All language subtitles for Two Mules for Sister Sara (1970).Svensk

Festen är över. Rör på påkarna.

Jag vet inte vem du är, men...

varför är du en svinpäls?

Hon klarar av oss alla fyra.

Vi har riktigt fin whiskey.

- Vi väntar på dig!
- Förresten...

Vad tänker du göra nu, din jävel?
Du kanske kan ta mig,

men du kommer fan inte
att få nån del av henne,

om du inte gillar
att roa dig med ett lik.

Om ni står kvar så där
så bränner ni er i solen.

De sa att de tänkte döda mig
så att jag inte kunde anmäla dem.

De sa att de...

Men de säger inte mycket nu.
Så klä på er.

Ni är en god man.

Jag ska be till Jungfrun
att hon skyddar er.

Herre Jesus.

Och jag ska också be för
att ni alltid får det ni vill ha.

Vad i helvete
gör en nunna här ute?

Jag är på uppdrag. I Mexiko går en
nunna säker bland mördare och tjuvar.

Jag kom för att be dem om mat.

- Gav de er nåt?
- Nej.

- Det finns nog lite rester.
- Jag Kan inte äta just nu.

Ni ser ut att behöva
ett glas whiskey.

Whiskey? Tack.

- Er mulåsna?
- Ja.

Ingen proviant, ingen fältflaska.
Hur hade ni tänkt klara er?

Jag var säker på
att Herren skulle ta hand om mig.

Med tre till som de?

Han gav mig även er.

- Vilket håll är ni på väg åt?
- Norrut.

Norrut?

Tja, jag är på väg söderut.

Jag tar de där ponnyerna
och ger mig av.

Vi måste täcka över dem med stenar.

Vi måste ge dem
nån sorts kristen begravning.

- Som de behandlade er?
- Givetvis.

- Ni måste vara lite snurrig.
- Har ni en spade?

Syster, lyft blicken mot himlen.

Är de eller är de inte
Guds skapelser?

- Självklart är de det.
- Varför beröva dem denna näring?

Har ni en spade?

Den är på packhästen.

Kan ni hämta den, tack?
För min själs skull, om inte för er.

Syster, jag skjuter dem gärna,
men jag vägrar svettas över dem.

Ni är lika envis
som min mulåsna.

Värre.

Hur känns blåsorna?

Annat häri livet
har gjort mer ont.

Tack, broder.

- Jag heter Hogan.
- Jag heter syster Sara.

Ja, syster Sara, om ni nånsin
tröttnar på att vara nunna

så kan ni bli dödgrävare i toppklass.

Ta lite bönor.
Killarna kunde inte slåss,

men en av dem kunde laga mat.

Jag kan inte äta nåt som de lagat,
men jag tar gärna lite vatten.

- Varsågod.
- Tack.

- Ni är verkligen snurrig!
- Kan jag få tillbaka den, tack?

Syster, om ni vill välsigna dem,
så gör det torrt.

Jag har gjort mitt,
och nu ska jag ta farväl.

Håll er i skuggan,
annars får ni verkligen problem.

Adjö. Tack, igen.

Gud vare med er.

Ni har tur.

Ser ut som ett franskt kavalleri.
Ni kan säkert resa med dem.

- Hjälp mig. De letar efter mig.
- Varför det?

Jag samlade pengar till mexikanska
armén. Jag fick fly mitt i natten.

Damen, om ni inte var nunna,
skulle ni få rädda ert eget skinn.

Okej. Ta av er korset.
Det glänser som en spegel.

Ta med er den sista hästen,
och följ mig.

Jävlar.

Vad gör ni?

Jag gör nåt som...

ingen helig jungfru
i någon ställning skulle göra.

Vi går långsamt...

så att vi inte grumlar bäcken
mer än nödvändigt.

Varför satte ni
den döde mannen på hästen?

En häst med en ryttare lämnar
djupare spär än en häst utan.

Om vi har tur
så följer fransmännen ponnyerna.

Här. Ät det här.

Jag sa ju åt er
att äta nåt där borta.

Om er mage knorrar mer så får vi
hela franska armén efter oss.

De små lätena hörs inte.
Varför är ni så arg på mig?

Tja... en nunna kanske inte
borde vara så snygg.

Mitt utseende har ingen betydelse.

Jag är gift
med Herren Jesus Kristus.

Det är det som gör mig förbannad,
om ni ursäktar att jag är ärlig.

- Jag förolämpas inte, broder Hogan.
- Kalla mig inte för broder.

Ursäkta mig.

De har delat på sig,
och de kommer ikapp oss.

Sitt inte bara där. Rör på er.

Vi kan inte springa fortare än de.
Gå in dit.

När det gäller att skjuta,
får jag nog deras uppmärksamhet.

Vänta, åk sen åt andra hållet.

Ni har varit en underbar vän,
mr Hogan. Gå med Gud.

Lämna Honom utanför det här.
Sätt fart.

- Jag kan inte gå in dit.
- Varför inte?

Det är en skallerorm där inne.

Sjung på du, partner.

Ta in den där mulåsnan.

Om vi skiljer på oss,
så har ni nåt att äta.

Jaså. Synd att nunnor inte spelar
poker. Ni vore nog bra på det.

Jag kan inte tacka er nog.

