All language subtitles for How.The.West.Was.Won.S03E10.DVDRip.x264.AAC-SMiX.swe

Av alla immigranter
som gjorde Amerika till sitt hem-

-blev inga så manipulerade
och förödmjukade som kineserna.

Trots att 12000 av dem
byggde den västra delen av järnvägen-

...-fick de inte bli medborgare
och hade heller inga rättigheter.

De fick inte ens vittna mot en vit man.

Sju år efter
de svarta slavarna frigjordes-

...-såldes några kinesiska flickor
till sina landsmän i San Francisco.

Det var hungersnöd i Kina, och
tusentals kom I jakt på mat och hopp.

I början arbetade de ofta sexton
timmar om dagen för endast 20 cent.

Men de tog sig igenom det
och blev en del av Amerika-

...och en av de stoltaste berättelserna
I västerns historia.

Vi firar högtiden Ching Ming varje år.

Och vi ärar er, förfäder,
med offer utav gult papper.

Jag ärar er nu.
Men det finns bara sten i pappret.

Det finns ingen festmåltid.

Jag får lämna det blomstrande riket-

och ta min familj till
en främmande plats, med överflöd—-

som heter Amerika.

Där kan vi skapa vår lycka
och aldrig hamna i nöd.

Jag kommer att återvända till Kina,
till altaret, med guldmynt och kakor.

Min ande ska inte vandra
på främmande mark.

DEN KINESISKA FLICKAN

Ger du dig också av?
-Snart finns det ingen mat kvar.

De äldre har pratat om det.
Hela byn reser härifrån.

De äter till och med gräset vid
vägrenen och leran vid floden.

Om jag kunde
hade jag gift mig med dig nu...

...och haft dig hos mig.

Se till att din familj klarar sig.

Om du måste brödföda mig dör allihop.

Vore det inte för dem hade jag följt med.

De vill hellre dö i Kina
än leva någon annanstans.

Det varar inte för alltid.

Kommer jag att få se dig igen?
—-Ja. Jag lovar att följa efter dig.

Så att du inte glömmer mig.

Den är för värdefull.

Det är det mest värdefulla
familjen Kee äger.

För värdefull för att den
ska försvinna ur familjen.

Jag följer efter.

Jag skickar 1000 kakor till din far
som kompensation för hans förlust.

Och han ske ge bort dig som min fru.

Jag följer efter.

Öppna.
-Upp med er.

Jag vill ställa en fråga.

Kontrakten är på fem år.

Annars måste du betala för,
lämna kvar eller sälja kvinnorna.

Jag tar med mig hela mina familj,
men jag har oturen med mig i dag.

Du lämnar inte Kina för alltid.
Du kommer tillbaka.

Garanterat.

Och om jag dör? Hur går jag vidare?

Dina ben skickas tillbaka,
och sen blir du begraven.

Det står i kontraktet.
Rör på dig.

Det är sorgligt att lämna Kina.
—Det kan inte bli värre.

Rör på er!

Där borta.

Där borta.

Den vägen. Ner för trappan.
-Hon är med mig.

Hon kommer tillbaka.
Det gäller bara några papper.

Skynda er.

Nästa. — Gå i väg.

Gå, sa jag.

Den vägen. Längre fram.

Ner för trappan.

Sätt dig, mor.

Hör upp, kineser!

Ni får äta rester två gånger om dagen.

Bind fast det.

Vad... Vad vill du mig?

Ser man på.

Jag tar hand om den åt dig.
Annars stjäl gulingarna det.

Snälla.

Snälla.

Trilskas inte.
Då slänger jag dig över bord.

Genom dörren. Tillbaka i ett stycke.

Är hans papper i ordning, Li Sin?

Ja.

Sam Yup ligger den här vägen?

Hej, gullet.

Nu är ni i Amerika.
Ni kommer att bli rika.

Håll ihop nu och följ med mig.

Tjing, tjong kines, det var du
som fes. Tjing, tjong, tjing, tjong.

Kasta inte, pojkar.

Tjing, tjong!

Kom med mig. Kom nu.

Skynda. Kom med mig. Håll ihop.

Ursäkta oss.

John Kines, när du ser fina herrar...

...stiger du åt sidan.

Kom med mig. Skynda.

I Kina säger de
att amerikanerna välkomnar oss.

I Kina säger de
att amerikanerna välkomnar oss.

Det är bra att ni vet hur det är nu.
Det är viktigt att förstå.

Här är ni välkomna. Här hittar
ni vänner. Här är kineserna.

Stanna här tills vagnarna kommer.
Håll ihop.

Ni har många frågor. De kommer
att besvaras. Ni ska till Wyoming-

till Macahan-mark,
för att arbeta i en gulgruva.

