All language subtitles for North and South 1 (2004) swe

Vilket företag detta bröllop har varit,
vilka utgifter.

Du vet, ibland, min kära syster,
avundas jag din lilla församling.

Ni två gifte er av kärlek, jag vet.

Nu, så klart, har Edith råd att göra det.

Fortsätt Kapten! Dansa! Dansa med din brud.

- Du är uttråkad, Fröken Margaret.
- Nej.

- Jag är trött.
- Åh.

Jag är slutkörd. Och lite för vuxen
för dekorationer som dessa.

När jag gifter mig,
vill jag vakna upp på en solig dag,

sätta på mig min favoritklänning
och bara promenera till kyrkan.

Så.

Så. Är det bättre?

Jag tycker du ser mycket bra ut.

Du skulle se mycket bra ut oavsett vad du bar.

Jag älskar min kusin varmt.
Jag har varit mycket lycklig i detta huset.

Men jag kommer bli ännu lyckligare
av att åka hem till Helstone.

Ah, underbara Helstone.
Du kan inte hållas därifrån?

Nej. Det kan jag inte.

Det är den bästa platsen på jorden.

Margaret. Är det du?

M... Mr. Lennox. V� vad har hänt?

- Är det Edith? Någon olycka?
- Nej, nej, lugna dig, ingen sådan katastrof.

Jag har kommit för att besöka paradiset...

...som du föreslog.

Då...

Mr. Lennox.

Då... Då för du slå dig ner.

Detta är hem.

Mama, du kommer ihåg Mr. Lennox?

Åh, ja. Ja. Ja, visst, Jag...

Jag skulle kunna gå denna vägen
med mina ögon slutna.

Jag har besökt pappas församlingsbor
sedan jag var en mycket liten flicka.

Hörde du vad jag just sade?

Förlåt, jag...

Jag kom just ihåg din beskrivning
av ett perfekt bröllop.

"Jag skulle vilja promenera till kyrkan
en solig morgon."

Var detta vägen du beskrev?

Jo, ja, det förmodar jag, jag...

tänkte faktiskt inte på MITT bröllop,
förstår du.

- Jag undrar, Margaret, om...
- Snälla, inte...

...om du skulle vilja ta den promenaden,

dela den morgonen
med en som... Snälla, lyssna.

Snälla. Fortsätt inte

Förlåt.

Ursäkta mig. Jag...

Du ledde mig till att tro att ett sådant
erbjudande skulle inte vara ovälkommet.

En London flicka skulle ha vetat att inte prata
om bröllopsdagar i så tvetydigt.

Ursäkta mig, jag... sa inget jag skäms över.

Jag... Jag är ledsen om du har fröken tagit
dig i mina avsikter.

Är där någon annan,
någon annan du föredrar?

Nej.

Jag gillar dig, Henry.

Men jag är inte redo att gifta mig med någon.
Du måste tro att jag menar det jag säger.

Henry, jag...

...jag är ledsen.

Vi kommer att vara på gatorna...

på en främmande plats.

Mama, jag har sagt, vi kommer att bo på hotell
tills vi finner ett hus. Det dröjer inte länge.

Kanske Dixon och jag kunde bo på
kusten medan ni letar.

Ja... eftersom frun är så känslig.

Nej, Maria. Din plats är hos oss.
Det dröjer inte länge för att hitta ett hus.

Min gamla universtitets v�n, Mr. Bell,
har erbjudit sig att hjälpa till.

Han har redan organiserat en lista på potentiella
elever. Där kommer att vara mycket arbete för mig.

Det kommer inte vara några människor som oss
i Milton. Hur skulle det kunna det?

Vi klarar oss, Mamma. Det är inte på en annan planet.

Avstigning, Milton!

Avstigning, Milton!

Alla byten!

Alla byten till Norrgående tåg!

Varför har vi kommit här, Dixon?

Det kommer att bli hemskt.

- Jag vet.
- Shh.

- Avstigning, Milton!
- Dixon. Gå och hitta en bärare.

Vi har anlänt.

Alla byten!

Jag ser honom!

Bärare! Ta dessa tack.

Vi hittar ett hus fortare om vi delar på oss.

- Är du säker?
- Klart.

Ägg, färska ägg sedan i morse!
Kom och få era ägg!

Färsk frukt! Färsk frukt! Färsk frukt och grönsaker!