Ni åker väl söderut nu.

Nej. Det börjar bli mörkt.

Vi ska äta varm mat först.
Kan nunnor laga mat?

Jag kan.

Bra. Era döda vänner
gav oss lite bönor och kaffe.

Men först ska jag
skaffa lite brasved.

Det är svårt att tro att skallerorm
kan smaka så gott.

Här. Damerna först.

Tack.

Ni var på väg norrut.
Nån särskild plats?

För att hitta juarista-skaror,
hos dem är jag säker.

- Var kom ni ifrån?
- Chihuahua.

Chihuahua?

- Bor ni där?
- Sen flera år tillbaka.

- Fransk garnison i Chihuahua.
- Alldeles bredvid kyrkan.

Ni råkar inte veta hur många
soldater de har i garnisonen?

- På ett ungefär.
- Cirka 200 och en del kanoner.

Hur vet ni allt det där?

Officerarna ville lära sig spanska.

Så min abbedissa gav mig
det i uppdrag. Jag talar franska.

Jag gick till garnisonen
tre gånger i veckan.

Jag hatar dem. Hatar dem verkligen.

- Är det inte en synd att hata?
- Inte om det är något ont.

Fransmän som dödar mexikaner,

försöker tvinga dem
att bli en av deras kolonier.

- Hur stor är garnisonen?
- Två våningar. Det var ett kloster.

- Har den en öppen veranda?
- En vacker veranda...

- En balkong och trappor ner?
- Just det.

Ni säger att den är nära kyrkan.
Hur långt från varann ligger de?

På vissa ställen
är det inte mer än 3-4 meter.

Sett från kyrktaket,
är garnisonen högre eller lägre?

Lägre. Mycket lägre.

- Vaktposter?
- Dag som natt.

Syster Sara,
ni kommer att sakta ner mig,

men jag ska ta med er
till de där gerillorna ni söker.

- Tillhör ni en av dem?
- Tills jag får betalt, ja.

Betalt? Menar ni i guld?

Ja, om de betalar mig
med tortillas

så skjuter jag dem i ögat.

Men juarista-skarorna är fattiga.

Jag slöt ett avtal om
en plan att ta över garnisonen.

Om det fungerar,
så får jag halva franska kassan.

Så ni sympatiserar inte
med deras sak?

Inte deras, och ingen annans heller.

Jag har tillbringat två år
i kriget i Staterna.

Just nu
är jag bara intresserad av pengar.

Varför stred ni i kriget, då?

Alla har rätt
att vara korkade nån gång.

Mr Hogan.

14 juli är en fransk helgdag.

Vid 12 på dagen förra året
var alla i garnisonen fulla.

- Vad är dagens datum?
- 6 juli.

Vackert.

Den informationen
stoppar guldet rakt i min ficka.

Nu krävs en drink.

Jag lämnar er ett ögonblick.

Gå inte för långt bort.
Det kan finnas fler skallerormar.

Jag ber medan jag går.

Jag vänder ryggen till.
Oroa er inte.

Ni är en gentleman, mr Hogan.

Ni har väl inte så mycket erfarenhet
av att sova på marken.

- Jag är mycket trött. Jag somnar.
- Ni ser verkligen nöjd ut.

Det var ett mirakel att ni
hittade mig när ni gjorde, mr Hogan.

Inget mirakel, bara en slump.
Livet är fullt av såna.

Nej. Det var ett mirakel.

Ja, damen.

Två män rider sida vid sida,
en kula studsar mot en klippa,

dödar en av dem, inte den andre -
bara en slump. Inget mirakel.

Tror ni inte på mirakel?

Tja...
Ta bara den där killen i morse.

Han kunde ha kastat i väg dynamiten
innan jag sköt honom.

Det hade varit ett mirakel.

Det är härligt att höra er skratta.

Tror ni inte att nunnor skrattar?

Jag vet inte. Jag har inte
tillbringat natten med en förut.

God natt, mr Hogan.
Tack igen, för allt.

Hör ni, vakna, syster.
Det är dags att röra på sig.

Kan jag inte få sova lite till?

Inte om ni vill resa med mig.

Jag är så stel.

Jag är inte van vid att rida så.

Kan ni hjälpa mig upp?

Tack.

Varenda muskel värker.

Hur ska jag kunna rida i dag igen?

Jag rider från morgon till kväll.
Antingen hänger ni med, eller inte.

Ni känner er bättre
efter några timmar på er mulåsna.

Ni kokar väldigt gott kaffe.

En ensam man
måste ta hand om sig själv.

- Så ni är inte gift?
- Nej.

- Har ni varit det?
- Nej.

- Vill ni bli det?
- Nej.

- Vill ni inte ha en kvinna?
- Till vadå?

Att föda era barn,
vara en livskamrat?

Att be mig sluta dricka,
sluta spela, spara pengar,

och gnälla om värk och ont?
Nej tack.

- Måste vara ett ensamt liv.
- Det är ett toppenliv.

Kvinnor när jag vill ha dem,
och ingen av dem heter Hogan.

Och ni, damen? Har ni inte
velat vara en hel kvinna?

Ha en man som älskar med er?
Föda barn?

Jag har valt en annan väg.

Och de där känslorna
som er gud gav till alla kvinnor?

