All language subtitles for Ceremonin 2014

CEREMONIN

F�rst skrev jag en rad brev
till henne.

Sen tr�ffades vi igen
och hon accepterade mig.

Det jag ville...

...var att tillh�ra henne...

...tillh�ra henne helt och h�llet.

Ja...

Jag dr�mde om
att b�ra hennes initialer p� min hud-

- f�r att vara s�ker p�
att jag verkligen tillh�rde henne.

Det var v�ldigt viktigt f�r mig.
Jag t�nkte mycket p� det.

Och s� ville jag tr�ffa henne,
men vi s�gs bara n�r hon hade lust.

Och...

Ja, jag...

S� var det.

Att tillh�ra n�gon...
Hur tillh�r man n�gon?

Jag vet inte.
Det kan jag inte svara p�.

Jag vet inte ens vad det betyder,
utom...

...utom i mitt
och Jeanne de Bergs fall.

Att tillh�ra henne i det fallet...

Att tillh�ra n�gon i det fallet
inneb�r...

...att man t�nker p� henne hela tiden.

Det �r...

Ja, det �r...

Det �r komplicerat.
Kan vi st�nga av en stund? Tack.

Vore inte det b�ttre att lysa upp
med en lampa bakifr�n?

- D�rifr�n?
- Ja, f�r det d�r ger inget fint ljus.

- Som jag ser det...
- Ja.

N�r vi �r tillsammans
�r hon helt och h�llet...

...�verl�gsen, som Christian s�ger.

Hon �r inte �verl�gsen mig
eller n�gon av sina andra v�nner-

- utan �verl�gsen tack vare
hela sitt f�rflutna, alla dessa �r-

- sin erfarenhet, sin �lder...
Hon inger stor respekt.

Dessutom har hon auktoritet
och driver igenom sin vilja.

Hon tolererar inte
att det blir p� ett annat s�tt-

-�n s� som hon har best�mt.

Hon driver igenom sin vilja
lugnt och sansat, helt sj�lvklart.

Och vi l�ter det ske.
Dessutom har hon en otrolig fantasi.

Hennes stora passion �r teater.
Det �r viktigt.

Teater och iscens�ttning.
Hon iscens�tter.

Jag har sett underkastelsescener
helt utan intresse...

Killar som piskas rakt upp och ner,
de kanske njuter av det-

- men jag blir helt uttr�kad.
Det �r inte alls min grej.

Jag sa till henne att jag g�rna
ville delta i hennes teater.

Och hon sa: "Ja, men som vad?"

Du vet hur hon �r. Jag log mot henne
och sa: "Det vet jag inte �n."

D� sa hon:
"T�nk p� saken och �terkom."

Det var s� det gick till
n�r vi tr�ffades.

- Hur l�nge t�nkte du efter?
- Inte speciellt l�nge.

En vecka eller tv�,
tills jag hade l�st hennes b�cker.

Jag har ingen fast roll
n�r det g�ller SM.

Jag gillar att byta.
Jag �r varken passiv eller aktiv.

Jag gillar att spela b�da rollerna,
s� det sa jag till henne.

Jag deltog i en f�rsta ceremoni
som var helt fantastisk-

- och som �gde rum p� samma plats
kanske tv� m�nader senare.

Hon ordnade n�got oerh�rt vackert
f�r mig, och v�ldigt r�rande.

R�r p� dig! Kom! Kom! Kom! Kom!

Nu r�cker det!

Forts�tt, ditt djur! Ditt djur!

Kom nu! Kom! Kom nu, ditt djur!

H�gre! H�gre! H�gre! H�gre! H�gre!

H�gre! H�gre! H�gre! H�gre!

Tyst!

Handlar det framf�r allt om
ett maktspel f�r er?

Nej, det handlar snarare om
att uppn� en intensitet.

- Kan du f�rklara?
- Intensitet.

Att f�rs�ka skapa intensitet-

-med hj�lp av dominans-

- f�r att det �r det
som intresserar mig, eller genom...

...genom n�got som v�cker k�nslor...

...som rubbar balansen, kanske.

Och kanske f�r att jag tycker om
att g�ra illa till en viss gr�ns.

Det g�r mig upphetsad. Jag gillar det.

