All language subtitles for Bedways uncensored (2010) - Lana cooper

Kom hit.

Får jag läsa manuset?

När det finns ett, självklart.

Vad är det för budget?
Vem sköter kameran?

Det är inte bestämt än.

Var försiktig, den är hyrd.

Så, det finns inget manus
och ingen budget än, va?

Jag vet vad jag vill,
det borde räcka.

Du vill ha mig med, eller hur?
Du gillar mig fortfarande.

Kanske som skådis,
men du måste vara bra.

Ta bort kameran.

Gör bara som jag säger,
och fundera inte så mycket.

Hon är en riktig skönhet.

Agera bara utifrån situationen.

Och hur gör jag det?

Titta bara på henne.
I det ögonblicket blir du förälskad.

Och hon faller för dig.
Utan att du vill det.

DAG 1

KÄRLEK

Hallå?

Ursäkta.

Hallå.

- Jag het...
- Jag vet.

Kan du se vad jag heter?

Jag har ingen aning
om vad Marie betyder.

Maria Magdalena,
skulle göra det enklare.

Jag är inte så helig.

Här är verkligen stort.
Det måste vara kanon att bo här.

Det är bullrigt och skitigt.

Är det din?

I hallen.

Hallå?

Jag förstår inte.

Min mobil är död.

Tack. Det räcker.

Vad heter din rollfigur?

Teresa..Michelle... Beth...

Varför inte Marie?

Då skulle det ju vara jag.

Charlotte?

- Juliette?
- Eller Lula.

- Det låter verkligen porrigt.
- Catherine, då?

- Jeanne.
- Jeanne? Jeanne är bra.

Jag heter Jeanne. 27 år.
Skådespelare.

- Här spelar jag i en film om kärlek.
- Bra.

- Och vem är han?
- Agera som om du pratade med dig själv.

Han heter Hans.
Han vill bara inte tala om det.

- Vad pratar du om?
- Ingen dialog, mer monolog, tack.

Jag gillar inte namnet Hans.
Det är ett sånt namn som de hittar på...

...en massa dumma skämt om.
Alla har man hört förut.

Jag fick ett andra namn:
Alexander.

Det ville jag bli kallad i skolan.
Jag gjorde en namnskylt och allt.

Men namnet Hans fastnade.

Möter jag nya människor idag,
säger jag att jag heter Alexander.

- Varför kallar du dig för Hans då?
- Vad säger du om Billy? Jim?

- Alex?
- Nej. Det måste passa med Jeanne.

Precis. Namn måste alltid passa ihop.

- Paul.
- Paul är bra.

Paul är lika illa som Hans.

För sent.

De slaktade Paul
och brände liket.

- Stackars Paul.
- Äckligt.

Nånting om din rollfigur, tack.

Politisk ekonomi handlar alltid om
männens behov.

Var har du läst det?
Har du läst mina anteckningar?

Tack, det var allt för idag.

Hej, Alexander.

Hej, hur är det?

- Ska du gå?
- Måste fixa cigaretter.

Så har många sagt innan de försvunnit.

Jag har cigaretter.

Får vi röka framför kameran?
Eller får du inte visa filmen då?

I det här fallet vore det inte
enda anledningen för censur.

- Nina får fängelse, på grund av en film.
- Det här är bara repetitioner.

- Repetitioner först. Sen filmar vi?
- Ja.

Vem äger det här stället, förresten?

En kompis.
Han lånar ut det till mig ett tag.

Jag gillar det.

DAG 2

ÅTRÅ

Redigerar du redan scener
från repetitionen?

Bara några sekunder.

- Får jag se?
- Inte än.

Har du kommit på nån titel än?

Inte riktigt, några idéer bara.

Får jag höra.

Repetitioner, instick...

...blå film.

Så det handlar bara om sex?

Nej... jo, lite.

- En porrfilm?
- Struntprat.

Med tanke på att det bara är en liten
del, pratar du väldigt mycket om det.

Vad menar du med
att alla vet vad kärlek är?

Genom att läsa drama, till exempel.

Oroa dig inte,
vi får in tillräckligt med drama.

Vad skulle du personligen utelämna?

Jag sminkar mig inte hela tiden.

Då tar vi bort det.

Vad hände förut?

De måste ha kommit bra överens.

Precis, vad hände förut?

