All language subtitles for Victoria S02E09.sv

Vilken rätt har ni att säga till mig–

–kung Gezo av Dahomey–

–vad jag får göra
med mina undersåtar?

Det finns andra vita män...

...som betalar bra för mitt folk.

Jag tjänar en stor vit drottning,
lika mäktig som ni.

Jag tror inte
att ni vill förarga henne.

Tag då detta barn som gåva...

...från en stor ledare till en annan.

Kom med mig.

Jag har dig.

Du verkar aldrig öva
och ändå spelar du så bra.

Jag spelade alltid som barn.

Som enda barnet
behövde jag bryta tystnaden.

Men jag måste säga
att ditt val av stycke inte är...

Det är inte för juletid.

Spela en engelsk julsång.
Julen är min favorittid på året.

Ja, så här...

...och sedan så.

Underbart. Gå nu ner till köket–

–och be kokerskan
ge dig en korintbulle.

Jag kommer strax.

Det är svårt att tro
att det är samma barn.

Det är en sån glädje
att ha ett barn i huset igen.

Så... Det blir en gran
för varje medlem av familjen–

–och under ett altare.

Här i mitten av rummet–

–ska vi ha den största granen,
hängande från taket.

Jag väljer granarna, mr Penge,
och som traditionen bjuder–

–ska de sättas upp på julafton.

Viktoria, vet du var traditionen
med julgran kommer ifrån?

–Penge?
–Nej...sir.

Martin Luther går genom skogen.

Han ser vinternattens stjärnor
genom grenarna–

–och tänker: "Jag ska ta en gran."

"Jag ställer den i mitt hus
och sätter i ljus."

"Då kan mina barn titta på granen"–

–"och föreställa sig stjärnorna
ovanför Betlehem på julafton."

Och i år, Viktoria...

...ska våra barn göra detsamma.

Jag hoppas att de vet
vilken tur de har...

...som har en så engagerad far.

Jag tycker inte om utländska idéer
i juletid, mr Francatelli.

Att ta in hela granar inomhus
är inte kristligt.

–Ett brev till er, sir.
–Tack.

En grandekoration och het cider
räckte när jag var barn.

Glöm inte det viktigaste.

–Plumpuddingen, mr Francatelli?
–Nej. Misteln.

Min ansökan om fler andelar–

–i ett nordligt järnvägsbolag
har gått igenom.

I den här takten
blir detta min sista jul här.

Nästa år äter jag helstekt gås
i min egen boning.

–Mr Penge, järnvägsbaronen.
–Tiderna förändras.

Järnvägen sprider välstånd
över hela landet–

–till både herre och tjänare.

Ni är kanske nöjda med er lott–

–men jag tar mina chanser.
Jag må ha börjat som hallpojke–

–men jag kommer att sluta
som herreman.

Från tsaren av Ryssland:
sex lådor kunglig kaviar.

Från kung
Ludvig Filip av Frankrike:

Ett set akvareller
från ert besök på slottet i Eu.

Från kungaparet av Bägge Sicilierna:
en pipa Madeiravin–

–och från en kapten Forbes–

–ett brev om
att han har en gåva till er–

–från kung Gezo av Dahomey.

Det är kanske en elefantunge.

–Be honom ta med den hit.
–Jag skriver till honom.

Jag har fått brev från drottningen.

Drottningen har en barnkammare
full med barn, men jag...

Hjälp mig att göra min plikt, Mary.

Utan den...är jag ingenting.

Ska vi prova en annan korsett?

Ja.

Med varje barn blir jag rundare.

Jag blir som en ballong till jul.

Det blir inte lättare och
denna gång blir första gången utan...

Utan baronessan Lehzen, ma'am?

Viktoria! Du har en överraskning
i musikrummet.

Mamma...!

Morbror Leopold...
Vilken överraskning.

Drina! Jag är så glad över nyheten.

Jag visste att ni skulle
börja bygga en dynasti–

–för att förvandla Europa.

Låt mig få presentera–

–prinsessan Gertrude
av Mecklenburg–Strelitz.

Hon råkade vara i London, så jag tog
mig friheten att ta med henne hit.

Jag behöver inte presentera Ernst,
ni två är gamla vänner.

Jag vet hur glad du blir
att träffas igen.

Vilken söt liten Mädchen.

Kommer du ihåg mig, Vicky?

Ja, du är damen
som alltid gör mamma arg.

Vicky.

Vad är...det där?

Jag tänkte
att nu när baronessan Lehzen har åkt–

–behövde du kanske sällskap, Drina.