Kom hit! Kom! Titta!

Kom igen!

Det b�rjade v�ldigt tidigt,
det h�r beg�ret.

Jag var en liten pojke.

Jag tyckte om att bli straffad
och slagen av kvinnor.

Det b�rjade v�ldigt tidigt...

Jag trodde att det var hemskt,
att jag var ett monster.

Och jag kunde inte prata om det
med n�gon. Det var v�ldigt hemligt.

Jag visste inte
vad jag skulle ta mig till, s�...

Jag trodde att jag var onormal
och att det var n�got hemskt.

Det var nog i skolan...

I skolan uppt�ckte jag
att jag inte var ensam om-

-att ha lite speciella intressen...

Jag ins�g att det till och med
var ganska vanligt.

Jag minns att en l�rare en dag-

- bad oss l�sa Jean-Jacques Rousseaus
"Bek�nnelser".

Jag gick hem
och b�rjade l�sa boken...

...och blev ganska f�rv�nad
vid ett tillf�lle.

P� ett st�lle s�ger Jean-Jacques
Rousseau: "Jag hade mycket"...

Jag minns inte exakt hur han skrev,
men kortfattat uttryckte han...

...att han som barn tyckte om-

- att ligga i mademoiselle Lamberciers
kn� och bli straffad-

- och att det p�verkade honom.
Konstigt nog k�ndes det betryggande.

Jag t�nkte: "Jag �r inte ensam.
Det finns fler som k�nner som jag."

Det var en tr�st.

- Det h�nde av en slump. Roar det er?
- Att prata om det, ja.

Jag var p� en vernissage d�r jag
tr�ffade en charmig liten man som sa:

"Helleu, Helleu...
�r ni sl�kt med m�laren?"

Han sa att han ville visa mig
sina Helleu-tavlor.

S� vi bytte kort med varandra.
Jag gick hem till honom en kv�ll-

- f�r att se hans Helleu-tavlor,
innan han bj�d ut mig p� middag.

Han var charmig och intelligent,
men jag blev snabbt uttr�kad.

Jag fick nog och tackade f�r mig.
N�r han ringde igen var jag upptagen.

Efter tre g�nger gav han upp.

�ret d�rp� tr�ffades vi igen p� en annan
vernissage. P� v�g ut sa han:

"F�r jag bjuda p� middag?"
Under middagen sa han:

"Jag skulle s� g�rna vilja
st� till er tj�nst."

Jag trodde inte att han var klok
och undrade vad han menade.

Ingen har n�gonsin talat till mig s�.
Jag var ingen ungdom direkt, d� heller.

"Vad kan jag g�ra f�r er, madame?
Vad kan jag g�ra f�r er, Claude?"

"Ni kan g� tv� �renden �t mig", sa jag.
Det gjorde han och sen sa han:

"Jag kan g�ra mycket mer �n s�:
tv�tta f�nster, putsa skor, st�da..."

Jag stirrade p� honom och sa:

"Varf�r i hela v�rlden skulle ni
g�ra det? Varf�r s�ger ni s�?"

"Jag har en �lskarinna
som jag har gjort det �t i 30-35 �r."

Jag fr�gade: "Hur tackar hon er?"
Han var inte alls min typ.

Och han svarade:
"Hon piskar mig blodig."

Jag svarade h�pet: "Jag skulle aldrig
kunna tacka er s�. Det var sn�llt"-

- "jag forts�tter tv�tta mina f�nster
och putsa mitt silver sj�lv."

F�r mig �r det inte entydigt.

Fr�gar du hundra dominatriser
f�r du hundra olika svar. F�r mig...

...finns det tv� s�tt-

- att uppleva det p�. Tv� olika s�tt
att k�nna njutning som dominatris.

F�r det f�rsta,
och det kanske beror p�-

- att jag har
en lite sadistisk sida...

Innan jag l�rde k�nna Catherine-

- gillade jag att dominera virila m�n
som inte var undergivna.

Jag ville verkligen t�mja dem.

Dressera dem. Typiska machom�n-

- som aldrig hade trott att de kunde
underkasta sig en kvinna.

Det jag nj�t av mest var att...

...dominera den typen av m�n och se
att de gillade det, mot sin vilja.