Om ni kommer bort från varandra
— kom ihåg firman Sam Yup.

Sam Yup hjälper er.

Sam Yup hjälper er med advokat.

Vad heter firman?
-Sam Yup.

Firman Sam Yup.
Ni ska till Macahan-mark. Var?

Macahan-mark.
-Välkommen till Amerika.

Låt mig förklara
innan du säger att det är en dum idé.

Kaniner är snabba. De kan få fem
kullar om året med minst sex stycken.

Ett par ger 30 på ett år.
Två par ger 60.

Jag tror inte mina öron.

Och än har du inte hört det bästa.

Hästar äter hö och havre. Men vi kan
fodra kaninerna med trädgårdsavfall.

Avfall? Kära någon.

60 kaniner på ett år — gånger 30 små
— blir 1800 kaniner på två år.

Ska du föda över 1000 kaniner
med trädgårdsavfall?

Nej, du ska mata dem.
Jag förklarar bara för dig.

Det är ett och annat som fattas.

Moster Molly, vi pratade just
om familjen Macahans framgång.

Josh vill bli Wyomings kaninkung.
Vad betyder det?

Det betyder att jag har en idé
som ingen annan har tänkt på.

Josh vill föda upp kaniner
som vi kan äta.

Varför fångar du inte bara dem?
De finns överallt.

Jag tänkte mer på kvantitet. Det kan
bli en sidoinrättning till gården.

Vi kan förse järnvägen
och kineserna med kaninkött.

Just det, stanna till vid gruvan.
Du blir säkert rik så småningom.

Någon av oss måste ju tänka till.

Jag förstår inte hur
de kan hitta tillräckligt med guld-

till hyran och betala arbetarna.

Luke sa att det kom
ett dussin till från San Francisco.

Kvinnor också.

Hej, Chuk.

Jag kunde inte sova i natt.
Jag såg en hand så fort jag blundade.

Den sträckte sig efter mig.
Den skrämde mig.

Det låter gynnsamt.
—-Det kommer mer.

Den här tog bort allt tvivel. Jag
ramlade och skar min hand på hinken.

Min hand, Chuk. Jag vinner i dag.

Det är starka tecken.

Sju pennies.
Jag satsar alla på handen.

Ta det lugnt. En åt gången.

Stanna, Josh.

Mår du bra, mitt barn?
—Det är ingen fara.

Inte?
Varför sätter du ner igen, i så fall?

Det är bara min fotled.
-Vilken? Bara lugn, jag bits inte.

Vad heter du?
—Li Sin.

Li Sin. Så fint.
Vi kommer från Macahan-gården.

Macahan?
-Ja. Jag heter Molly.

De tre där upp heter
Josh, Laura och Jessie.

Hej.-
-Hej.

Bra att inget är brutet. Du måste
bara ta det lite lugnt ett tag.

Jag måste hämta vatten.
—-Senare.

Kom. Vi kör dig
tillbaka till din avdelning.

Om ridderligheten inte har dött ut helt?

Här.

Vi arbetar allihop, och du spelar.
Det passar sig inte för Leongs söner.

Familjen arbetar för en dollar
om dagen. Jag tjänar en till.

Bara om du vinner. Det är hasardspel.

Det är männen som satsar som spelar.
Jag bestämmer oddsen.

Jag är affärsman.

Jag vet inte vad jag ska säga.

Barn lyssnar inte till de äldre
i det här landet.

Dina barn respekterar dig.

Var ligger Leong-avdelningen?
—Där borta.

Vänta.

Var är min syster? Li Sin.

I vagnen.

Mr Leong?
—Ja.

Jag hjälper bara din dotter.
-Vad har hänt med Li Sin?

Hon mår bra. Hon har stukat foten.

Tack så mycket, allesammans.

Ta några grönsaker.
Ta lite majs till din familj.

Och Li Sin — ta nu hand om dig själv.

Bra. — Kom, allihop!
Vi har grönsaker, kom och ta!

Grönsaker till alla.

Vilken snäll kvinna. Så öm.

Rör på dig, kolpojk.
Det är ingen semester.

"De sömnlösa drömmarnas hus".
Galopp hela vägen.

Du springer åt fel håll!

Vänd, annars stoppar jag
hästsvansen i halsen på dig.

Varför har du den här?
—Ta den, och låt mig vara i fred.

Det var en flicka, Li Sin.
Du tog den från henne.

Vad mer har du gjort med henne?
—-Jag har aldrig hört talas om henne.

Har aldrig hört talas om henne.

Släpp honom.

Släpp honom, sa jag.

Kom an. Jag skär dig i småbitar.