- Jag har alltid undrat.
- Vi är ju mänskliga.

När vi får de känslorna,
ber vi tills de försvinner.

Hur mycket bedjande krävs det?

Och innan ni blev nunna?
Var ni med nån man?

Har ni blivit kysst av en?

Har ni aldrig legat vaken
och undrat hur det skulle vara?

Alla kvinnor är födda lögnare, men
jag visste inte att nunnor var det.

Ni har rätt. Jag ljög.

Jag ska säga en sak, syster.

Jag hade verkligen velat träffa er
innan ni avlade de där löftena.

Den haltar mer och mer.

Skadad av stenar.

Det kommer att ta en vecka
för det att läka.

Kanske folket i den här byn

gömmer er
tills det här djuret hämtar sig.

Kan jag inte rida på packhästen?

Han bär min utrustning. Jag måste
vara i Chihuahua den 14:e.

- Snälla broder Hogan...
- Kalla mig inte broder, sa jag.

Okej, mr Mulåsna. Ni hade rätt.
Ni är lika envis som min mula.

När vi kommer till byn, syster,
så säger vi adiós.

Här skiljs våra vägar.

- Vad gör ni nu?
- Jag måste be vid det här relikskrinet.

Ni har bett era böner.
Ni sliter ut dem.

Det är en synd att passera ett relikskrin
utan att be.

- Inte om man blundar.
- Snälla mr Hogan.

Det är ett litet relikskrin,
det får bli en liten bön.

Ser ni vad en bön kan åstadkomma?

Herren gav mig en snäll gentleman

som bytte min mula mot det här
djuret. Nu kan jag följa med er.

Er mula mot den där packåsnan?

Om herrn bytte rättvist med er

så kommer ni inte
att träffa honom i himlen.

Den här mannen
bor bland kullarna där borta.

För tre timmar sen
passerade han en fransk patrull.

Vilket håll var de på väg åt?

Okej. Vi skaffar det vi behöver
och rör på oss.

- Ni ska upp i det där trädet.
- Vilket träd? Varför?

Jag är rädd för
att titta ner uppifrån.

Titta uppåt, då. Det är ett
bergslejon här och ni ska upp dit.

Ursäkta, syster.

- Vad gör ni?
- Om man inte kan se honom

så kan man inte skjuta honom.

Hur går det, syster?

- Jag tittar uppåt.
- Bra. Vi pratar inte nu.

Jag vill att han ska anfalla
om han tänker göra det.

Vad i helvete?

Vilka är de här människorna?

Kom igen. Kom ner.
Vänd på er. Jag tar emot.

Santa Maria?

Franska soldater vid Satevo
väntade på ett tåg till Santa Maria.

Jag är på väg mot Santa Maria.
Juarista-skarorna gömmer sig där.

Ta reda på
varför fransmännen ska åka dit.

Det kan ni lita på att jag gör.

Satevo ligger långt borta,
så vi borde sova nu.

Jag är väl skyldig er en ursäkt.

När jag lyfte upp er i trädet...

Det behövs ingen ursäkt, mr Hogan.

I nödsituationer.
Ger kyrkan dispens.

Det är ingen synd att ni hjälpte mig
upp i trädet med handen på min häck.

Var har ni lärt er sånt språk?

- Vad då för språk?
- Häck.

I klostret.

Syster Harriet lärde oss
vad de olika kroppsdelarna heter.

Den här delen hette häck.

Var kommer syster Harriet ifrån?

New Orleans. Hur så?

Jag skulle vilja veta vad hon gjorde
innan hon blev nunna.

Förlåt. Jag förstår inte.

En officer är döende.
Kom med mig, är ni snäll.

Fastän ni inte är präst

så kan ni ge honom andlig tröst.

Vår överste är mycket sjuk.

Fräls hans själ i din,
Maria, Guds moder...

Din jävla satmara!

Kyss korset.
Kyss korset.

Syster, han yrade.
Förlåt honom.

Jag förlåter honom. Jag förlåter
honom av hela mitt hjärta.

Nu är han hos Gud.

Tusan jävlar.

Hur kan ni dricka det här?

Ni blir stupfull!
Vad hände?

Jag blev igenkänd.

Av vem?

Jag har aldrig varit så rädd.

Vem kände igen er? Vad gjorde han?

- Han dog.
- Vad pratar ni om?

De bad mig trösta en överste
som var döende i feber.

Det var en officer som jag lärde
spanska vid fortet i Chihuahua.

Tack och lov var det ingen
som trodde på det han kallade mig.

Vad kallade han er?

En jävla juarista.

Så han dog och ni är säker.
Vad fick ni reda på?

De väntar på ett tåg
som år på väg mot Santa Maria.

Det ska packas
med materiel och ammunition.

Ni var duktig, syster.

Mellan här och Santa Maria

måste det finnas ett bergspass
med en bockbro.

Vi måste bara se till
att vi kommer dit före tåget.

- Tänker ni bränna den?
- Jag spränger den åt helvete.

Kom igen, upp med er.
Ni måste rida.

- Jag är inte berusad.
- Det var mycket whiskey.

Med min tro på Gud
blir det till vatten.

Vi måste skynda oss. Jag har aldrig
sett ett tåg sprängas åt helvete.