- Hej, hur är det?
- Ganska bra.

- Vardagsrummet är ganska stort.
- Fastigheten är inte till mig.

Jag gör förfrågan för en av min
herres affärsbekanta.

Mannen lever fortfarande som präst.
eller snarare som föredetta präst.

Han är van att leva enkelt. Han har
aldrig varit en man av förmögenhet.

- Av samvetsval, tror jag.
- Åh samvete.

Det har aldrig satt mat på bordet.

- Söder, va?
- Mm-hm.

Något lite, hrmm... indiskret hände, kanske?

Nå, de säger att Djävulen
sätter vilande händer i arbete.

Kanske hans händer inte var så vilande.

- Han kommer att se saker är annorlunda i norr.
- Jo.

Reparationerna är inte bra, men
dekorationerna är bra nog.

Vilken affär, va? För en man att tvångsförflytta
sin fru och barn till Milton.

Samvete eller ej,
det är ett underligt beteende.

- Ursäkta mig fröken, kan jag hjälpa dig?
- Mitt namn är Margaret Hale. Vem är du?

Jag är Williams, Mr. Thornton's förman.

Han bad mig titta på fastigheter
till din far.

Hur mycket är årshyran?

Mr. Thornton kommer diskutera det med din far,
ingen anledning att bry dig.

Jag har ingen aning om vem din Mr. Thornton är.
Jag tackar honom för hans ansträngning,

men min far och jag delar på uppdraget
att finna en fastighet.

Jag har spenderat två dagar
titta på det som Milton har att erbjuda,

så jag har en rätt bra överblick om priserna.

- Mr. Thornton tror att detta tillfredsställer er.
- Var är Mr. Thornton?

- Ursäkta?
- Ta mig till denne Mr. Thornton.

Om han inte vill med mig att göra,
Får jag ha och göra med honom.

- Bor Mr. Thornton här?
- Aye, men han är på arbetet.

Bli här fröken. Jag finner herrn.

Stephens!

Släck pipan!

Jag såg dig

Stephens!

Stephens!

Kom hit!

- Rökar igen.
- Det var jag inte!

- Var är den?
- Jag rökade inte, jag svär.

Fortfarande varm. Jag varnade dig.

Nej! Nej! Snälla, herrn!

- Snälla... Snälla!
- Din dumma... idiot!

- Snälla!
- Titta på mig!

- Titta på mig!
- Sluta!

- Sluta! Snälla, sluta!
- Vem är du? Vad gör du här inne?

- Mitt namn är Margaret Hale.
- Fröken Hale!

- Förlåt, herrn, jag sa till henne att bli på kontoret.
- Ta väck henne!

Aye, kravla iväg på din mage och kom inte tillbaka!

Snälla herrn... Jag har småttingar.

Du känner till reglerna!

- Mina barn kommer att svälta!
- Bättre de svälter än brinner till döds!

Försvinn innan jag kallar på polisen!
Få ut kvinnan härifrån!

Snälla, fröken.

Fröken. Fröken, snälla.

Fröken, snälla, fröken... Snälla!

Min kära Margaret, vi är äntligen tillbaka från
vår smekmånad på Corfu.

Vi har varit iväg så länge att jag nästan kan
grekiska flytande - Kapten säger så i alla fall.

Men du vet att allting han säger
är alltid så sant.

Kära Margaret... Nu ska jag säga något
som kommer göra dig mycket arg,

den det kan inte hjälpas.

Vad tänkte Farbror på,
när han tog er alla så långt hemifrån?

Varför i hela friden är ni på en hemska
platsen där de gör bomull,

där ingen som är någon önskar köpa det?

Jag är säker på att vi alltid ska bära linne.

Kära Edith, jag är glad att rapportera

att vi har bytt de förskräckliga tapeterna
med andra i genomgående trevligare färger.

Dixon har bara - om du kan tänka dig det möjligt -
fått mer energi.

Hon har fått för sig att anställa
en underbetjänt,

men ännu finns det inte någon
inom 75km radie

som är något sånär lämplig
att ta hand om vår minsta vink.

Jag sitter, om det är ok

Hm. Du förväntas vara uppe långt före
familjen för att tända brasorna.

Jag är ledsen, jag går inte upp 5 på morgonen.

och jobbar inte för den lönen.

Jag kan få 4 shilling som trådare hos Hamper's.

Så, om jag får fråga,

varifrån kommer pengarna att betala mig?