Det blir bara mellan oss båda.
-Kom an.

Kom och möt min kniv. Den har
skurit många gulingar i sin tid.

Släpp mig.
Det är mellan honom och mig.

Vi är dina vänner
och har bestämt hans öde.

Jag måste prata med dig, mor.
Ett skepp seglar.

Skepp?

Det seglar till Amerika.

Det bör räcka länge.

Det är pengarna
du har sparat till din resa.

Hur ska du hitta Lin Sin?
—Det finns andra sätt.

Jag lovar att arbeta i tre år,
för halva lönen, för firman Sam Yup.

Ska jag skicka bud efter dig sen?

Det är för sent för mig.

Behåll Kina i ditt hjärta.

Gå nu.

Må Buddha välsigna dig.

Tror du att Amerika är som de säger?

Jag vet inte.

Det här hängde i min by.

Här står allt.

Vad står det?
- "Amerikaner är mycket rika".

"De vill att kineser kommer,
och de är välkomna."

"De ska få höga löner och stora hus"-

"och mat och fina kläder."

"Det är ett bra land..."

" .. Utan vare sig byråkrater
eller soldater."

" .. Utan vare sig byråkrater
eller soldater."

"Kinas Gud kommer att finnas där,
och likaså hans sändebud."

"Frukta icke,
och ni kommer att bli lyckliga."

Hoppas det är sant.

Det är svårt att tro, men det står så.

Det står här, så då måste det stämma.

Kommer jag att få se dig igen?

Ja, jag lovar att jag följer efter.

Jag skickar 1000 kakor till din far
som kompensation för hans förlust.

Och han ska ge bort dig som min fru.

Jag följer efter.

Chuk.

Jag behöver tio cent till.
—Du fick tio i går och i förrgår.

Kan du inte bara ge mig pengarna?

Tack, min bror.

Hej, Li Sin.
-Doktorn.

Jag gjorde det i morse,
så att pulvret kunde lösas upp.

Torkat paddskinn, ormtänder-

och krabbögon.
Det starkaste jag har.

Det sista från Kina.

Det finns inte
lika bra grejer här som i Kina.

Gudarna välsigne dig.

Har du tänkt på
hur lyckosamt ditt barn blir?

Föds han på en tursam dag?
-Kanske det också.

Men ditt barn blir amerikansk
medborgare. Han får två hemländer.

Kina, om han vill, och Amerika.

Blir min son medborgare?
-Sådan är lagen i det här landet.

Han får bägge delar.
Han får rösträtt här.

Han kan bli betydelsefull.

Jag visste inte om jag skulle säga det.

Jag behöver mer pengar.

Bara tre cent till.

Jag har inte mer.
—-Du kan betala någon annan gång.

Men det är svårt att skaffa pengar.
Min far får lönen för hela familjen.

Resten skickar han till vår hemby.

Hur fick du tag i pengarna?
—-Jag får inte tag i fler pengar.

Säg inte mer.
Jag är här för att hjälpa andra.

Pengar betyder inget för mig.

Li Sin.

Du ska veta att jag finns här för dig.

Du vet.
—-Jag gissade.

Kommer han att hjälpa dig?

Hans medicin gör födseln lättare.

Lättare? Vill du föda barnet?
-Självklart.

Vi är inte i Kina. Här kan han bli
vad han vill. Det är ett bra land.

Och jag har precis fått veta
att han blir medborgare.

Snälla, försök att förstå.
Jag tänkte likadant som du.

Medicin, så att jag inte måste föda.
Men när jag kände livet inom mig-

visste jag att jag måste
beskydda detta oskyldiga liv.

Han är min att älska. Jag vill se
honom växa upp till att bli en man.

Är du säker på att det blir en pojke?

Har du pratat med mor?
—-Jag tror att hon redan vet.

Du måste prata med henne snart.

Tack, Chuk.

Vår dotter vill gärna tala med dig.

När kunde hon inte det?

Jag...

Det hände på skeppet.

Jag är din far.

När jag skickades
till andra sidan skeppet...

...sa sjömannen att...

...om jag trilskades skulle han
slänga oss alla över bord.

Det fanns inget du kunde göra.

Jag ska föda den här mannens barn.

De vita är djävlar.
—-Jag var så rädd.

Jag gjorde som han ville
och hoppades att det skulle ta slut.

Det är hans skam.

Hon får arbeta mindre.
—-Ja.

När tiden kommer
får du hålla efter hennes hälsa.

Det ska jag.
—Sen för du barnet till mig.

Barnet måste självklart dö.

Jösses!

Det är för blött för ankorna med.
Man kan drunkna på väg till uthuset.

Joshua.