- Ur vägen, syster.
- Kan ni döda dem allihop?

De är Yaqui-indianer.

De är vilda hedningar, men kyrkan
har nått fram till en del av dem.

Kommer ni upp på er häst?

Jag tror det. Jag tror det.

Säg till när ni är uppe.

Visa ingen smärta eller svaghet.

- Sluta. Är ni uppe?
- Det är jag.

Jag dödade en man en dag,
De säger det var jag

Slog honom så att det ljöd
Tills han låg där död

Ja, han låg där död Fan ta honom

- Ni har mossan.
- Ja.

- Den stoppar förruttnelsen.
- Vad ska jag göra?

Jag ska förklara steg för steg.

Först måste jag bli full som fan.

Hur länge sen är det
jag blev träffad?

- Det har ni redan frågat.
- Vad svarade ni?

Ungefär en timme.

Jag vill att ni
skär en skära i pilskaftet

djup nog för en nypa med krut.

Krut?

Krut. Just det.

Det kauteriserar inälvorna, sägs det.

Jag vet inte om pilen...

sitter nära hjärtat,
men jag tror inte det.

Vissa kvinnor säger
att mitt hjärta inte direkt

sitter på rätta stället.

Okej, börja skära,
och bry er inte om jag skriker lite.

Kom igen, vackra syster som
räddade mig från Yaqui-indianerna.

Ni vill väl inte
att jag förlorar avtalet nu?

Och prästen, han kom hit

Han kom hit!

Det här är ingen trevlig sång,

men det är den enda
jag kan sjunga när jag är full.

- Jag bryr mig inte vad ni sjunger.
- Ni har en vacker personlighet.

Men den handlar om en
protestantisk präst, inte en katolsk.

Och prästen han kom hit
Han kom hit

Tjurade hit, tjurade dit
pratade om kungariket sitt

Han kan kyssa arslet mitt

Fan ta honom

Jag behöver en till flaska.

Mer whiskey.

Det är sista flaskan.

Sista?
Det var dåliga nyheter, syster.

Ledsen att jag inte kan dela den,
men ni måste vara stadig på handen.

Sheriffen han kom med
Han kom med

Ja, sheriffen
han kom med, han kom med

Sheriffen han kom med

Med blåklädda män på led

De var vilda med besked

Fan ta dem

- Jag är klar.
- Det är inte illa. Inte illa.

- Ni är gift med en snickare.
- Nu, då?

Skär av skaftet där.

- Ska jag skära av det?
- Japp.

Jag ska uppför repet, ja

Uppför repet ska jag Jag ska upp

Och jävlarna där nere ska

Säga, Sam, vad var det vi sa

Sam, vad var det visa, fan ta dem

Kan jag bryta av den?

Okej. Hur lång tid har gått?

- Över en timme.
- Det jäkla tåget.

Tåget är på väg.
Det vet jag.

Minns ni vad jag sa om slumpen?

Vi behövde inte springa ihop med
Yaqui-indianerna, men det gjorde vi.

Inget mirakel, bara en slump
som lär kosta mig mitt avtal.

Hjälp mig att sätta mig upp.

Du är en vacker kvinna,
syster Sara.

Du känns vacker,
du doftar vackert.

- Snälla mr Hogan.
- Jag kan inte låta bli att tänka på

första gången jag såg dig
och du nästan var naken...

- Ni måste glömma det.
- Det kan jag inte, vackra syster.

Jag vill inte glömma.

Varje natt när vi lägger oss,
tänker jag på dig på det sättet

och jag vill sträcka mig och
röra vid dig och hålla om dig.

Jag förlåter er för jag vet
att om ni inte var full...

Kanske. Kanske det.

Men man kan inte hindra
en man från att önska,

och jag önskar
att du inte var nunna.

Snälla mr Hogan.

Okej.

Hämta lite krut
från min sadelväska.

Kom inte nära förrän jag säger till.

Häll upp lite i handen
och lämna påsen där.

Fyll skåran.
Fyll skåran.

Det räcker.

Nu kommer det kluriga.

Det måste klaffa perfekt.

Så fort jag tänder krutet

kör du in pilen i mig
och drar ut den på andra sidan.

Vad ska jag slå med?

Ta kniven,
sätt den platta delen vid änden

och slå den med revolvern.

Och snälla syster Sara,

snälla slå ett rakt slag,
inte ett snett.

Vad händer om jag inte slår rakt?

Skit i det, min vackra syster.

Pilen går av inne i mig.

Jag vet att du är en första
klassens dödgrävare, men...

Okej.
Vad gör jag med mossan?

Stoppa igen hålen på båda sidor.

Tryck in den drygt en centimeter.

Okej.

En sista klunk,
sen är det upp till dig, doktorn.

Ber du för mig?

Då måste jag vara nog full.

Tamejfan,
det känns ganska rörande.

En sista sak, syster.

Krutet kommer att flamma upp
när jag tänder, så se upp.

Du kan lasta djuren.

Vi ger oss av så fort du
får ut den här pinnen ur mig.

Klar?

Kom ihåg tåget med franskt materiel.
Ni måste spränga det.

- När blev jag träffad?
- För flera timmar sen.

Va?

- Ni blev medvetslös.
- Varför har du inte väckt mig?