Gud bevare drottningen.

Inte i palatset! Jag är en
respektabel kvinna, mr Francatelli.

Jag hoppas att mrs Francatelli
blir ett dygdemönster.

Gå med dig.

Du vet att vi inte kan gifta oss.

Jag kallas mrs Skerrett
för att jag är gift med jobbet.

–Gå nu.
–Nej.

Älskling, har du sett det här?

Det är ett kort som visar en julscen.
Tycker du inte att det är bedårande?

Hur kan du bjuda hit mamma
utan att fråga mig?

Eftersom julen är en tid
då familjen bör vara samlad.

Och det är
en tid av frid och välvilja.

Är det därför
du bjöd morbror Leopold?

Om jag kan tolerera Leopold–

–efter allt som har hänt mellan oss–

–så kan du säkert tolerera din mor.

Vill du inte
att våra barn ska växa upp–

–och minnas
den här tiden på året som magisk?

Naturligtvis vill jag
att våra barn ska vara lyckliga.

Ursäkta, ma'am. Kapten Forbes är här.

Ja, med presenten från kung Gezo.

Kapten Frederick Forbes,
Ers majestät.

Ers majestät.

Det här är Sarah, ma'am.

Sarah är den enda kvarlevande
av kungahuset Egbado.

Kung Gezo av Dahomey tog familjen
till fånga för att sälja som slavar.

Då Västafrikanska skvadronen
inte tillät detta...

...skar han istället halsen av dem.

Lyckligtvis glömdes Sarah bort
i blodbadet.

Jag sa att hennes död–

–skulle misshaga
världens mäktigaste drottning.

Helt korrekt.

Kung Gezo sa då att han skulle
ge Sarah som gåva till er–

–som ett vänskapsbevis
från en nation till en annan.

Han ger mig en liten flicka?

Hans önskan att imponera på er
är enda orsaken att Sarah lever.

Det gläder mig.

Mig också, ma'am.

Sarah är...
Hon är en förtjusande flicka–

–och lär sig snabbt.

Hon lärde sig engelska på resan hit–

–och min hustru
har redan lärt henne läsa och skriva.

Jag kan självfallet inte
ta emot henne som gåva–

–men någon som är av kungligt blod–

–ska naturligtvis
inbjudas att bo i palatset.

Är du säker på att detta är klokt?

Sarah är prinsessa i sitt eget land.

Vad passar bättre i juletid än
att ta hand om ett föräldralöst barn–

–som har fått lida så mycket?

Jag ser att du har kungligt blod,
Sarah.

Du ska veta att du är välkommen.

Och du är helt trygg här.

Den här är
precis vad jag har letat efter.

Hög, rak och med många grenar.

"Hög, rak och med många grenar."
Det är bara en gran.

Ja, men jag har
fattat tycke för just den här.

Du tar detta verkligen på allvar.

Kommer du ihåg när vi var barn–

–och fick vänta utanför
Hall of Giants på Rosenau.

Vi väntade på att klockan skulle
ringa och vi skulle släppas in.

Och när vi gjorde det...
Där stod den...

En julgran upplyst med ljus–

–och mamma och pappa
som stod bredvid och log.

Det är nog det enda minne
jag har av dem tillsammans.

Det var som om för en enda kväll...

...var vi en lycklig familj.

Det vill jag
att mina barn ska känna.

Jag vill att de ska veta
att julen alltid är en magisk tid.

En tid när...

...allting är...perfekt.

Om bara ett barn
kunde levereras som ett paket.

Istället för allt detta besvär.

Jag känner mig som en klump.

Har ni valt julklapp till prinsen än?
Ni kunde sitta för herr Winterhalter.

Han får alla kvinnor
att se ut som gudinnor.

Jag tänkte att du skulle ha en egen.

När jag var liten
fick jag tröst av mina dockor.

–Verkligen, ma'am?
–De var mina vänner.

På den tiden
hade jag inga riktiga vänner.

Jag lekte med dem i timtal.

Jag låtsades
att de var mina hovdamer.

Jag skulle vilja ha den här.

Du har alltid en vän i din docka,
Sarah.

Ett barn från Afrika i palatset.
Drottningen måste förlora förståndet.

Precis som sin galna farfar.

Snälla, snälla.
Behandla granen med respekt.

Den får inte tappa sin grönska.

Mr Penge, denna gran ska hängas
i stammen från takets mitt.

Vi ska ha sex till med bord under
där julklapparna ska läggas.