Det är blött.

Jag avundas inte farbror Zeb och Luke
som får jobba i sådant väder.

De är vana.
De har visst inte åkt ännu.

De är nog fortfarande på fortet.
—-De kommer i morgon.

Då får vi laga frukost.

Macahan...

Det är flickan från gruvan.
Hon är genomvåt.

Upp på mitt rum med henne.
-Skynda dig.

Sätt henne på sängkanten.
Blöt inte ner lakanen.

Av med det blöta. — Sätt på lite te.

Jag hämtar handdukar.
—-Och ett nattlinne.

Får du av det?
—-Ja.

Hon är alldeles genomvåt.
—Ja.

Vilken kväll att gå ut.
— Bädda ner henne, Laura.

Så där. Nu blir du torr och varm.
Låt mig...

När väntar du ditt barn?

Det är sjunde månaden.

Flickorna torkar dig
och ger dig ett nattlinne.

Flickorna tar hand om dig,
så kollar jag till tevattnet.

Hon har aldrig varit borta
så länge förr. Och i sådant oväder.

Hon kommer inte för att du väntar.
Hon måste ta sitt förnuft till fånga.

Jag har aldrig hört på maken
till sådana ord som ni båda utbytte.

Det är en sjukdom i det här landet.
De unga ifrågasätter de äldre.

Det tror att de vet bättre.

Du vet hur svårt det är att begrava
ett barn. Vi gjorde ju det.

Det var vårt barn. Det här är
den vita djävulen som spottar på oss.

Ska Leongs blod besudlas?

Sorgen var stor.
Jag bär den fortfarande.

Jag tänker inte bevekas
bara för att min dotter har rymt.

Har hon bara rymt?
Eller är hennes liv så fullt av sorg-

så fullt av skam,
att hon söker tröst i nästa liv?

Hon kommer tillbaka.

Den här vägen.

Välkomna till Amerika.
Ni kommer att bli rika.

Ni har många frågor,
ställ dem till firman Sam Yup.

Om ni går vilse — vilken firma?
-Sam Yup.

Bra. Stanna här. Jag fixar allt.

Ni ska vidare med en annan båt.
Ni ska till Oregon.

Vart ska ni?
-Oregon.

Bra.
-Ursäkta.

Håll ihop, annars går ni vilse.

Jag vet inte om jag ska till Oregon.

Om du ska?
-Jag kom för att hitta en flicka.

Det finns flickor dit du ska.

Du förstår inte.
Hon heter Li Sin, av familjen Leong.

Du förstår inte.
Hon heter Li Sin, av familjen Leong.

Sam Yup-kontoret
måste veta vart de skulle.

Du borde vara tacksam för att Sam
Yup tog hit dig och betalar bra lön.

Jag åker vart som helst. Men skicka
mig dit där jag kan hitta Li Sin.

Det är därför jag kom till Amerika.
—Ska jag kalla hit soldaterna?

Skriv ditt namn på pappret.
Gå tillbaka till de andra.

Ursäkta, mina herrar.
Var är båten till Oregon?

På pir sex.

Tack.

Vart ska du, Kee? — Stoppa honom!

Stoppa honom! Han är Sam Yups
ägodel.

Låt honom inte komma undan!

Stoppa honom!

Ser ni honom?
-Han kanske har drunknat.

Jag har hört att kineser inte kan simma.

Den kinesen är fiskmat.

Rör på er. Tillbaka till arbetet.

Bort från gångbron.
-Gör er redo för seglats.

Vad ska jag göra, Zebulon?

Skicka tillbaka henne
till där hon kom ifrån.

Till det hon flydde ifrån?
Barnet är gravid i sjunde månaden.

Hon är rädd och kom för att få hjälp.

Lyssna på mig. Du känner mr Song.

Chefen för det kinesiska kvarteren.
Du har jobbat med honom.

Jag kan inte prata med mr Song.
Kineserna håller sig för sig själva.

De vill inte att någon lägger sig i.

Ett uppmätningslag väntar på mig
och Luke vid Rock Point.

Vi är redan sena.

Uppmätningslaget sitter nog gärna och
byter lögner medan de väntar på er.

Jag kan svära på att du
och Kate Macahan var tvillingar.

Jag har aldrig sett maken
till två så envisa kvinnor.

Okej. Jag tar med Josh.

Han får komma och berätta för dig
vad som hände-

när vi lade näsan i blöt.

Det som är så bra med dig är att du
utför tjänster med sådan ödmjukhet.

Har barnet ingen rätt att leva?
Jag förstår mig inte på dig.

Det är inte upp till dig
att förstå eller inte.

Är han här för att förödmjuka mig?
-Förlåt mig.