- Jag trodde ni var...
- Du trodde. Skit i det.

Du svek mig, syster.
Du svek mig.

Varför sätter du dig
inte på hästen?

Därför att...

Du är för full för att rida ensam.
Jag måste sitta med dig.

Håll i dig i manen.

Luta dig mot mig. Luta dig.

Säg åt hästen att röra på sig.

Jag gillar att hållas
av en snygg nunna.

Hur känns det för dig?

Kyrkan tillåter det här
för din säkerhets skull,

men du får inte
ta dig några friheter.

Jag ber om ursäkt.
Det gör jag verkligen.

Ser du bockbron?
Kunde inte vara bättre.

- Ett mirakel.
- Lämplig plats för en olycka.

Är det här lilla
dynamitpaketet nog kraftfullt?

Inte om man sätter det längst ner,

men om man sätter det
högt upp på de där bjälkarna.

Hur ska du kunna klättra dit
med din axel?

- Åh, nej, mr Hogan. Nej.
- Vänta lite nu.

- Kom ihåg att jag räddade ditt liv.
- Jag räddade ditt i dag, också.

Jag räddade ditt
två gånger från fransmännen.

Jag räddade ditt två gånger.
Minns du pilen?

Vad tänker du göra? Tänker du
överge mig då jag behöver dig?

Och skallerormen
när du gömde dig?

Det förelåg ingen risk alls.

Kom jag eller kom jag inte
då du behövde mig?

Det är nu jag behöver dig.

Vad är det du behöver?
Du tänker bara på pengar.

Vad är viktigare än det?

Mitt liv. Om jag Klättrar upp dit,
så faller jag.

Just en snygg
psalmsjungande hycklare du är!

Fransmännen tänker slakta
ett helt juaristagäng

och du är den enda
som kan hjälpa dem.

Och du vägrar att klättra upp
på en ynka blockbro.

Just det, syster, lita till det.

Lite gammal, hederlig kristen tro

bär upp dig dit som en fågel.

Jag vet att du är rädd, men det
är lätt att klättra på bjälkarna.

Tänk bara på alla kristna liv
som du räddar.

Tro på det lysande korset,

och Gud och alla helgon är med dig.

Du har inte sagt
hur du ska tända den när...

Låt mig bekymra mig om det.
Jag gör det med geväret.

Tåget måste vara på väg.

Fortsätt.

Jag vill ha dynamiten högst upp
så att jag kan sikta.

Just det.

Du har rätt till det,
det har du verkligen,

men jag har aldrig sett nån
bli van vid sprit så fort.

Jag vill provskjuta lite
utan ammunition.

Vänd dig om, mot bron.
Kom igen, vänd dig om.

Just så.

När jag säger till

ska du ta ett djupt andetag
och hålla andan.

Ta tag i den änden av pipan.
Det här är inte lätt.

Ta bort fingrarna från ovansidan.

Okej, ta ett djupt andetag.
Håll andan.

- Du hade inte träffat.
- Jo, det hade jag.

- Vapnet rörde sig när du sköt.
- Jag hade träffat.

Räck ut handen.
Vi ska se hur stadig den är.

Du är fortfarande full,
du träffar aldrig.

- Jag träffar.
- Sätt en kula i den.

Vi ska se om du kan träffa nåt
i liknande storlek.

Den lilla stenen där borta,
på den stora stenen.

Få se om du kan träffa den.

Kan du osäkra den åt mig?

Dra ner hanen
så hårt du kan och smäll igen den.

Perfekt. Okej.

Nu... ta ett djupt andetag.

Osäkra den igen.

Vi får försöka när du sitter ner
och jag sitter på knä.

Kom igen. Ner med dig.

Det här är inte lätt.

Okej, ta ett andetag.

- Kan du skjuta?
- Nej!

- Jag klättrade till ingen nytta!
- Ta det lugnt. Vänta lite.

Jag nyktrar till fort. Under tiden
kan du koka lite kaffe åt mig.

Jag ska ge dig lite kaffe!

Nyktra till! Nyktra till,
din jävel, annars dödar jag dig!

Sätt dig upp.

Säg till när jag ska hålla andan.

Maria, Guds moder, hjälp mig att få
den usla ateisten att skjuta rakt.

Vad var det jag sa?

Hörde jag dig Kalla mig
för jävel eller inte?

Jag antar att whiskey
kan få en man att höra vad som helst.

Herre, förlåt honom
hans orena tankar.

Där är cantinan jag söker.
Jag kanske behöver din hjälp.

- Kan du gå in på en saloon?
- Såna hår gånger...

Ger kyrkan dispens. Jag vet.

- Ja, jag talar engelska.
- Bra. Tequila.

- Vill ni ha något?
- Har ni lemonad?

Jag tar en lemonad.
Du ska väl inte bli full igen?

Jag blir aldrig full, såvida
jag inte skjuts av Yaqui-indianer.

- Varför väljer du då tequila?
- Det smörjer armen.

Jag tror inte att de har sett
en nunna här på länge.

Inte en som du, i alla fall.

Kan någon av männen tala engelska?

- Säkert?
- Visst. Bara jag.

Bra. Jag vill ha en flaska
fransk champagne, årgång 1789.

Fransk champagne, 1789.