Det �r nog inte sadistiskt, f�r om inte
de nj�t gjorde inte jag det heller.

Men jag nj�t av
att f� dem att uppt�cka en njutning-

- som de inte v�ntat sig. Det �r kanske
lite sadistiskt i alla fall.

F�r dem var det skamligt att njuta av
att domineras. Det �r komplicerat.

Konstigt nog analyserar jag inte
det jag upplever, som ni m�rker.

Jag ifr�gas�tter inte det jag upplever.

Jag spelar med. Jag deltar i leken
och jag �r v�ldigt n�rvarande.

Ja.

Lite f�r att sm�lta in,
till�ta, uppmuntra...

En dag sa Catherine att jag var den
som var sundast i gruppen.

� andra sidan sa min senaste �lskare-

- att jag var den mest perversa kvinna
han k�nde.

Men jag tror att det �r Catherine
som har r�tt. Jag �r inte alls pervers.

Jag k�nner mig inte alls pervers.
Jag �r inte en manipulerande person.

Det �r att vara pervers, att
f�rvr�nga... S�dan �r jag inte alls.

Var en h�na.

En h�na som st�r upp.

Kom igen.

Kom.

J�ttebra!

Hit�t!

Kom hit�t! Kom!

Mina h�nor... Kom igen, h�nor.

Kom igen! Kom igen, h�nor.

H�gre! Kom igen! Kom igen!

Fortare! Fortare, h�nan! Fortare!

Sado-masochism handlar ju ocks� om-

- att ge upp kontroll
och att ha kontroll.

Det handlar inte s� mycket om vem
som har makt. Det �r inte s� viktigt.

Det som �r viktigt �r att det finns
n�gon som tar ansvar-

- s� att den andra kan h�nge sig
och sl�ppa taget.

Sl�ppa taget om sig, eller om n�got,
och veta att det finns n�gon d�r-

- som styr och s�ger �t en att sluta
eller att forts�tta.

Det blir �nnu starkare
n�r det sker under tystnad-

- och f�ljer en s�rskild ordning
och ritual.

D� kan pl�tsligt djupt liggande saker
komma upp till ytan.

Det blir mycket starkare,
f�r det sker mer omedelbart-

- �n om man tar sig tid att tr�ffa n�gon
i "verkliga" livet.

D�r tar det alltid tid innan man
eventuellt r�r vid n�got djupare-

- men i en s�n h�r lek
kan det ske direkt.

Och Catherine kan verkligen vara
fantastisk i sin relation till andra.

Hon k�nner precis hur det ska vara.

Hon visar b�de stor respekt,
stort djup-

-och styrka.

Det som �r fascinerande i livet �r
n�r n�gon �vertr�ffar sig sj�lv-

- om det s� �r en akrobat,
dansare eller pianist.

Det �r fantastiskt att se n�gon
som g�r n�got ut�ver det vanliga.

Det �r vad som sker h�r
och Catherine uppmuntrar det.

Att n� extas och �verskridanden.
Det �r fantastiskt.

Hon uppmuntrar �ven det hos mig
som dominatris. Det har jag uppt�ckt.

Med henne dras jag med. Jag dras med.

Utan att ifr�gas�tta det. Jag deltar
helhj�rtat utan att ifr�gas�tta.

Det �r lite som ett tyranniskt barn.
Ett liknande maktspel som i en barnlek-

- d�r man pl�tsligt best�mmer
hur ens sm� figurer-

-ska st� d�r, d�r, d�r och d�r.

Och att det ska vara s�, s� och s�.
Hon g�r s�-

- med m�nniskor, men respekterar
varje enskild person.

Hon visar varje person som deltar
fullst�ndig h�nsyn-

- och samtidigt �r varje person
som en rollfigur-

-som spelar en roll som i en barnlek.

Det tycker jag �r v�ldigt poetiskt
hos Jeanne de Berg-

- hennes persona, som samtidigt �r
Catherine Robbe-Grillet.

Den h�r blandningen mellan barndomen,
barndomens stora allvar...

...och en �ldre, mogen kvinna...

Denna dubbelhet hos Catherine
tycker jag �r vacker.