Jag tog med honom
för att han hjälpte din dotter.

Han ville träffa dig.

Ifrågasätt mig inte i mitt eget hus.

Jag har rätt till det,
eftersom din dotter är mitt hus.

Säg till henne att gå därifrån. Jag
förlåter henne för att hon rymde.

Vad kommer att hända med barnet?
—Det har jag sagt.

Jag ser det i dina ögon. Du tänker
att "den här mannen är en barbar".

"Kineser är som djur."
Det tycker de vita.

Säg inte åt mig hur jag ska leva.

Du måste få veta
vad ett människoliv är värt.

Värt? Du ska inte döma mig.

Jag får bara hälften
så mycket i lön som de vita.

Svarta slavar är fria,
men kineser säljs som boskap.

Skjuter en vit man mig för att se om
jag blöder — får jag skydda mig då?

Värt? Ett människoliv
är mindre värt här än i Kina.

Jag kan inte ändra din åsikt,
och du kan inte ändra min.

Så länge jag skyddar din dotter
vill jag att du lovar-

att barnet inte kommer att få problem.

Jag tar inte mina problem
till en annan mans dörr.

Det är inte civiliserat.

Jag tror dig på ditt ord.

Så där. I säng.

Så där.
—Du är allt för snäll.

Du kan tacka mig
genom att berätta varför du kom hit.

Det måste vara en sällsam historia.

Jag bestämde mig för att lämna
mitt hem och flytta någon annanstans.

Till en annan stad.

Och vilken stad skulle det vara?

Så snart du går in på vår mark
finns det ingen stad på gångavstånd.

Jag gick vilse.

Det måste vara en generös stad.
Gick dina ägodelar också vilse?

Ja. I stormen.

Berätta vad det är.
Jag kanske kan hjälpa till.

Förlåt, jag vill inte vara en börda.

Jag går nu. Tack, jag är utvilad.

Ligg stilla.
Du når säkert inte fram till dörren.

Du behöver ändå inte. Vila dig nu.

Vi pratar sen.

Vem vill inte tillåta ett barn att leva?

Vad är han för sorts man?
Ett monster?

Det tycker inte han. Han bär 1000 år
av kinesisk historia på sina axlar.

"Och mrs Leong, då?
Är hon helt känslokall?

Han är familjens överhuvud.
Hans ord är lag.

Han uttalande om att Lin Sin och
barnet är säkra här bekymrar mig.

Han sa att han inte tänker göra något
så länge hon är här.

Då känner jag mig lättad.

Om Li Sin har rätt
föds barnet först om några veckor.

Nu när farbror Zeb är tillbaka
kan han säkert ordna det.

Och folk brukar ändra sig.

Jag heter Kee. Jag gör
vilket arbete som helst för mat.

Jag har inget arbete till dig.

Det skulle gå till spillo annars.

Jag letar efter någon. En flicka.

Det är mycket viktigt
att jag hittar henne.

Jag har haft det här stället
i tre år. Alla äter här.

Hon heter Li Sin, av familjen Leong.

Det namnet känner jag inte till.
Vilken firma kom hon med?

Sam Yup.
—De åker till Oregon och fäller träd.

Många ställen till järnvägen
och till gulgruvor i Kalifornien.

Och lite Wyoming.
Hon kan vara var som helst.

De har säkert papper på Sam
Yup-kontoret där det står var hon är.

Inte där. De hålls hemliga
för amerikanska politiker.

Det är bara Sam Yup själv som har
böcker med arbetskontrakten.

Ibland har jag sett Sam Yup hos Changs.

Om du letar efter arbete har Chang
alltid något som måste göras.

Chang har gått för dagen
men kommer tillbaka i morgon.

Tack.

Om han har arbete kommer jag
att betala dig för det här.

Och prästen sa: "Det struntar jag i.
Den kycklingen är en kalkon."

Vilket fnitter.

Ni kan då verkligen kackla.

Ta fram en stol, och sätt dig och
lyssna. Du kan låna nål och tråd.

Förlåt.
—-Förlåt? Har du ont?

Ont?

Kära någon.

Har det satt igång?
— Josh, hämta doktor Martin.

Ja.
-Hämta lakan och koka vatten.

Ta det lugnt upp för trappan.
— Mycket varmt vatten, Jessie!

Jag kommer!

Ta det bara lugnt.

Jag är rädd för
att sju månader är för tidigt.

Nej, min vän, det händer.
Upp med dig, så där.

Du behöver inte vara rädd.
Inget alls.

Varför sa hon inte
att hon skulle föda, moster Molly?

Hon visste det inte själv.

Kommer doktorn i tid?
—Filtar, filtar...