Detta huset måsta kosta £30 om året,
och det kommer inte in mycket av det jag hört.

Jag kommer och går som jag vill!

och jag behöver inte en stöddig, mopsig betjänt

som säger var och hur jag ska bete mig!
Du kan behålla ditt ruttna jobb!

Jag, en betjänt, minsann

Jag vet inte vad herrn tänkte på,
utsätta oss för detta skvallret!

Margaret?

Vad är det?

Det är lite prat...

Margaret?

Margaret? Vad menar hon, prat?

Jag hörde faktiskt några människor prata,
när vi letade efter hus.

Om varför vi flyttade till Milton... så abrupt.
Varför du lämnade kyrkan.

Människor... pratar?

Nå, det är endast naturligt,
att människor undrar.

Det är inte vanligt att präster lämnar sina församlingar.

reser hundratals kilometer,
som om att fly från något.

Bara för att vi följer dig utan tvekan...

Det är från biskopen.

- Det är inte om Frederick?
- Nej. Jag har alltid brevet på mig.

För att försäkra mig om att jag gjorde rätt val.

Är...detta allt?

"Jag ber alla präster inom
New Forest stift"

"att återbekräfta deras tro
på Book of Common Prayer."

Exakt. Förolämpnigen!
Mannen är 10 år yngre än oss.

Han försöker behandla oss som barn.

Men detta är bara en formalitet, eller...
att återbekräfta.

Mitt samvete tillåter mig det inte.

Jag kan och har levt tyst med mina tvivel för...

nå, några år nu, men...

Jag kan inte svära öppet
på doktriner jag inte längre tror på.

Nej, vi män av samvete behöver
stå upp för vår sak.

- Vi?
- Ja, där är andra som har tvivel.

Vi kom alla överens, vi skulle inte återbekräfta.

Säger du att alla präster inom
New Forest stift

har rymt till industristäder?

Nja...

några tyckte det var möjligt att böja sig,

men... inte jag.

- Hur många? Hur många vägrade?
- Jag kunde inte undvika det. Jag tvingades till det.

Du måste förstå.

Jag förstår.

Jag förstod...

att det värsta måste ha hänt...

att du förlorat din tro...

eller att du kände att Gud önskade
att du predikade på dessa nya platser.

Att något stort måste ha hänt för att
tvångsförflytta oss alla.

släpa med oss till denna gudsförgätna platsen.

- Maria.
- Du gav upp ditt levebröd...

... vår inkomstkälla...

...för en formalitet.
- Det var inte så, Maria.

Verkligen. Det ÄR inte så.

Jag har redan arbete - som lärare.

och jag... finner mer.

och... kanske upptäcker jag

att det är mitt sanna yrke

Människor här vill inte ha utbildning.

De vill inte ha böcker

och kultur.

Det är bara pengar och rök.

Det är det som de äter och andas.

och du har rätt, Edith.

Milton långt hemifrån,

men det är en rätt intressant och modern sorts plats.

Där är minst 20 bruk, alla lönsamma, i och runt stan,

och den är full av ny industri av en sort eller annan.

Det är naturligtvis inte lika grönt som Helstone,

och så stort att jag ofta far vilse.

men människorna är nog så vänliga

och där är nästan alltid någon som kan visa mig vägen.

'Ey up, vad har vi här?

Titta dig för, lass!

�säkta oss!

Snälla.

Snälla... Snälla låt bli.

Bara sluta.

Snälla... snälla sluta.

- Lämna henne ifred.
- Här

Lämna henne ifred.

Hon ska inte ta sig illa.
Vi har bar lite kul.

Kom, fröken.

Var försiktig med vart du går när rastvisslan tjuter.

Var inte orolig, de gör dig inte illa.

De gillar bara ett vackert ansikte
och ditt är som en målning.

Kom.

Jag... Jag står i skuld till er. Tack herrn.

Varsågod, lass.

Ingen avgift, fröken.

Upp! Hup, hup, hup!

Så detta århundradet var troligen det mest produktiva,
i nummer räknat...

Pappa arbetar hårt. Han undervisar elever och håller
föreläsningar...

även om några är obetalda...

... och är jag rädd, ovälkomna.

- Men det gör honom glad.
- Tack

Till, hrmm... nästa söndag.

Han har privatelever hemma.

Vi har inget val, John.
Det är svårt, jag vet.