"God kv�ll, madame.
Jag vill att ni f�rol�mpar mig"-

- "och kallar mig f�r neger och slyna.
H�gaktningsfullt, madame."

� ena sidan vill personen
bli behandlad som en hund.

Det �r f�r �vrigt
undertecknat "hunden".

Och samtidigt
visar personen mig respekt.

N�r man l�ser det s� h�r
l�ter det ju lite lustigt.

Jag f�rst�r att folk tycker-

- att det inom
den sado-masochistiska v�rlden-

-finns absurda beg�r.

Att det framst�r som absurda beg�r
f�r dem som inte f�rst�r sig p� det.

Och att de inte bara �r obegripliga,
utan ocks� chockerande.

Men jag f�rst�r, det g�r jag...

I synnerhet som ingen tvingar mig-

- att syssla med s�na beg�r
och organisera det jag g�r.

Ingen har bett mig om det. Jag m�ste
inte, s�rskilt inte av ekonomiska sk�l.

Jag g�r det bara
f�r att det intresserar mig.

Och samtidigt har jag en k�nsla av
att jag g�r n�got bra.

Pojken som ber om det har f�rs�kt
hitta n�gon l�nge utan att lyckas.

Han s�ger i alla fall
att han inte har hittat n�gon kvinna-

- som kan tillfredsst�lla honom
p� det omr�det.

I tv� veckor har han skrivit till mig-

- hur mycket han l�ngtar efter
den h�r dagen.

Ja, han l�ngtar verkligen efter det.

Jag tycker att det �r vackert.
De h�r tillst�llningarna jag skapar-

-�r en sorts iscensatt erotik.

Och alla de h�r tillst�llningarna,
alla de h�r scenerna-

-styrs av mig. Jag organiserar dem.

Min roll �r att f�ra deltagarna
till en punkt-

-d�r alla som deltar f�ngas av-

-en sorts dramatisk sp�nning-

- som kan j�mf�ras med n�got
som �r sakralt.

Jag �verdriver lite.

Vi �r inte vana att f�rknippa
ordet "sakralt" med erotik.

Det anses inte passande,
men det �r vad jag vill.

- Jag �lskar henne och beundrar henne.
- Varf�r det?

F�r det f�rsta
�r hon v�ldigt intelligent.

Hon �r v�ldigt bildad, �ppen
och inte alls inskr�nkt.

Det �r inte f�r inte hon var gift med
Alain Robbe-Grillet...

Allt hon gjorde med honom
och deltog i-

- b�de vad g�ller litteratur,
samt filmer och alla resor...

Allt det har bidragit till
att vidga hennes vyer.

Dessutom var hon redan �ppen
som person.

Hon lyckades verkligen
med sitt �ktenskap. Bravo!

Hon lyckas med allt hon tar sig f�r.

Hon st�r helt och h�llet f�r den hon �r.

Hon accepterar sig sj�lv fullt ut.

Sj�lvklart �r det s�,
att som fru Alain Robbe-Grillet...

Hur ska jag s�ga? ...�r det enklare
att p� b�sta s�ndningstid i tv s�ga-

- att man har vissa b�jelser. Det �r inte
alla kvinnor som v�gar g�ra det.

Det �r ovanligt. I Frankrike-

- handlar de flesta filmer om
viril v�nskap mellan tv� m�n.

Delon-Belmondo,
det �r vad filmer handlar om.

Aprop� demonstrationer och kravaller:
Ni valde nakna, lesbiska kvinnor.

Varf�r valde ni inte
nakna, homosexuella m�n?

Appl�derna g�r mig best�rt!

N�r man n�tt upp till Roland Barthes
niv�er beh�ver man inte bli presenterad.

Allt man kan s�ga �r att jag v�ldigt
snabbt blev intresserad av erotik-

- och att jag var v�ldigt kreativ
p� det omr�det.

Jag hade m�nga �lskare.
Alain var d�remot trogen.

Han var inte ute p� k�rleks�ventyr,
som man sa f�rr.

Det var jag. Jag var v�ldigt pigg p�
att se mig om...

Men det var ingen kreativitet
som blev officiellt erk�nd.

Det skedde privat.

Det b�rjade betraktas som
en udda, avvikande kreativitet-

- n�r jag b�rjade prata om det
och publicerade min f�rsta bok.