Det tar en hel dag
att rida in till staden.

Och Josh rider på mörka vägar
på natten, så han hinner inte.

Men, moster Molly!
-Håll grytorna kokande.

Moster Molly,
jag tror att det har börjat.

Vår lilla gäst är verkligen tålmodig.
Det är ett gott tecken, Laura.

Gå ner till köket och blanda
några opiumdroppar i en kopp te.

Moster Molly,
har du gjort något sådant här förut?

Har du någon som kan ta över
om jag säger nej?

Så där. Det kommer att gå så bra.
Allt kommer att gå bra.

Kolla på mig, med fingerborgen på.
Precis som min mormor.

Det bringar tur.
—-Du är så snäll.

Inte alls.

Var bara lugn. Var bara lugn.

Jag red i förväg.
Han borde vara här om några minuter.

Då kommer han lagom till en kopp te.
Vad har hänt?

Det är en pojke.
Och mamman mår bra.

Jag har aldrig sett en nyfödd bebis förr.

Är han inte vacker?

Hej på dig.

Välkommen till Wyoming.

Tack för allt.

Det är det första barnet
som har fötts på Macahan-gården.

Tänkt vad fantastiskt.
Ja, verkligen.

Jag skriver namnet i familjebibeln,
även om han inte är en Macahan.

Hans namn...

Han ska heta Kee.

Mannen, som gav mig ris, sa att du
hade arbete. Jag gör vad som helst.

Nej, inte i dag. Kom tillbaka
i morgon, då kanske jag har något.

Vill du köpa en pipa?

Jag har inga pengar.

Jag letar efter en flicka.

Det sägs att Sam Yup vet vem hon är.

Han kommer hit då och då.

Är han här?

Om han hade varit här hade jag
sagt det. Kom tillbaka i morgon.

Kom tillbaka i morgon kväll.

Hallå där! Stanna. Hör du mig?

Stanna! Annars skjuter jag.

Du har spionerat på vårt hus.
-Spionerat?

Ja. Och du är inte den enda.
Jag såg två stycken i går.

Och det är fotspår överallt.
Vad gör ni?

Varför på mark? Letar efter sten.

Vackra.

Till smycken.

Kom inte tillbaka. Kom aldrig
tillbaka till Macahans mark.

Förlåt så väldigt mycket.

Jag varnar dig.

Vi måste prata.

Ja, miss Molly?

Alltså, Li Sin...

Vilken sorts man är din far?

Han är en underbar man.

Han tog med sig hela familjen från Kina.

Han förtjänar respekt
som familjens överhuvud.

Ja, det vet jag.
Men jag frågar av ett speciellt skäl.

Några män... Några kinesiska män
har setts till på gården.

Jag vet.

Jag har sett dem.

Vet du vad de vill?

Nej.

Kan din far ha skickat dem
för att orsaka bråk?

Det sa han att han inte skulle.

Ja.

Nu vet jag inte.

Och din bror?
-Min bror Chuk?

Det angår inte honom.

Inte?

Som en bror själv undrar jag
varför han inte tar tag i det ändå.

Minns du mig, Mr Leong?

Vad vill du?
-Jag letar efter din son — Chuk..

Min son klättrar uppåt här i världen,
han arbetar inte med händerna.

Han håller sig inne i stan.

Kan jag prata med dig, då?
-Vi har mycket att göra.

Hur är det med Li Sin, mr Macahan?

Bra. Hon är på fötterna igen.

Och barnet. Han mår bra.
-Säg att hennes mor tänker på henne.

Det ska jag.

Din familj har blivit hennes familj.

Bra.

Men jag skulle vilja att hennes
egen familj skulle bli hennes igen.

Du vet ingenting om det.

Om det hade varit min syster
hade jag inte tillåtit det.

Varför låter du det ske?

Det är svårt,
det som har hänt med Li Sin.

Äntligen kommer vi någon vart.

Jag vet att vi är olika, Chuk.

Men vi har också mycket gemensamt.

Jag kan inte prata med din far.
Jag har försökt. Men det kan du.

Du kanske kan ordna upp situationen.

Saker och ting måste göras på ett
särskilt vis. Min far är gamla Kina.

Han ändrar inte på sig
-Gamla Kina?

Han lever bara
för att kunna åka tillbaka till Kina.

Jag är inte en del av det.
—-Bra, men hur...?

Du måste förstå att det här är
ett bra land för mig.

Det går bra för mig och många
andra kineser. Men det är inte lätt.

Många kommer att bli offer.
Li Sin är ett offer.

Det är priset
vi betalar för att få vara här.

"Gamla Kina, nya Kina."
Det är ren smörja!