Margaret? Är det du?

Oh Margaret! Kom in, Margaret. Kom in.
Möt min nya vän och första riktiga elev,

Mr. Thornton.
Detta är min dotter, Margaret.

Jag tror din dotter och jag har redan träffats.

Ah. Nu, Mr. Thornton kan inte välja mellan Aristotle and Platon.

jag föreslår vi börjar med Platon

och sedan fortsätter. Vad tycker du?

jag är rädd att vi möttes under otrevliga omständigheter.

Jag avskedade en arbetare för att röka i sorteringsrummet.

Du slog på en försvarslös man som inte var din j�mlike.

- Margaret.
- Nej, hon har rätt.

Jag var arg, jag har ett temperament. Eld är den största
faran för mitt väveri. Jag måste vara hård.

En gentleman skulle inte använda sina knytnävar på en...
så patetisk varelse.

eller skrika på barn.

Jag dristar mig att säga att en gentleman

har inte behövt lägga 300 kroppar på en kulle
så som jag gjorde förra Maj.

Många var barn.
Och det var av en olycka.

Hela väveriet brann ner på 20 minuter.

Jag borde gå.

- Du kommer på en dag nästa vecka?
- Åh, ja, naturligtvis. Erm... Tack.

Erm... och vi börjar med Platon nästa tisdag.

- Jag ber min moder höra av sig när ni kommit till rätta.
- Naturligtvis, erm...

För all del.
Vi är alltid här. Är vi inte, Margaret?

Jag erkänner att Milton inte har några, stora palats
eller någon konst,

men det har några trevliga parker
där vi tar vår dagliga promenad

och träffar våra vänner, när vädret tillåter.

- Följer du efter mej?
- Nej. alltså... joo.

Jag menar inget illa
Jag känner ingen dig från Marlborough Mills.

Jag känner igen dig.
Gav Thornton tillbaka lika mycket som han gav.

Det ser du inte var dag.

- Nå, jag... vill inte hålla kvar dig.
- Vad för viktiga bjudningar kan jag ha?

Jag ska träffa min pappa.
Han arbetar hos Hamper's, på andra sidan stan.

- men du arbetar på Marlborough Mills.
- Ja.

Det är närmare.

Och jobbet är lättare. Här är Pappa nu.

Pappa? Unga kvinnan jag pratade om.
Den dan Thornton slog och skickade hem Stephens.

Han förtjänade det. Idioten satte alla i fara.

- Du är inte från denna delen av världen, är du?
- Nej, jag är från Södern.

- Från Hampshire.
- Mm. Det är bortom London, tror jag.

Mm.

Var bor ni?

På Frances Street, i Princeton.
Bakom Golden Dragon.

Och ert namn?

- Mitt namn är Margaret Hale.
- Mitt namn är Nicholas Higgins.

Detta är min dotter Bessy. Varför frågar du?

Jo, jag... tänkte att jag skulle komma med en korg.

Förlåt mig. Hem...hemma, när min pappa var präst...

En korg?

Vad ska vi med en korg till?

Vi inget att stoppa i den.

Se, jag gillar inte att ha främlingar i mitt hem.
I Södern gissar jag,

att en ung dam känner att hon kan vandra in
i allas hus när helst de känner för det.

Här, väntar vi på att bli bjudna
till någons rum innan vi stövlar på.

Förlåt, Mr. Higgins, Bessy, jag menade inget illa.

Därför tror jag att du kan komma om du vill,
men du kommer inte att komma ihåg oss.

Det kan jag slå vad om att jag gör.

Margaret!

Vad är fel? Mår du inte bra?

Det måste vara Mr. Thornton's mamma.

Nej, man kan inte missta sig på den allvarliga pannan

Och det måste vara systern.

Vilka mängder stärkelse.

Det tar någon en hel dag att stryka den klänningen.

Men var ska vi sätta dem, Mama?
Jag tror inte de båda får plats här inne.

Så vackert.

Jag har inte sett så fin Engelskt broderi på flera år

Vårt hantverk i Milton kan jämföras med det allra bästa.

Jag antar att du inte är musikalisk, eftersom jag inte ser något piano.

Jag är förtjust i musik, men kan inte spelar inte väl.

Som du kan se, skulle detta huset knappast klara ett stort instrument.

Vi sålde vårt när vi flyttade.

Ja, dessa rummen är för små att ha besök i.

