och utrustningen.

-Han verkade ha gott om pengar.
-Därför kallade vi honom storfräsare.

Och för att vi gillade honom. Han var
supercool för att vara gammal.

Ja. Hur rik var han egentligen?
Ägde han inte Sundsbussarna?

-Ägde Sundsbussarna?
-Det har jag hört.

-Jag ringer Svend.
-Vad sa du att brädan hette?

Hej, Svend. Kan du se om Karsten
spenderade pengar på surfprylar?

-Ett ögonblick.
-Och om han betalade hyran i hamnen?

Inga dyra inköp.
Han hade få utgifter.

Lägenhetshyran betalade han
med sin lön varje månad.

Och inga utgifter på surfprylar.

Jag förstår inte vad vår ekonomi
har med saken att göra.

Ni har utgifter. Lägenheten
och Karstens dyra hobby.

Han hade ingen hög lön
och du är deltidsanställd.

-Hur har ni haft råd med allt?
-Karsten sysslade med aktier.

Det förstår jag inte. Enligt banken
finns inga aktieinkomster.

-Är det här Karstens dator?
-Ja.

-Vad hade han för lösenord?
-Det vet jag inte.

Det är "Mona".

Nej, det var det inte.
Får vi ta med den till stationen?

Kan han ha gömt kontanter här?

Varifrån skulle han
ha fått kontanter?

-Får vi se oss omkring?
-Jag skulle veta om han gömt nåt här.

-Kan han ha gömt dem nån annanstans?
-Han hade ett källarrum.

Men jag har inte nyckeln.
Det var hans rum.

-Jag vet var den är.
-Den vill vi ta en titt på.

Nu direkt, tack.

-Varsågod.
-Tack. Gå och ta hand om din mamma.

Okej.

Här finns ju inget.

Det var som fan!

-Så där, ja.
-Bra jobbat.

Oj!

-Det är minst 50 000.
-Varifrån kommer pengarna?

Vi kollade datorn och jag ringde
banken. Han gjorde inga aktieaffärer.

Nej, inte aktier.

-Det liknar ecstasy.
-Eget bruk?

Vi har fått fram
Karstens samtalslista.

Han ringde Kustbevakningen
dagen innan han dog.

Varför ringde han Kustbevakningen?

En Josefine Sundby tog emot samtalet.

Sundby? Henne känner jag.
Hon är från Gilleleje. En bra tjej.

-Hej!
-Dan Sommerdahl, Helsingörpolisen.

Josefine Sundby. Kalla mig Jo.

-Flemming Torp.
-Talade du med Karsten Hansen igår?

Jag visste inte att det var han.
Han ringde anonymt från okänt nummer.

Vad ville han?

Han visste nåt om en smuggling
mellan Sverige och Danmark.

Vi har satt in extrapersonal
på båda sidor.

-Smuggling...
-Vad mer sa han?

Det var ett kort samtal.
Han ville inte ta det i telefon.

-Han ville träffas.
-Intressant.

-Och nu är han död?
-Ja.

-Vad tror du de smugglar?
-Narkotika eller vapen.

Det är nån som behöver hjälp.

En nöjesseglare. Vi tar det.

-Vill ni följa med?
-Nej, vi måste till stationen.

-Hon var riktigt söt.
-Va...? Ja.

Hej, Svend. Kan du kolla upp
John Karlsson i brottsregistret?

Tack. Hej då.

-En rannsakningsorder?
-Ja.

-Varför?
-Vi fann 52 000 kr i kontanter...

...och ecstasy i den döde
Karstens Hansens kassavalv.

Och han varnade Kustbevakningen om
smuggling mellan Danmark och Sverige.

Och?

Karsten Hansen sparkade John Karlsson
från Sundsbussarna.

John Karlsson är dömd för smuggling
mellan Danmark och Tyskland-

-så vi vill ha en rannsakningsorder.

Samarbetade Karsten Hansen
och John Karlsson om-

-att smuggla ecstasy
på Sundsbussarna?

-Varför sparkade han honom?
-Han ville kanske köra solo.

Ta hand om hela kakan själv.

Så John Karlsson känner sig bedragen
och mördar honom?

Exakt.

-Kan du bevisa det?
-Nej, det kan vi inte.

Så därför vill vi spana på
John Karlsson.

Okej. Jag får dra i några trådar.

-Börja med en gång.
-Tack, Hanegaard.

När man spanar
måste man skämma bort sig.

Citronbakelser. Receptet säger 17
minuter men jag ger dem 19 minuter.

Då får de en god och spröd yta.

Tack.

Nu jäklar.

Svend här.
John Karlsson lämnar Havnekarréen.

Vi följer efter.

-Kan ni se honom?
-Han är på väg mot Sundsbussarna.

Vi måste gripa hans medbrottslingar
på andra sidan...

-...så ni två tar Sundsbussen.
-Uppfattat.

-Vad ska vi göra?
-Ring Kustbevakningen.

Karlsson har gått ombord.

Den misstänkte har tagit båten.
Vi vill dit före honom.

-Anropar P-9.
-P-9 här.

R-3 här. Vi tar två poliser
till Helsingborg. Över.

Vart tog han vägen?

Han kom ner utan väskor.

Släpp honom inte ur sikte.
Jag stannar hos varorna.

Dan, en okänd uniformerad man
har tagit väskorna.

Lycka till. Var försiktiga.

John Karlsson passerar genom tullen
utan väskorna.

Den okände mannen
är på väg till sopstationen.

Vad håller han på med?

Ni stannar, vi följer efter.

Vem fan är det?

Fina saker.

-Hur mycket?
-100 000 sa vi.

Är du redo?

Polisen! Stanna! Ta honom!

Stanna!

Gör nu inget dumt.
Vad har du i väskan? Öppna den.

Vad fan är det?

-Är det ödlor?
-Ödlor?

Vad fan säger du? Det är ju varaner.
Värda 100 000.

Okej. Du måste följa med
tillbaka till Danmark.

Misstänkt för mord på Karsten Hansen.

Jag har inget
med den idioten att göra!

Helvete!

Mamma!

Översättning: Bo Hjalmarsson
Iyuno-SDI Group