D� blev det lite mer offentligt.

Medan Alains kreativitet snarare
eller helt och h�llet handlade om-

- litteratur och film
var mitt omr�de erotik.

Kan du ber�tta om-

- n�r du ins�g att du ville
att er relation skulle f�r�ndras?

Ja, det var en kv�ll
n�r vi letade efter nya deltagare-

- till en afton och beh�vde
ett visst antal m�n-

- med en viss profil.
Vi hade kallat dit flera s�kande...

...som vi testade i en ring.

Kvinnorna formade en ring i rummet-

- de s�kande utf�rde sina test i mitten.
De fick genomg� sm� prov.

Det var inga sv�ra saker-

- men det visade om de f�rstod
vad vi ville ha av dem-

-och vad de var kapabla till.

Jag tittade p� en pojke som gick runt
i ringen framf�r de andra och mig.

N�r han kom till Catherine
st�llde han sig p� kn�-

- och d� ins�g jag att jag hade velat
vara i hans st�lle.

Det var som ett blixtnedslag,
v�ldigt starkt.

Jag har aldrig velat ha den rollen.

Det var lika starkt
som om jag hade f�tt en knarkspruta.

Det var s� starkt att jag samma kv�ll
gick hem och skrev till Catherine...

...och erbj�d mig som undergiven.
Det var s� starkt-

- att jag n�r jag skrev det k�nde
att jag riskerade v�r v�nskap.

Jag var r�dd att-

- vi var v�nner f�r att vi b�da
var dominatriser.

Och om hon uppt�ckte
att jag ville n�got annat-

- var jag r�dd att hon inte ville vara
min v�n l�ngre. N�r jag ser tillbaka-

- var det f�rst�s om�jligt,
men d� k�nde jag det s� starkt.

Jag ville det s� innerligt...

...att...

...allt som kunde riskera-

- min relation till Catherine
skr�mde mig.

Det �r hon och jag.

Vi �r n�ra. Vi �lskar med varandra.

Och det �r hon som styr,
anger rytmen och takten-

-i den h�r texten, i den h�r dr�mmen.

Och det som oroar mig
och som jag beskriver h�r-

- �r att "jag m�ste v�nta p� henne
och att jag m�ste beh�rska mig."

"Det �r hon som styr."

"Och vi slutar inte
f�rr�n hon har f�tt nog."

Och n�r jag skriver det inser jag
att det �r v�ldigt behagligt.

D� �r jag inte l�ngre r�dd...
att g�ra fel.

Det �r hon som best�mmer,
det �r hon som styr.

Vi g�r som hon vill, som hon �nskar.

S� jag riskerar inte att g�ra fel...

...jag riskerar inte
att g�ra henne illa.

Det �r v�ldigt enkelt.

Blir det bra? H�r han mig?
Det �r en ganska rolig upplevelse...

Jag har aldrig velat bli sj�lvst�ndig
utan ville bli f�rs�rjd av en man-

- f�r att kunna g�ra det jag ville,
men inte ha det som yrke.

Jag litade p� Alain.
V�rt f�rh�llande var lyckligt.

Jag t�nkte aldrig: "Om jag jobbade
skulle jag kunna vara sj�lvst�ndig."

Att vara beroende
har aldrig varit ett problem f�r mig.

Jag har aldrig �ngrat mitt val,
f�r om jag hade haft ett yrke-

- hade jag inte kunnat leva
det liv jag levt.

Vi reste jorden runt och tr�ffade
en massa sp�nnande m�nniskor.

Det �r inget jag rekommenderar
andra kvinnor-

-men f�r mig fungerade det bra.

Jag har ofta sagt
att jag hade samma trygghet-

-som en traditionellt gift kvinna-

- av en gammaldags man
som k�nde sig ansvarig, och samtidigt-

- hade jag samma frihet som en ogift
kvinna, d.v.s. jag hade alla f�rdelar.

S� Alain gifte sig
f�r att han var galen i er-

- och f�r er var det
en bra �verenskommelse?

Nej, jag �lskade honom ocks�,
p� mitt s�tt. Det gjorde jag.

- Det var ingen passionerad f�r�lskelse.
- Visste han det?