Vårt trapphus är bredare än hela bredden på detta rummet.

Jag förstår inte hur du kan existera utan ett piano.

Det är nästan en livs nödvändighet.

- Det finns koncerter här, förmodar jag
- Ååh ja. Ganska fullbelagda.

De släpper in vem som helst.
Men vi har det som är modernt i London.

Lite senare, tyvärr.

- Du känner till London, naturligtvis.
- Ååh ja.

Jag bodde där med min moster och kusin ett tag.

Oh! London och Alhambra.
De två plaster jag längtar efter att besöka.

Alhambra?

Ja, ända sedan jag läste "Sagor från Alhambra".
Känner du till den?

Oh... Jag tror... inte det.

Men det är en enkel resa till London
och inte hälften så långt.

Jo, men...

Mama har aldrig varit i London.
Hon förstår inte varför jag önskar åka dit.

Hon är väldigt stolt över Milton.

Smutsig, rökigt ställe det är vad det är.
Jag kan inte vänta på att åka här ifrån.

Får jag fråga varför ni valde att komma och bo i Milton?

Jag menar... varför lämnade ni vad det nu var?

- Helstone.
- Oh.

Jo...

...det var min mans beslut.

Det var en samvetes fråga.

Men Mr. Hale är inte längre en präst, trodde jag.

Min man uppskattar verkligen hans lektioner med Mr. Thornton.

Jag tror det får honom att känna sig ung igen.

Klassikerna är för män som inte har något att göra
ute på landet eller på universiteten.

Men Milton män borde ägna all sin energi till dagens arbete.

De borde bara ha ett mål.

Vilket är att underhålla en hederlig plats
bland landets handelsmän.

Gå vart du vill,

namnet John Thornton i Milton, tillverkare och domare.

är känd och respekterad av alla affärsmän.

Och eftertraktad av alla unga kvinnor i Milton.

Inte alla, säkert.

Om du hade en son som min, Mrs. Hale,

skulle du inte skämmas av att höja honom till skyarna.

Om ni kan stå ut med att besöka vårt smutsiga, rökiga hem,

ska vi ta emot er nästa vecka.

Mrs. Thornton.

Men vilket underbart hus! Erm...

Men, eeh... finner ni inte att
närheten till väveriet är lite, erm...

...väl, störande?

Aldrig.

Jag har inte blivit så fin att jag har glömt
källan till min sons makt och förmögenhet.

Väveriet är allting

Det finns inte en fabrik till som den i Milton.

Detta huset är min sons prestation.

Berättade jag, Thornton,
om priset på rå bomull i Le Havre?

- Jag tror det.
- Kom nu, Thornton.

Även du kan se ett fynd.
Bomull är betydligt billigare från Caribbean än från Amerika.

Jag slår vad om att Egyptisk är ännu billigare.

De kan inte erbjuda de priserna länge.

De går omkull inom ett år
och vi får våra leveranser avbrutna.

Jag betalar gärna lite mer för en säker tillgång genom Liverpool.
Andra kan göra som de vill, vi skulle förlora i slutet.

Thornton är så rak som man kan bli.
Han riskerar inte Malborough Mill, genom något osäkert företag,

även om det innebär att inte ta chansen att spekulera.

Det är bäst, helt säkert, med så många liv
som är beroende på fabrikens framgång?

Nå... det skulle vara den Kristna vägen.

Hört det senaste om tjafset över det nya hjulet?

- Trodde du hade gått med på det?
- Det hade jag.

Först hotade männen med att inte komma om jag inte installerade det
djävla hjulet. Det skulle kosta £600.

Det blåser iväg de trådar som är lösa i sorteringsrummen.

- Det tar bort fluffet från arbetarnas lungor. Slutar inte, men det hjälper.
- Så, vad var problemet?

Några kräver att få mer betalt att arbeta med hjulet.

- Vad?
- Ja, tro mig.

De hörde att det gör dem hungrigare
än de säger att de är!

- Gör dem hungrigare?
- Ja.

Det skulle inte bli så mycket fluff att svälja,
så deras magar blir tommare.

Oh, ja. Så...
Oh, och detta är det sköna i kråksången.

De säger att jag måste betala mer i lön.

Nu kan männen inte komma överens om vad de vill,
så jag har sparat £600,

och männen har bara dem själva att tacka
för att kardningsrummen ser ut som Julafton.