Din syster behöver hjälp.
Jag ber dig hjälpa din syster, Chuk.

Försök! Försök prata med din far.
—-Det kommer inte att hjälpa.

Jag tänker inte slösa tid
med att ens försöka.

Jag hade fel om dig.

Vi är olika.

Mycket olika.

Till huset.
—Till huset.

Vi åker till firman i morgon
och skickar pengar till Kina.

Jag har inga pengar att avvara.
Vi måste prata om Li Sin.

Vi pratar inte om Li Sin,
utan om pengar till Kina.

Du säger att du inte har pengar.
Du har spelat bort dem.

Du har pengar till dina tvätterier.

Men du har inte pengar till Kina.

Pengar tjänar pengar.
Jag lånar ut till sex procent.

Det hjälper inte Kina.
—Du tänker inte återvända till Kina.

Jag tänker inte prata om det igen.
Vad jag...

Du skäms. Och du borde skämmas.

Jag måste gå. Affärer.
-Affärer, ja.

Du skäms för
att tala om din plikt till Kina.

Min plikt till Kina?

Vilket Kina ska vi prata om?
Ditt Kina?

Det blomstrande kungariket
eller Kina, där man svälter ihjäl.

Man kan inte göra något,
för byråkraten håller en nere.

Och soldaterna hugger ner en
om man protesterar. Vilket Kina?

Det är dags.

Va?
—Det är dags.

Du ska jobba med den här mannen i kväll.

Vilken sorts arbete är det?

Vad spelar det för roll om du är hungrig?

Vilken sorts arbete?

Jag tar hand om sjukhuset.

Jag letar efter en flicka — Li Sin.
Familjen Leong.

Jag känner inte till henne.
-Hon kom för länge sedan.

Hon kan vara var som helst.

Ja. Jag var bara tvungen att fråga.

Här uppe!

Kom.
-Glädjedags?

Glädjedags?

Doktorn säger att det inte
blir mer glädjetid. Du ska dö nu.

Här är lite ris.

Vatten.

När oljan är borta...

...hämtar vi dig.

Du kommer att drömma goda drömmar i natt.

Du kommer att drömma goda drömmar i natt.

Glädjedags?

Glädjedags?

Jag kan glädja dig.

Glädjedags?

Det är alltid-

glädjedags.

Vänta här. Jag kommer tillbaka
i morgon. Vi begraver henne då.

Begrava? Hon är sjuk, inte döende.

När oljan har brunnit bort
kommer hon att vara död.

Och om hon inte är det?

Då tittar jag till henne i morgon.

Om en stund får du hjälpa till
att bära bort den döda flickan.

Vart ska du? Hon är ju sjuk.
Hon är oanvändbar.

Mr Leong!

Var är barnet? Ge mig honom.

Barn?
—Li Sins son. Stulen.

Spela inte dum. Ge mig barnet, bara!

Jag har det inte.
—Det togs från gården.

Du sa till dina män att göra det.
-Män på gården? Jag...

Du ville skada barnet!
Vem skulle annars ta det?

Jag vet ingenting om det.
Jag tänker inte prata med dig mer.

Nog om det.

Ni vet det, allihop.

Du bestämmer över många män.
Var det du?

Var det det?

Ni vet var barnet är. Ni vet det!

Det ni har gjort är fel.
Fruktansvärt fel.

Mannen du letar efter, Sam Yup,
visa respekt när du talar med honom.

Han kommer nu.
—Tack.

Mr Sam Yup.

Mister? Snälla...

Vänta. Gör honom inte illa.

Jag är ingen tiggare!

Jag bröt mitt kontrakt med dig.

Jag var bunden till dig i tre år,
men jag flydde.

Det finns igen säkerhet på mig i Kina.

Skryter du med att du bröt ett kontrakt?

Jag behöver bara säga till
så bryter de alla dina ben.

Jag ger dig sex år.

Jag sprang i väg från tre,
men jag ger dig sex års arbete.

Vad vill du?
—En flicka kom hit med din firma.

Jag vill till henne.
Det står i dina papper var hon är.

Vi tar reda på det,
så att du kan påbörja din resa.

Det skulle göra mig glad.
-Att du jobbar i sex år gör mig glad.

Halt.

Jag tar hand om dem.
—Tack, Josh.

Vad sa sheriffen?
-Han är borta.

Och vicesheriffen säger
att det är kinesernas eget problem.

Hur ofta ska jag få höra det?
"Deras eget problem."

Han är rädd
att om han går in på deras område...

...kommer det att hända barnet något.

Jag är ledsen, Li Sin.
Det finns inga enkla lösningar.

Det gör inget. Mitt barn lever inte.