- Vad är det?
- Vad är vad?

Champagne.

Finns det en till saloon
som heter EI Gato Negro i stan?

- Äger ni den här?
- Nej.

- Vem gör det?
- Min far.

När kommer han hit?

Toppen, typiskt min tur.

De ger mig en kod,
och mannen som har den är inte här.

Han dyker väl upp 15 juli.

Mr Hogan, du borde vara glad
att du lever ännu.

Vad vill du få ut av livet?

En ranch? Boskap? Vad vill du ha?

En ranch?

Stiga upp i gryningen,
gå och lägga sig i skymningen?

Ändan på sadeln hela dan?
Nej tack, hellre dör jag.

Det finns en stad som heter
San Francisco som blomstrar.

Och om jag får den här andelen

ska jag öppna den största
spel-saloonen i hela området

med långa, röda mahognybarer
och gröna filtbord

och vi spelar roulette och tärning
och faro och allt annat härligt.

Jag vet att det betyder föga för dig,
men för mig är det att leva.

Vissa män har underliga önskemål.

- Var fan är er far?
- Han är sjuk.

Jag måste få träffa honom.
Var är han?

Sen tre där tillbaka,
kan han inte prata.

Hela den sidan, inte röra.

Förstår han när ni talar?

Förstår han engelska?

Inte lika bra som mig...
min mor, hon med honom.

Han inte prata.

Får vi träffa honom?

Kom, snälla.

Förstår ni mig, senor?

Det betyder ja.

Jag behöver en flaska
fransk champagne, årgång 1789.

Jag måste träffa överste Beltran.
Kan ni föra mig till hans läger?

Er son, då?
Kan han föra mig dit?

Är det nån i stan
som vet var lägret är?

Hon säger att ljusstöparen vet.

I Mexiko, när någon dödas eller dör
längs vägen, så sätter vi upp kors.

Så korsen får ingen
att misstänka något.

Nu ska vi ditåt.

- Hur långt, Horacio?
- Inte långt.

Lägg undan vapnet, gringo.

Hogan var namnet. Beltran väntar mig.

Ni menar överste Beltran.

Överste, general, vad gör det
för skillnad? För mig till honom.

Jag har väntat på dig, Hogan.

Vad hände med dig?

Jag stoppade en Yaqui-pil.

Du kom aldrig till Chihuahua?

Nej. Syster Sara här besparade mig
en stor del av resan.

Syster? Hur då?

- Gäller avtalet fortfarande?
- Jag håller ord. Och du?

Bra. Ge mig en flaska tequila

så lägger jag fram en plan
som är hur smidig som helst.

Berätta om planen,
så säger jag hur smidig den är.

Garisonstaket
är lägre än kyrktaket

och 14 juli är fransmännen fulla.

Inte illa, Hogan. Inte illa.
Tack, syster.

Ja, vi är ett riktigt team.

Om vi klarar det här så kanske vi
ger oss in i garnisonsbranschen igen.

Om vi följer det du gjorde med tåget,
genom att ta garnisonen,

- så blir mitt folk nöjda.
- Hur många män har du?

40, men fler
när vi når Chihuahua.

- Hur många fler?
- 50 till 60.

- Jag trodde du var en arméöverste.
- Det är jag.

I alla arméer jag vet så har
översten hand om ett regemente.

Inte efter alla strider
vi har utkämpat.

När du fick med mig på det här
sa du att du inte hade nåt artilleri.

- Dynamit, då? Har du det?
- Nej.

Färre än hundra gevär,
några macheter och inte mycket mer.

Även om de är fulla
så skjuter fransmännen skallen av er.

Du känner inte mina män. De är hårda,
modiga mexikanska patrioter.

Oj, så gulligt.
Jag råkar vara en Hogan-patriot

och jag vill ha lite dynamit.

Visa vilket träd det växer på,
så får mina män plocka det.

Det finns nog en del till salu
på andra sidan gränsen, i Texas.

Ja, men det krävs pengar.

Till och med maten du åt
och den där flaskan var donationer.

Vi reser mot Chihuahua i morgon.

Du kan följa med och slåss
enligt mina order, på mitt vis,

eller gå tillbaka till Texasbaren
jag hittade dig i.

Jag är med på det här
och ingen jävel ska ändra på det.

Om nån annan sate tilltalade mig
så där, skulle han vara död.

Men eftersom du har hjälpt Mexiko

så ger jag dig chansen att sätta dig
på hästen och rida härifrån levande.

- Stick härifrån, fort.
- Jag ska ingenstans.

Snälla överste. Ringen är av guld.
Det kan vi köpa dynamit för.

Ditt folk kanske har saker
som vi kan sälja.

Om nån visar vägen till Santa Maria
kan jag gå och be om hjälp.

Dynamit skulle rädda livet
på några av mina män.

Jag sa ju att jag
är med på det här, överste.

Du vet ju att ingen i Texas

kommer att sälja dynamit
till en mexikan.

Jag ber dig, köp dynamit åt oss.

Det gör jag gärna.

Bäst att sy fast den här igen.

Du vill inte att de ska se dig
gå omkring halvnaken.

Det här är bättre
än att döda varandra.

Jag trodde bara att det skulle bli
en begravning - en katolsk.

Jag visste inte att du var katolik.