Kom, Thornton. Säkerligen skulle du inte godkänna
att arbetarna säger till vad du ska betala i lön?

Jag har haft ett hjul i mina lador i två år.

- Mer lurad är du. Jag kan inte se förtjänsten i det.
- Det ger ingen direkt förtjänst.

- Inte i punds, shillings och pence.
- Men? Jag gissar att är är ett "men" någonstans?

Men...

mina arbetare är hälsosammare.
Deras lungor sätts inte igen så lätt.

De arbetar längre för mig. Och deras barn arbetar för mig länere.
Även du kan se förtjänsten i det.

Men, säkert, erm... är det även den rätta vägen, också.

Ett bra affärssinne, Mr. Hale,
och jag kan inte arbeta under någon annan moralisk lag.

Det är inte en välgörenhet jag sköter.

Mina arbetare förväntar sig att jag är hård, men sann.

Jag berättar hur det ligger till
och de kan ta det eller ej.

- Harkness provar finter med sina.
- Vi måste hålla dem på tårna.

Det är ett krig, och vi herrar
måste vinna det eller gå under.

Hear, hear! [instämmande]

Mama, jag har ett brev från Edith.
Vill du att jag läser det för dig?

hon hälsar från moster Shaw.

Din pappa föredrar sällskapet
av Miltons köpmän.

Som om det inte fanns nog att göra redan!
Vi får ingen hjälp att tala om.

Jag måste göra allting.

Det är herrns fel alltihop.

Han kan inte ha varit vid sina fulla sinnen
när han tog hit oss.

Han är inte präst i Helstone längre.

Han har slängt sin samhällsposition
och dragit oss alla med sig.

Han kommer bli våran död!

Dixon.

Jag vet att du älskar min mor,
men du glömmer dig.

Snälla prata inte om pappa så.

Det är inte din sak att ifrågasätta hans
motiv eller beslut.

Du är tjänstefolk i detta huset.
Behåll din tankar för dig själv,

eller så får du åka tillbaka till Helstone
när du känner för det.

Vare sig du gillar det eller ej...
är vi här.

Jag kommer att hjälpa dig.

Du, Fröken Margaret? I köket?

Ja. Jag.

Jag får lära mig att stärka och stryka,
och gör det tills vi hittar lämplig hjälp.

Du gör som jag säger, Dixon.

Ursäkta mig. Jag sökte Bessy Higgins.
Jag måste har kommit fel.

Hon är ditåt, runt hörnan.

Det är ok, hon är inte rädd för dig.
Hon är hungrig. Det är därför hon gråter.

Bessy's bara runt hörnan.

Förlåt, jag trodde Bessy Higgins bodde här.

Förlåt att jag inte kom innan.

Helt ärligt,
trodde jag inte att jag skulle vara välkommen.

Jag trodde varorna skulle förarga.
Men om jag hade kommit utan något...

Om det är något som vi skulle kunna
finna förargande,

kan du vara säker på att vi gör det.
Vi är mycket bra på det i Milton.

Jag har bott ett bra tag i Milton

men jag finner fortfarande att jag ständigt
gör fel hur jag än gör.

Hur längre kommer det ta för att det ska ändras?

Ååh, några År, minst, i ditt fall.

Förlåt...

Det är bara en förkylning,
som jag inte verkar kunna bli av med.

Hon hade rätt. Hon sa att du skulle komma.

Hur var mötet, Pappa?

Oroa dig inte för min del.

Jag har ingen att berätta hemligheter för.

Nå, din far prästen, har setts dinera med
cheferna.

Mr. Thornton är hans elev.
Han är definitivt inte min vän.

och Boucher?
Han är vår granne längre ner.

Han klara sig. Precis.

Men han kommer vara med oss när elden börjar,
om han vet vad som är bra för honom.

Fröken, din far håller föredrag på
Lyceum Hall, eller?

Ja, det gör han. På söndag eftermiddagar.

Mamma, kom ihåg att jag går till
Hales ikväll.

Jag kommer hem om för att byta om,
men är sedan ute tills sent.

Klä om? Varför skulle du klä om
för att dricka tea hos en gammal präst?

Föredetta präst.

Mr. Hale är en gentleman och hans dotter
är en verklig dam.

Oroa sig inte Mamma.
Jag är inte i fara från Fröken Hale.

Det är osannolikt att hon ser mig som ett bra val.