Jag tror att Jeanne kommer ut
ur badrummet...

Ja... hon njöt i duschen
och sen framför spegeln.

Ja...

...och sen kommer hon ut ur badrummet,
helt naken...

...eller möjligtvis inlindad i
en handuk...

...hon berättar om sin dröm för Paul,
och sig själv, givetvis.

Men det är ju en fantasi, eller hur?

Ja, hon skapar utrymme för att ha sex.

Bra.

Hon kanske bara vill onanera.

Och han gör henne sällskap.

Stämmer det med originalhistorien?

Och hur spelar jag det?
Ska jag onanera på riktigt?

- Då spelar jag ju inte längre.
- Du kan ha byxorna på i början.

I början?

Vi får se under repetitionen, okej?

Ta av tröjan.

- Okej, jag gör det.
- Gör det själv.

Inga problem.

Få se hur vi gör nu då.

Lägg dig ner precis där.

Ta av strumporna.

Slappna av, ner med foten.

Ta nu av tröjan.

Och handen... såja.

Slappna av i armen.

Ligg så här.

Okej?

Bra, och titta på Hans.

DAG 3.

GUD

Tror du på gud?

Nej, prästerna och påvarna ska inte
påstå sig tro på honom heller.

Är de så säkra på att han finns...
behöver de inte tro på honom.

Antingen finns han,
eller också inte.

Man kan bara tro på det osynliga.

Kärlek, hat, begär, delade meningar,
allt osynligt, men ändå verkligt.

- Så det finns ingen gud?
- Hur ska jag kunna veta det?

Vill du också ha kaffe?

- De har bara alkohol och vatten.
- Vad händer där inne?

Utställningspremiär.

Vad vill du berätta med filmen?

Jag vet inte riktigt, nånting är det.
Det vet jag.

Då pratar vi om det.

Hur tänker du tackla det här?
Sex plus konst är lika med massa?

Med dig är sex bara en produkt.
Och i slutändan ett problem.

Nej. Det är inte sant.

Jag tror bara inte jag kan påbörja
projektet som det ser ut nu.

Som det är nu,
kan du inte räkna med mig.

- Du står för pengarna.
- Nej.

Jag kan inte.

Det är inte så enkelt.

Du pratar om begränsad intimitet.

Ja, kunden betalar inte för intimitet,
utan för dess gränser.

Det gäller inte i det här fallet.

Menar du att vi redan står
varandra för nära?

Jag föreslår en gång.

Men utan kyssar.

- Jag måste iväg, jag är ledsen.
- Visst.

Följ med mig.
Det är bra bilder.

Jag klarar mig utan.

Jag har hittat en otrolig text.

Det iskalla leendet.

Känslomässiga ansiktsuttryck
är medfödda.

Minspelen, hur vi visar våra känslor,
är inte inlärda, utan medfödda.

Psykologer från bla, bla, bla
har visat detta genom-

- att jämföra ansiktsuttryck mellan
blinda och seende silvermedaljörer i OS.

Silver är oftast en besvikelse
för dem som satsat på guld.

Sociala regler kräver
att de ändå visar glädje.

Människor i detta emotionella dilemma
lägger ofta till med ett...

...så kallat socialt leende. I motsats
till ett äkta "Duchenne-leende"...

Ingen aning om hur man uttalar det.

- Lyssnar ni fortfarande?
- Ja.

Till skillnad från ett äkta leende-

- aktiverar det sociala leendet bara
munnen, inte ögonen.

Det var knappt någon skillnad
mellan de blinda och de seende.

Till och med de idrottare som fötts
blinda hade perfekta sociala leenden...

...fast de aldrig haft chansen
att lära sig av någon annan.

Detta leder till slutsatsen att känslo-
mässiga ansiktsuttryck är genetiska...

...hävdar forskare.
Och så vidare.

- Och?
- Det är vad vi ska göra nu.

Den ena är blind.
Den andra inte.

Och vi berättar för kameran att vi
älskar projektet och vår medspelare.

Och vi gör det med ett socialt leende.

Jag är den blinde.

Nina?

Kan vi ta längre lunchrast, snälla?

Om du vill det.

Jag är verkligen trött.

Bara en halvtimmes sömn.

Du ska inte spela dig själv,
och ingen annan heller.