Lugn, Hogan. Det finns inga
Yaqui-pilar här, bara en nunna.

- Hur gick det?
- Jag vet inte riktigt.

Du måste veta
om du fick nåt värdefullt.

Jag vet inte hur mycket
det är värt i Texas.

Inte? Det här blir nog dynamit
för att ge min häst bråck.

Du har gjort mycket för mig, syster.

För saken.

Det här kanske räcker till medicin
så att din arm förblir välsmord.

- Kan du ge dem det här?
- Det vill jag göra.

Du är bättre som juarista
än som nunna, syster.

Vi ses i Chihuahua.

Okej. Om vi tar över fortet
så borde vi fira.

Jag kanske till och med
häller lite whiskey i din lemonad.

- Jag vill prata med dig...
- Dina hästar är här.

Okej. Min packhäst
bär handvapen och Winchesters.

Du vet säkert hur man hanterar dem.

En liten gåva
från syster Saras gamla vänner.

- Kan vi prata?
- Jag kan inte, syster.

Jag behöver varenda sekund
för att ta mig dit jag ska.

Var ska vi mötas?

Alldeles utanför Chihuahua, på väg
söderut, ligger en liten kyrka.

Kom dit så tidigt du kan
på morgonen, den 14:e.

Trevlig ritt.

Låt inte fransmännen spendera
pengarna innan vi hinner dit.

- Adjö, syster.
- Adjö.

- Hejsan, mr Hogan.
- Hur är det, syster?

- Bra att du kom tillbaka helskinnad.
- Väntar du på dynamiten?

- Och dig.
- Mig?

Jag har saknat dig.

Det har känts fel de senaste dagarna
när du inte saktat ner tempot.

- Har det?
- Ja, för tusan.

Vad är det?

Du förstår, vi har ett problem.

Jag borde aldrig
ha träffat dig överhuvudtaget.

Beltran väntar.

Var har du varit? Vi har bara
några timmars dagsljus kvar.

Jag fick resa till tre städer,
men jag har all dynamit vi behöver,

och gott om cigarrer.

Mina män ger sig av mot kyrkan.

- Hur många män har du?
- Över 100. Nu åker vi.

Garnisonen är på den sidan.

De måste vara fulla redan,
jag hör ingen sång.

Inte ens nån som dricker.
Du har blandat ihop datumen.

Nej. Det är deras
självständighetsdag, 14 juli.

Det är tåget som du sprängde.
Det fick dem att bli alerta.

Ett anfall vore rena självmordet.
Det är omöjligt att överraska dem.

Utan överraskningsmomentet,
anfaller jag aldrig större styrkor.

I stället för att ge upp, lyssna...

Jag lyssnar, men jag tänker
på mina män. Du tänker på pengar.

Jag vet hur vi kan överraska dem.

Tre kvarter bort
ligger gamla biskopsresidenset.

För att skydda honom
under regnperioden

fanns det en tunnel från huset till
garnisonen när det var ett kloster.

När biskopen flyttade murades
den igen. Man kan ta sig igenom.

- Vem bor där nu?
- Mycket goda vänner till mig.

- Pålitliga?
- Mycket pålitliga.

- Jag har nåt som fungerar.
- Vad då?

Eld.
När du lärde ut spanska,

såg du nånsin var de
förvarade garnisonspengarna?

De betalade mig ur ett kassaskrin
på generalens kontor.

Andra våningen i det huset.

- Var det av järn eller trä?
- Järn.

Bra. Då brinner det inte.

Vi delar in dina män
i fyra grupper,

ger dem kololja och dynamit,

och låter första gruppen
ta huvudporten.

Andra gruppen går genom tunneln
in på gårdsplanen.

Tredje gruppen
tar den där porten.

Fjärde gruppen, dina bästa
gevärsskyttar, går dit bort.

De kan göra sig av med vakterna
och sätta eld på garnisonen.

Allt det här
måste ske samtidigt.

Först väntar vi
tills natten skyddar oss.

Sen ska några kvinnor och barn

som bär på en piñata
full med dynamit

ta sig i närheten av porten.

Vad är en piñata?

Ett gammalt mexikanskt sätt
att sätta fart på festen.

Kom.

Sarita, raring!

Du är säker. De fick inte tag på dig.

De tog inte min favoritflicka!

- Syster, det här är en bordell.
- Nej, Hogan. Det är ingen bordell.

Det är bästa horhuset i stan.

Dag och natt ute i öknen
gjorde du narr av mig!

Jag ville inte. Du tvingade mig.

Vad menar du med
att jag tvingade dig?

Vad sa du till mig
när vi såg kavalleriet?

Att om jag inte var nunna,
hade du låtit mig klara mig själv.

När jag berättat
om garnisonen sa du

att om jag inte var nunna
hade du sagt adiós och tack.

Jag ville vara med dig.
Jag ville vara trygg.

Jag försökte säga det vid lägret,
men du var för upptagen.

Varför ser du så förvånad ut,
din usla ateist?

Det kan vara så att jag
räddat skinnet på dig - igen.

Hogan, piñatan.

- Har du kololjan?
- Ja.

De ska ställa den här
mot väggen utanför porten.

- Hur lång stubintråd?
- Ungefär 30 sekunder.