Javisst, det �r klart.

En g�ng sa han: "�r det inte p� tiden
att du �lskar mig?" och skrattade.

Att bli �lskad s� som han �lskade mig
var betryggande och behagligt.

Jag k�nde mig trygg och omhuldad.

Hans k�rlek band mig till honom.

�r det inte allas �nskan
att k�nna sig beskyddade?

Kanske inte ni?

Vad ville Alain ha av er?
Vad s�kte han hos en kvinna?

Han ville leva med mig.

Och s� ville han ha
ett erotiskt f�rh�llande.

N�r man �r dominatris...

...�r man �tr�dd.

Det �r f� som svarar mot
de undergivnas f�rfr�gningar.

Det finns m�nga fler undergivna
som vill bli dominerade-

-�n dominanta som vill dominera.

S� vi har makten.
Vi vet att vi �r �tr�dda.

Vi vet att vad som �n h�nder
har vi kandidater.

N�r man �r undergiven...

...och framf�r allt n�r man �r
undergiven Jeanne de Berg...

...kan man inte vara s�ker p�
den andres beg�r.

F�r Jeanne de Berg, eller Catherine-

- har otaliga undergivna
som s�ker hennes uppm�rksamhet.

S� att ge sig till-

- och att bli accepterad av Catherine,
av Jeanne...

...betyder �nd� f�r mig
att hon k�nner en viss �tr�.

Hon vill att jag ska vara henne under-
given. Hon accepterar det inte bara-

- utan vill det verkligen, f�r det finns
s� m�nga andra att v�lja p�.

Nej, Alain hade inte alls
en normal sexualitet.

Givet hans sadistiska preferenser-

- trodde han aldrig att han skulle tr�ffa
n�gon som skulle passa honom.

Han hade
mer eller mindre givit upp hoppet.

Han trodde inte att det var m�jligt.

Han trodde inte att han motsvarade det
som kvinnor ville ha.

Jag skrattade inte
och blev inte chockerad.

Jag lyssnade i st�llet intresserat
p� honom.

- Ni var undergiven Alain?
- Ja.

Det var under en period d� jag hellre
var passiv och blev omh�ndertagen.

Det var en njutning
att sl�ppa taget och lyda.

Bli begr�nsad, bunden...

Att h�nge sig �t n�gon fullst�ndigt.

Det �r b�de
en fysisk och psykisk njutning.

N�r man ser mitt �nglalika ansikte-

-kan man inte tro-

-att det �r s� jag lever eller levde.

- Tycker ni om er kropp?
- Min kropp?

Den har aldrig intresserat mig
s� mycket.

Fast n�r jag var ung...

...trivdes jag med den.
Jag tyckte att den inte var s� tokig.

Jag var liten till v�xten-

-men v�lproportionerad.

Man kallade mig f�r "lilla tanagran",
en s�n d�r liten grekisk statyett-

- som var s� h�r stor.
Det fanns en k�nd fransk poet-

- som hette Paul Fort.
Jag provspelade f�r honom-

- p� en teaterskola och han
kallade mig f�r "den lilla tanagran".

Jag har alltid varit bra p�
att acceptera livet som det �r.

Jag var liten,
det var bara att acceptera.

Blev jag inte omtyckt
fick det g� �nd�.

Jag �r inte den som gn�ller.

Jag har aldrig gn�llt. Och jag ins�g
snabbt att jag hade dragningskraft.

Det st�rker sj�lvf�rtroendet.
Till och med �n i dag!

Jag f�r fortfarande erbjudanden.

Som dominatris
f�r jag fortfarande erbjudanden.

Till och med erbjudanden
om fysisk kontakt-

- som jag inte accepterar,
men jag f�r dem.

Folk vill ha sex med mig,
vilket f�rst�s f�rbluffar mig!

Men det st�rker sj�lvf�rtroendet.

Framf�r allt i min �lder.

Man k�nner sig inte alls som ett
gammalt vrak ingen tittar p� l�ngre-

- som �r f�rdig f�r kyrkog�rden.
S� k�nner jag inte alls.

�ven n�r jag har erotiska f�rh�llanden
i dag...

...underf�rst�tt med en annan person,
�r jag aldrig naken.