- Du ska inte spela någon.
- Ursäkta?

Så sa Nina igår.

Till mig?

Min favorit bland Ninas kryptiska
meningar är:

"Anledningen till att jag valde dig
är att du ska ta mig dit jag vill".

Sa hon så?

Ja!

Jag tror faktiskt inte alls att Nina
vill göra den här filmen.

- Du känner henne bättre.
- Inte riktigt.

- Men du hånglade med henne, eller hur?
- Skitsnack!

Vi ses snart.

Är kärleksscenen planerad ikväll?

Ja.

Vi går igenom den innan.
Allt kommer att bli bra.

Ja!

Är du beredd?

Vi kan börja.

Är du okej?

Jag tror det.

Åh, förlåt.

- Nej, kom in.
- Jag vill inte störa.

- Jag ville bara gå ut.
- Jag kommer strax.

Jag är i badrummet.

Jag gillar dig bättre när du är blond.

Jag gillar dig bättre utan cigaretter.

Ett ögonblick.

Varför låter du oss inte bara spela?

Vad är det för fel?

Du stinker rök.

Jag menade inte mig själv.

Vad är det om?

Jag vet inte än.
Det är det vi håller på att upptäcka.

Bara visa när vi knullar?

Jag bryr mig inte om
vilka ni är på riktigt.

Men du vill se oss ligga med varandra.

Ja.

Det är hela poängen med filmen.

Allt annat vore en sumpad chans.

Säg nånting.

Mitt problem är att jag inte vet
ifall jag kommer att få stånd.

Skithög.

DAG 4

NEJ

Stå still.

Fixar du kaffe?

Okej.

Titta här.

Så här skulle jag vilja ha håret.

Är det den här?

- Va?
- Jag klarar mig.

Bra.

Varför vill du inte följa med
på skidresan?

- Va?
- Varför följer du inte med?

- För att jag inte kan åka skidor.
- Varför?

Jag ramlar bara.

Men vi behöver inte ens betala.
Allt är gratis.

Jag säger varken ja eller nej.

Så du följer med.

- Det är dina vänner.
- Dina också.

- Vad tycker du om den här?
- Bra.

Det vore bra om du slutade
röka så mycket.

Jag måste, jag repar.

Kittla mig.

- Vad är det?
- Jag visste att det skulle bli så här.

Prata med mig!

Var är mjölken?

Vad är det?

Jag hatar vintern.
Jag vill ha sol.

Dina vänner är hemska.

Var inte så taskig.

Jag har inte förändrats.
Du är konstig.

Svara.

Svara bara.

Nej.

Du älskar mig inte längre.

- Det var ju något nytt.
- Så det är sant.

Jag vill inte prata om det.

Så?

Varför undrar du det?

För att jag vill veta.

Och?

Varför tror du det?

Svara först.

Vad får dig att tro det?

- Titta bara på dig.
- Varför skulle jag?

Det är evigheter sen vi låg
med varandra.

Kom igen, då.

Gör det.

DAG 5

KÖTTET ÄR LAGEN

- Hur är det?
- Cigarett?

- Vi kan gå upp och röka.
- Vi pratar här.

Du är verkligen konstig.

Är jag?

Du är plötsligt förändrad.

Jag är densamma.

Säg till om jag har rätt.

Säg bara vad du menar.

Kan vi inte bara släppa det.

Följer du med mig?

Jag måste iväg.

Jag är redan försenad.

Hans hade bråttom iväg.
Han hade glömt ett möte.

- Ska vi prata om scenen?
- Gärna.

Kan jag ta ett snabbt bad?

Jag är stelfrusen.

Hittar du det du behöver?

Jag trampade på glas.

Tillåt mig.

- Gör det jätteont?
- Ja.

- Klart.
- Tack.

Jag kan inte berätta nåt om projektet
fast jag är en del av det.

Min flickvän skulle nog bli galen.

Jag törs nog inte ens berätta
att jag ska sköta kameran.

Vi filmar inte än.

Friederike vill veta
om du följer med oss på skidresan?

Vi kan ta lite nya bilder där,
om du vill.

Ja. Det låter bra.

Hur går det med Friederike?

Bra.

- Hur klarar du det?
- Det är som roulette.

Jag vet inte vart det bär hän
men jag måste fortsätta.