Barnet lever.
-Vad menar du, Molly?

Barnet är vid liv.
Och jag vet var det är.

Din dotter sa
att jag skulle hitta dig här.

Jag trodde att din man hade tagit barnet.

Han ville inte att det skulle leva.
Vem skulle annars stjäla det?

Någon som kunde rädda det.

Du har barnet.

Han är hos folk som kommer att älska
honom. De har många glada barn.

Låt Li Sin tro att barnet är dött.
Det blir bäst så.

Jag kan inte ljuga för henne.

Du tycker att ta barns liv-

är otänkbart, avskyvärt.

Ja.

Min man är inte en avskyvärd man.
Det finns orsaker.

Jag kan inte komma på något.

Det fanns ett annat barn.

Före Li Sin och Chuk
fick vi ett annat barn.

Han skulle ha blivit
den förste sonen i Leong-familjen.

Men han föddes under stor hungersnöd.

Så fort han föddes-

klämde jag hans näsa
och sa till alla att han var dödfödd.

Min man visste om det.

Han visste.

Det var många dödfödda barn, annars
hade flera familjer svultit ihjäl.

Ibland måste man...

Ta Li Sins barn till mig i morgon.

Miss Leong...

Det skulle ha blivit samma sak.

Nej! Berätta för mig var barnet är.

Jag kan inte gå emot min mans vilja.

Kan du ta hit Li Sin i morgon bitti?

Ja.

I morgon blir inte en lycklig dag.

Min man kommer inte att sova i natt.

Han kommer att be till gudarna-

se djupt in i sitt hjärta...

...och be om välsignelse
för det han måste göra.

Gå härifrån.

Du var gäst i mitt hus.
Några av mina män tog hand om dig.

Det kunde du ha sagt.
—Du blev väl inte rädd?

Nej, självklart inte.

Jag följer dig.

Du visste väl var barnet var?

Jag visste när min far sa
att han inte hade gjort det.

Min mor gav Li Sin och mig liv—-

och försökte göra det samma
för Li Sins barn.

Jag vill också
att Li Sin ska bli lycklig.

Skulle inte du och din mor
kunna övertala din far?

Och säga att han det han säger
måste godkännas av oss?

Din far är självklart...
—-Det skulle krossa honom.

Du vet ingenting om far. Han
känner bara till det gamla sättet.

Han vet inte vad han ska göra
i det nya landet.

För första gången i sitt liv
vet han inte vad han ska göra.

Det tog alla hans krafter att ta oss hit.

Och nu har han inte ork nog för det nya.

Han känner sig svag och gammal.

Han skäms.

Hans son gör inte som han säger.

Hans dotter åker inte
tillbaka till Kina utan sitt barn.

Min far kom med sin familj
för att försöka rädda den.

Han har tur
om han själv lyckas ta sig tillbaka.

Kommer barnets död
verkligen att förändra något?

Gör det det?

Din gata ligger hitåt.

Jag gör det här för dig.

Far, det är ett nytt land.

Det är ditt liv,
det är värdefullt för mig. Ditt liv.

Bara barnet står mellan oss.

Jag kan inte fatta att det här
händer. Jag trodde inte det.

Jag tar barnet. Jag adopterar det
och uppfostrar det som en Macahan.

Li Sins hjärta finns hos barnet.
Hon skulle inte kunna leva utan det.

Jag vill vara ensam med barnet och be.

Det här är inget bra liv för dig.

Kanske blir nästa bättre.

Jag sa ju att jag skulle följa efter dig.

Det kommer aldrig
att bli så som vi pratade om.

Jag har ett barn.

Jag hörde om barnet från Sam Yup-

och hur det blev till.

Du säger att du har ett barn.

Nej. Vi har ett barn.

Vi har ett barn.

Barnet ska bokföras
som en del av familjen Kee.

Jag skickar 1000 kakor för något
så värdefullt som din dotter.

Och du får ge bort Li Sin som min fru.

Vi var tvungna att komma, moster Molly.

Det är en bra dag.
Det är en riktigt bra dag.

Vi ville bara komma och säga hej då
innan vi åker, och för att tacka.

Vart ska ni?

Vi har pratat om en gård i Montana.
Det blir bättre än inne i stan.

Finns det något vi kan göra
innan ni åker?

Det var snällt av er. Men Li Sins
bror har köpt ut våra kontrakt.

Och vi är fria att starta ett nytt liv.

Och den friheten är lycka nog.

Vi prövar våra vingar som pionjärer
i det här nya livet.

Pionjärer!

De prövar sina vingar.
Det gjorde vi allihop.

Det är en stor del av det stora hela.

Översättning: Marie Karlsson
www.broadcasttext.com