Det är nog tid för att sticka.

Kom ihåg att de är
kvinnor och barn.

En längre stubintråd kan synas.

Inte alltför små barn
eller alltför gamla kvinnor,

och säg åt dem att inte snubbla.

Fyll burken med godis och nötter,

precis som vi gör
på födelsedagskalas.

Tunneln är öppen.

Mina män ska befria dem.

Jag kan inte rubba den.

Om vi använder dynamit,
så är överraskningsmomentet förbi.

De öppnar luckan
om det kommer nya fångar.

Fransmännen är ute efter mig.

Du kan väl överlämna mig
och be om belöning?

De kanske inte sätter dig här,
men Hogan hamnar innanför porten.

Det är en chans att få upp luckan.

Jag gillar det inte.

- Vi hittar på nåt annat.
- Som vad då?

- Låt mig tänka på saken.
- Vi hinner inte.

Jag gillar det ändå inte.

Vi måste väl få upp
den där luckan, eller hur?

Du vet att det du pratar om
är rena vansinnet.

Du, Hogan, alla har rätt
att vara korkade nån gång.

Hur ska vi kunna veta
att vi slår till samtidigt?

Jag sätter en man i klocktornet.

När han ser att du och Sara
går in på garnisonen,

så ringer han tre gånger i klockan.

Kvinnorna med piñatan börjar
gå längs vägen, långsamt.

Från det att ni går in
och klockorna ringer

är det fyra minuter
till explosionen.

- Saktare. Vi säger sex.
- Sex.

Okej. Vi går och ger dem
en spansklektion.

Vänta.

Jag vet inte hur
det här kommer att verka,

men det är nåt
jag är skyldig mig själv.

- Vi borde gå.
- Dålig tidpunkt för ett krig.

Dålig tidpunkt.

Är det nån som talar engelska?

Vad vill ni här?

Jag har en sak här ute
som nog intresserar er.

Kom igen, lilla bomullssvans.

Generalen vill träffa er.

Vänta lite, kapten.

Jag har fått alldeles nog
av den här lilla juaristan.

Hon har babblat på i tre där nu.

Om er general vill småprata
så är det upp till honom,

men jag vill helst
att hon är inlåst medan vi pratar.

De ska ställa
piñatan alldeles utanför.

När jag ger tecken
ska du vara beredd på att gå.

Den här lilla bomullssvansen
önskar att hon hade sitt kors.

Ursäkta, monsieur,
jag skrattar verkligen inte åt er,

men åt den här... kostymen.

När jag tänker efter måste vi
skjuta dig i de där kläderna.

Jag förstår att pengainsamling
till mexikanska armén är ett brott...

- Och att skjuta en löjtnant.
- Dog den jäveln?

Ja, löjtnanten dog,
och det ska du också göra.

Monsieur, jag är general le Claire.

Jag heter Hamilton, general.

- Mina vänner kallar mig Tex.
- Hur står det till?

Hur lyckades ni fånga
den här lilla duvan åt oss?

Ni förstår,
jag har ett ställe längre norrut,

och det red in en nunna...

När jag hörde det
sa jag för mig själv:

Tex, du behöver bara släpa ner
henne hit och lämna in henne.

Jag hatar juarista-jävlar.

De skapar bara
en massa problem för mig.

De får mina mexare att ligga
och be om självständighet.

Visste ni inte
att vi utlyst en belöning?

- En belöning?
- 200 guldfranc.

Inte illa.

Bättre än att bli huggen i ögat
med en vass pinne.

Ska ni inte bara låsa in henne
och skicka i väg mig?

Låsa in henne? Nej, monsieur.

Dömda fångar har rätt till
en sista, avslappnande Kväll.

- Vin eller cognac, Sara?
- Cognac. Ett helt glas, tack.

Vad helst
min blida lilla duva önskar.

Överste, hämta 200 franc.

Monsieur Hamilton? Tex?

Jag vill ha lite mindre än hon.
Jag är bara en bondgrabb.

Ingen kan hänga med Sara, vare sig
det gäller cognac eller nåt annat.

För dina dygder,
och speciellt för dina synder, Sara.

Trist att begrava båda två.

Ursäkta, monsieur Hamilton.

Ett folk som kan sjunga -
mexikanerna.

- Känner ni till den melodin?
- Kan jag inte påstå.

Las Mañanitas, till födelsedagar,
bröllop och sånt. Underbar.

De vet att det är vår
självständighetsdag, och hyllar det.

- Vet ni vad en piñata är?
- Kan jag inte påstå.

Kom och titta. En trevlig sak.

De bygger nåt, oftast ett djur,
av papier-mâché

med en lerkruka
gömd mitt i kroppen.

De fyller krukan med godis,
nötter, frukt och leksaker

och hänger den i ett träd.

Vad gulligt.

Kom igen.

Här borta.

Gå tillbaka till huset
och ta dig en till cognac.

- Var är Sara?
- Sista dörren. Vänster. Mitt rum.

- Sara, öppna.
- Jag badar.

Stig upp ur badet, då.

Kan du gå och komma tillbaka senare?
Jag vill vara uppklädd för dig.

Vem i helvete
vill se dig påklädd?

Du kan ju ta av dig hatten.

Jag hinner inte.

Kom igen.