Det är spännande att inte veta
var man hamnar.

Hon dansar vackert.

Jag vet.

Resan är den spännande delen.
Skapandet.

Det är ett äventyr.

Utan mål.

Hårt arbete.

Utan att bry sig om felen.

Jobbar du också i filmbranschen?

Nej.

Bara min flickvän.

Fånga det med kameran,
utan att veta vad det är.

Fånga det med en likgiltig maskin.

Filmen måste likna det du ser...

...när du blundar.
Så skulle jag filma.

Och du är vacker.

Men det verkar du veta om.

DAG 6.

FÖR DIG SJÄLV

OCH KAMERAN

Hej Nina. Det är Max.
Du ringde aldrig tillbaks.

Hur går det med projektet?
Går det bra?

Uppdatera mig.
Eller så kommer jag över.

Vi ses!

Hej Nina, det är Hans.
Konserten var kanon.

Vi pratade aldrig.
Det gör inget.

Förlåt igen för igår.
Jag var tvungen att sticka.

Har du tid?

Kanske ta några drinkar.

Vad tror du?
Det vore skönt att slippa prata jobb.

Vi ses snart.

- Vad är det?
- Inget särskilt.

Berätta.

Kläderna du hade, när vi först
träffades. Dina vita Adidas.

Jag vet, jag gick igenom en konstig fas.

- Vem var du med på dagen?
- Jag gästspelade på en teater.

Och hur kom du in på festen?
Var det inte en privat tillställning?

Med Mark och tjejerna,
de hade redan varit där.

Jag fattar.
Därför hade du hjärta att hälsa på mig.

Du var så snygg.
Och du hade ett otroligt leende.

- Du var bara packad.
- Dan efter var jag störtförälskad i dig.

- Du kom inte ens ihåg mitt namn.
- Varför låg vi inte med varandra då?

Tillfället dök aldrig upp
och plötsligt var det för sent.

En gång sa du att jag inte var din typ.

Hur längesen var det?

Kan det vara tre år sen?

Och nu då?

Var går vi?

- Känner du till stället?
- Ja.

- Kan man ta en drink där?
- Ja, det också...

Då går vi in då.
Jag vill se nåt nytt.

Ser du mig?

Det är lite mörkt här.

Är det bara du som ser mig?
Eller killarna i de andra båsen också?

Jag bryr mig inte!

Jag har aldrig varit på ett
sånt här ställe.

Det här är bara för bögar va?

Vad synd.

Jag skulle bli glad
om du råkade vara lite bisexuell.

Du tänder på att jag flörtar med Marie,
eller hur?

Du önskar att vi skulle hångla.

Kanske det.

Tänder du på idéen?

Säkert?

Visa mig.

Bevisa det.

Det är vackert.
Har jag sagt det nån gång?

Ska jag klä av mig?

Kanske, om du ber snällt.

Okej.

Men du får inte sluta.

Det är ganska svårt med mobilen.

Jag föredrar att fortsätta utan den
i alla fall.

Bara titta på varandra.

Bara för dig själv.

Dina ögon verkar döda.

Nej, det är bra.

Lite galet.

Som om inget av det här var på riktigt.

Fortsätt, fortsätt, fortsätt...

Jag tycker om
när du leker med dig själv.

Inget prat.

Bara för dig själv och kameran.

Kom hit.

DAG 7.

Åter till ämnet.
Är du eller är du inte?

- Är jag vad?
- Knäpp!

Det kan inte jag avgöra
men jag tror inte det.

Fel. Du är det. Men så är du det
inte. Du är helt galen.

Du tror verkligen på det du gör.
Det är bra, ovanligt.

Filmen är ett misslyckande.

Det var beska ord. Du har inte
misslyckats. Du har inte ens börjat.

Privatlivet blev det intressanta, det
som blev värt att visa. Men vill jag det?

Du kanske måste göra filmen utan
riktigt sex.

Nej, det skulle inte bli samma sak.

Jag står för pengarna.
Så mycket du behöver.

Nej.

"I åratal levde vi alla i kung
Mangoguls rike:

Fascinerade av en enorm nyfikenhet på
könet, benägna att ifrågasätta det...

...med ett omättligt begär
att höra det prata...

...snabba med att uppfinna
olika magiska ringar...

...som kan tvinga det att
överge sitt mål."