Hon är från Södern.
Hon tycker inte om våra Nordliga sätt.

Fisförnäma idéer

Vad är hon?
En avfällingsprästs dotter.

En som bara duger till att leka med meningslösa
lektioner till dem som inte önskar höra dem.

Vad har hon för rätt att fnysa på näsan åt dig?

Sätt bräder för fönstren.
Det blir en storm senare.

Allt är rörelse och energi, men en vacker sak.
Klassikerna skulle skrivas om för att inkludera den.

Jag är rädd att vi tråkar ut Fröken Hale
med vår enthusiasm för Arkwrights uppfinningar.

Nej. Jag är säker på att det är fascinerande.

Jag är lite trött, det är allt.

Er... Mr. Thornton har beundrat våra
nyligen omgjorda rum, Maria.

Oh. Ja, Mr. Thornton.

Erm... där var inte alltför stort urval,

men dessa tapeterna har liknande ton som
de i vårt vardagsrum i Helstone.

Men inte helt.

Nå, för Miltons smaks skull,
är jag glad att vi nästan är acceptabla.

Ja. Ja...

tydligt, är du mycket stolt över Milton.

Min man beundrar dess energi och att dess...

...människor är...
upptagna med få deras affärer framgångsrika.

Jag förnekar det inte. Jag sliter hellre här,
framgång eller fiasko.

än att ha ett tråkigt, blomstrande liv i Södern,
med deras sakta, beskymmerfria dagar av lugn.

Du misstar dig. Du känner inte
till någonting av Södern. Det...

Det må vara lite mindre energiskt
i strävan om konkurrenskraftig handel.

men där är mindre lidande än vad jag har sett
i ditt väveri. Och för vad?

- Vi gör bomull.
- Som ingen vill bära.

Jag tror att jag kan säga att du
inte känner till hur det är i Norr.

Vi herrar är inte likadana,
oavsett dina fördomar mot Milton män.

Jag har sett dig behandla dina män
som du behagar, för att de är under dig.

Nej, det gör jag inte.

Du har varit välsignad av tur och framgångar,
men andra har det inte.

Jag känner till något om vedermödor.

16 år sedan dog min far...

i mycket bedrövliga omständigheter.

Jag blev familjens överhuvud mycket fort.
Jag togs ur skolan.

Jag tror att jag kan säga att min enda tur

var att ha en mor med så stark
vilja och integritet.

Jag började arbeta hos en manfakturhandlare

och min mor gjorde så att jag kunde
lägga undan tre shillings per vecka.

Det lärde mig självförnekelse.

Jag kan nu hålla min mor i sådan
komfort som hennes ålder kräver.

och jag tackar henne varje dag för den tidiga träningen.

Så, Fröken Hale, jag tror inte att
jag var särskilt välsignad

med stor förmögenhet eller tur.

- Jag har varit här förlänge.
- Oh, nej, John.

Kom, Fröken Hale, låt oss skiljas som vänner,
oavsett våra meningsskiljaktigheter.

Om vi lär känna varandras
olika traditioner,

kan vi lära oss bli mer toleranta, tror jag.

- Jag hittar ut själv.
- Snälla. Snälla kom igen, John.

Margaret. Handskakning används i
alla samhällsskick här uppe.

Jag tror Mr. Thornton tog verkligen
illa upp när du vägrade ta hans hand.

Förlåt pappa.

Förlåt att jag är så dålig på att lära mig Miltons artighetsregler, men jag är trött.

Jag har spenderat hela dagen att tvätta gardiner,
så Mr. Thornton skulle känna sig som hemma.

Så, snälla, förlåt mig
för att jag missförstod handskakningen.

Jag är säker på att i London, skulle en gentleman aldrig
förvänta sig att en dam skulle ta hans hand på det viset.

överhuvudtaget... oväntat.

Och jag visste inte vart jag skulle titta,
när han berättade om sitt förflutna.

Hans far kanske dog på fattighuset.

Jag tror det är värre än så.

Enligt min vän Mr. Bell, spekulerade hans
far okontrollerat och förlorade.

Han, erm... han blev svindlad av
en affärspartner i London.

Han, erm...

...begick självmord.

För han kunde inte klara vanäran.

Mor och son och dotter levde
på ingenting i flera år.

så kreditorerna kunde betalas,
länge efter de gett upp hoppet om förlikning.

Margaret?