F�r det �r jag som dominerar och
best�mmer hur jag ska vara kl�dd.

Vanligtvis �r jag alltid p�kl�dd.

Och om jag best�mmer mig f�r
att inte vara det...

...har personen som jag har
ett erotiskt f�rh�llande med-

-en �gonbindel och kan inte se mig.

Det har t.ex. h�nt att jag har bett
Beverly att bada mig.

D� handlar det inte om
ett bad f�r att tv�tta sig-

- utan f�r att bli smekt, som jag
beskriver i "C�r�monies de Femmes"-

-med skum och parfym...

Ett bad med sensuell kontakt...

...levande ljus och dofter.

D� b�r hon en �gonbindel
och kan inte se mig.

Hon r�r vid min hud,
men kan inte se mig.

I en erotisk situation nu f�r tiden
visar jag mig inte naken.

Det sker alltmer s�llan,
men jag visar mig inte naken.

Jag tror att jag har besvarat fr�gan.

Det var f�rresten l�nge sedan nu...

Jag har alltid varit pryd...

Det �r inget nytt. Jag har alltid varit
pryd, �ven som liten.

Det �r n�got som tilltar med �ldern-

- f�r man �r medveten om sin egen
kropp. N�r man ser sig i spegeln-

-ser man att kroppen f�r�ndras.

Den blir mindre harmonisk,
allt mindre vacker att se p�-

- och mer och mer m�rkt av �lder.
Det har jag inte lust att visa.

Det st�r inte vissa m�n och kvinnor,
som helt accepterar sitt �ldrande.

Det g�r inte jag. Det f�rv�nar mig
att de inte st�rs av det.

Desto b�ttre f�r dem.
Det �r inget fel med det.

Jag d�mer dem inte alls.

Men jag vet att jag inte klarar det.

Jag skulle k�nna mig hemskt obekv�m.

Du �r h�r f�r v�rt n�jes skull.

Jag har h�rt att du kan dansa,
s�... dansa!

Vars�god.

St�ll dig bakom henne...

R�r p� b�da armarna...

S�, ja. Ja.

Led hennes r�relser. S�, ja.

G� undan.

Kom lite n�rmare...

S�, ja...
H�ll h�nderna ovanf�r huvudet.

Bra.

Se p� mig.
Se mig rakt i �gonen. J�ttebra.

Hon dansar fint. Hon �r vacker.

J�ttefint.

V�nd dig om.

V�nd dig.

V�nd dig lite till, s� att man ser
stj�rten lite... Ja, utm�rkt.

St�rre r�relser... Bra.

Det �r fint.

Kraftigare, starkare.

Se till att hon backar.

- G� och s�tt dig p� din plats.
- Backa. S�, ja.

Se p� mig.

Le.

- Det var v�ldigt fint.
- Bra. Bra gjort.

- K�nner ni att ni tillh�r henne nu?
- Nu, ja! Det �r jag s�ker p�.

Vi har skrivit under ett kontrakt.

I kontraktet har jag bett henne...

...om att f� vara hennes subjekt-

- och att hon ska vara
min h�rskarinna.

Kontraktet �r undertecknat.

Innan det skrevs under...

...br�nde hon in sina initialer
p� min hud-

-s� ja, jag tillh�r henne.

"Madame,
ni har inte bett mig om n�got."

"Det �r av egen fri vilja jag erh�ller
Er trohet, underlydnad och lojalitet."

"Jag st�ller till Ert f�rfogande
allt som st�r i min �go"-

- "materiellt,
intellektuellt och kroppsligt"-

- "f�r Er att nyttja som ni �nskar."

"Jag sv�r att h�nge mig �t Er och
vara Er f�ljeslagerska och tj�nare"-

- "f�r att f�rsvara Er, st�dja Er och
skydda Er oavsett omst�ndigheterna"-

- "p� alla s�tt,
�ven om det skulle riskera mitt liv."

�r det viktigt f�r dig
att offentligg�ra en relation?

Det har aldrig varit viktigt f�r mig.

Nej, det har aldrig varit viktigt,
men i det h�r fallet var det viktigt-

-f�r att det k�ndes som att-

- om det fanns ett kontrakt och om
det offentliggjordes p� det s�ttet-

- hade jag st�rre chans
att f� stanna hos henne...