Jag tycker att det är bra, Far

Jag är ledsen att jag förolämpat din vän.

och jag måste gå och lägga mig.

- Få honom på knä. Han är en av våra, inte sant?
- Boucher? Han är Thornton's.

Är du inte intresserad, Thornton?
Alla väverierna tillsammans, om du vill.

Vi behöver visa att vi vet vad det håller på med.

Låt dem mötas, om det är det
de vill göra på sin fritid.

- Vi försöker alla arbeta ihop, Thornton.
- Är vi?

- Vad menar du med det?
- Jag hörde mina män prata.

Det verkar som om du panerar att ge efter.

Vi kom överens.

Vi skulle alla vara helt i linje.

Så att männen vet vad vi menade
och att vi höll vårt ord.

Men, jag...

Pappa?

Nämen!

Mina eeh... elever frågade om
de kunde använda salen till...

ett speciellt möte. Vem är jag
att tvinga kyrkoarkitektur på dem?

Tystnad!

Tystnad, snälla!

Vänner... välkomna.

Detta är första gången vi har samlats

Ta det lugnt, alla kommer att få chansen
att prata, så länge vi turas om.

Jag är Nicholas Higgins.
Jag arbetar på Hamper's Mill.

Det finns ganska många av oss

Det finns några män från Thornton's
och Marlborough Mill. Var är Henderson's?

Hur är det med Slickson's?

Nu... uppe hos Hamper's...

har vi massor med arbete.

Orderna strömmar in,
och billig bomull att möta dem.

Nu är det dem av oss som vet
att snart kommer cheferna att berätta

att fastän de gör en fet vinst...

kan de inte betala oss det vi
fick för fem år sedan!

Nu har de massor med ursäkter.

Och det är för att bomull helt
plötsligt har blivit jättedyrt.

En eller annan maskindel har gått i sönder.

Köparna kan inte betala,
så det finns inga pengar att betala oss!

- Ni har alla hört det förut!
- Aye, cheferna gör sina egna regler!

Henderson sager en sak, Hamper en annan!
Olika vecka från vecka!

- Vad stoppar dem att minska på lönen igen?
- Aye!

Och om vi slutar på grund av lönerna,
finns det andra som tar våra platser!

Aye!

Därför måste vi alla jobba ihop,

för nästa gång en av våra chefer försöker luras,
så vet vi allt om det.

Och om vi alla kommer överens om en rättvis lön,
och ingen av oss arbetar för mindre,

då för en gångs skull, har VI något att säga till om!

Om de inte tycker om det, va?

Vad gör vi då? Vad gör vi då?

Boucher.

Det, ehh...

är ok för någon som du att prata modigt.

Nicholas här tjänar vad? 15, 16 shilling
i veckan? Han har bara 3 att försörja på det.

Min fru är sjuk,

Jag har sex barn

ingen av dem är gammal nog för fabriksarbete.

Om jag strejkar, kommer vi inte kunna leva på
de fem shillings strejkpengar vi far från facket.

Mina barn...

de kommer svälta

Se här, jag säger inte

att vi strejkar idag.

Jag säger inte att vi strejkar morgon.

Vad jag säger är...

när tiden kommer...

Vi kommer att vara redo

och vi håller ihop!

Margaret, erm...

Jag vet att du och din mor tycker jag har svikit er.

- Pappa, nej
- Nej. Det gör ni.

Jag vet

Men jag hoppas att du inser att människor här...
de är inte så annorlunda.

Du vet, de har bara olika sätt.

- Master.
- Vad gör du här?

- Jag ber dig, ta mig tillbaka...
- Ut!

Jag var på mötet i kväll.
Jag kan berätta vad de planerar.

- Snälla, herrn...
- Ut! Kom inte i närheten av detta bruket igen!

- Vem där?
- Det är bara vi.

_ Jag lovar dig...
- Försvinn härifrån!

- Kan du inte visa lite medlidande?
- Mr. Hale.

Snälla. Do not try to tell me my business.

Kom ihåg, de gör saker annorlunda här.

Kom, Pappa.

Jag önskar att jag kunde berätta för dig
Edith, hur ensam jag är...

hur kallt och hårt det är här.

Överallt är det konflikt...

och ovänlighet.

Jag tror Gud har övergivit denna platsen.

Jag tror jag har sett helvetet...

...och det är vitt.

Det är snövitt.