D� skulle hon ta mig p� st�rre allvar
och beh�lla mig.

Som du vet �r jag en ensam person.
Ja, hur skulle du kunna veta det.

Det l�ter konstigt n�r man haft tre m�n,
en rad �lskare och m�nga v�nner.

Men jag �r ensam. Jag lever ensam
och jag har inga intima v�nner.

Jag vaknar ensam, sk�ter mitt,
sover ensam, och best�mmer sj�lv-

- om jag ska stiga upp,
g�ra gymnastik eller lata mig.

Jag best�mmer sj�lv om jag ska
ringa mina v�nner eller inte.

Och det �r ocks� ett val.
Det �r inte en principsak-

- men det finns ingen
som jag skulle kunna vara med-

- f�r j�mnan. D�rf�r �r jag fascinerad av
Beverlys och Catherines relation.

F�r mig �r det en idealisk relation.

Men... det finns ett samf�rst�nd
mellan kvinnor.

Kvinnor emellan.
Det �r ett som �r s�kert.

Jag uppt�ckte kvinnor sent. Hon har
bidragit till att jag har gjort det.

Vi l�r k�nna varandra
b�ttre och b�ttre, f�rst�s.

I b�rjan fr�gade jag om allt.
Jag gjorde inget utan att fr�ga f�rst.

Sj�lvklart valde jag vad jag skulle ha
p� mig p� morgonen-

- men jag fattade aldrig n�gra beslut
som kunde p�verka henne utan lov.

Nu k�nner jag henne s� v�l
att jag kan gissa hennes svar-

- vilket g�r att jag �r mer
eller mindre sj�lvst�ndig nu.

Jag tar initiativ, men initiativ
som jag vet att hon skulle tycka om-

-i hopp om att hon ska gilla det.

Vad som inte har f�r�ndrats?

Det som inte har f�r�ndrats �r...

...min �nskan
att vara henne undergiven.

Att g�ra som hon vill-

- att vara den som hon vill
att jag ska vara...

...och att b�ja mig f�r hennes vilja.

Vad g�r m�nniskor lyckliga?

Det �r inte n�dv�ndigtvis
det man har f�tt l�ra sig!

Och k�rlek �r inte heller
det man f�tt l�ra sig.

F�r att inte tala om "synden"
som fyllde hela min ungdom.

- Fick ni en uppfostran som var...?
- Klassisk, borgerlig, katolsk...

En borgerlig, katolsk,
fransk uppfostran.

Jag har kommit en l�ng v�g...
Men det har ocks� haft sina f�rdelar.

D�r finns mycket positivt
som jag uppskattar.

Men det finns hinder
och det �r inskr�nkt...

Ja, det �r inskr�nkt.

Och s� �r det
det h�r med det goda och det onda.

Hos Catherine �r det inte tal om
"det goda och det onda".

Det �r ocks� ett stort steg.

Och alla dumheter man s�ger om
vad som �r "normalt" och "onormalt".

�r hon lite som er tvillingsj�l?

Ja.

Ja, absolut.

Jag k�nner mig fri...

...f�r att jag �r �vertygad om
att man �r som lyckligast-

-n�r man g�r...

...n�r man varje dag har m�jlighet
att g�ra det man �r bra p�.

Och det jag �r bra p�
�r att �lska Catherine.

Ja, jag �lskar henne. Jag vet hur man
�lskar henne och tar hand om henne.

Det �r jag bra p�,
s� jag �gnar mina dagar �t-

- att g�ra n�got ingen skulle g�ra lika
bra som jag. Det �r frihet f�r mig.

Jag faller p� kn� framf�r Jeanne som
jag �r skyldig respekt och underlydnad.

Jeanne, som f�r mig bortom allt
jag n�gonsin kunnat f�rest�lla mig.

Jag faller p� kn� framf�r Catherine-

- den lilla damen som trollbinder mig
och mot vem jag sm�lter.

Hon som alltid �r f�rv�nad �ver den
�mhet jag k�nner, och som hon bifaller.

Jag �lskar dig. Jag �lskar er.

�vers�ttning: Lotta Rossi
www. ordiovision. com