Kan ni övervaka det här?

Sex bord och denna gran hängandes–

–från taket, sir.

–Var det allt?
–Det blir fulländat. Adjö.

Vilket överdåd.

På min tid
blev vi nöjda med en apelsin.

Jag söker hertigen av Coburg.

Kungen sa
att han skulle möta mig här.

Jag såg honom nyss.

Jag antar att prinsessan
är tilltänkt för hertigen.

Stackars Harriet. Jag trodde
att hon och hertigen kanske en dag...

Så sorgligt att vara änka.

Bättre att vara änka–

–än att sluta som gammal ungmö,
Wilhelmina.

–Harriet. Du spelar vackert.
–Jag spelar för min egen skull.

Snälla, titta inte på mig så.

Jag tittar inte på dig alls
så undviker vi förvirring.

Där är ju kusin. Jag ser fram emot
att få se museets egyptiska samling.

Ursäkta mig.

Lord Alfred är en möjlig kandidat.
Åh, titta inte på mig så där.

Män som lord Alfred
blir utmärkta makar.

Jag vet att tant menar väl–

–men lord Alfred har
gett sitt hjärta till någon annan.

Du har läst för många kärleksromaner.

Män ger inte bort sina hjärtan,
de lånar bara ut dem.

Men, Sarah,
det är inget att bli rädd för.

Hon skadar inte dig.

Vi tar ut dem. Isla! Eos! Ut med er.

Det här är inte förnuftigt, Drina.

Jag vet att du vill vara snäll,
men hon är inte lycklig här.

–Hon behöver bara vänja sig vid oss.
–Du ser det du vill se, är jag rädd.

Albert, jag ser en liten flicka som
med knapp nöd har undkommit döden.

Hon kan inte få familjen åter, men
jag vet hur det är att förbises...

Jag tänker inte låta det hända henne.

Är allt väl, mrs Skerrett?

"Vänligen kom till vårt kontor
den nittonde, klockan 12.00."

Några flotta advokater
har trevliga nyheter.

Ni kommer er upp i världen,
som mr Penge.

Som synes
har jag designat den i gotisk stil.

Smaragder är drottningens månadssten,
kände ni till det?

Och ni kan ha den klar till juldagen?

Vi har sökt er en tid, miss Harker.

–Jag använder namnet "Skerrett" nu.
–Det har orsakat stort besvär.

Jag representerar dödsboet
efter Samuel Harker–

–er farbror.

Jag visste inte
att jag hade en farbror.

Mr Harker flyttade som ung
till Amerika och samlade ihop–

–en större egendom i South Carolina.

Då han dog barnlös går egendomen
över till er, hans enda släkting.

Hur mycket är egendomen värd?

Siffran jag kan ge er är naturligtvis
bara en grov uppskattning.

Marknadsvärdet fluktuerar–

–och egendomens skick
vid försäljning påverkar.

Men hanteras försäljningen rätt
kan värdet hamna runt 50 000 dollar–

–vilket är omkring 10 000 pund.

–Tio tusen pund...!
–Ungefärligen.

Jag förmodar
att jag har er tillåtelse att sälja?

Ni har min tillåtelse, mr Flitch.

Det kan dock ta lite tid.
Slavmarknaden hålls varje kvartal.

–Slavmarknaden?
–Så slarvigt av mig.

Talade jag inte om
att mr Harker var slavhandlare?

Egendomen ni har ärvt
är omkring tjugo själar–

–vars detaljer
listas i detta dokument.

Nancy.

–Så, hur gick det?
–Jo...

En farbror jag inte visste att jag
hade, har lämnat mig egendom...

...värd 10 000 pund.

Tio tu...

Titta. "Ett utsökt etablissemang"–

–"ett hotell som tilltalar
den krävande resenären."

Det kan bli vårt.

Jag är nöjd.

Så här är du.

Med håret utslaget, Drina...!
Det är chockerande.

Ge er iväg, jag sover.

Då talar jag till dig i drömmarna.

Jag tror det kallas en mardröm.

Jag har kommit
för att påminna om operan i kväll.

–Prinsessan Gertrude kommer, förstås.
–Förstås.

Kvicksilverpulver...

Jag ser att du tar efter
min stackars bror på många sätt.

Även han betalade syndens pris.

Jag mår mycket bättre av att veta
att jag följer familjetraditionen.

Bara i din fars fotsteg. Jag
vidtog alltid försiktighetsåtgärder.

Nu kan farbror
sluta tjata om giftermål.

Jag ser ingen anledning till
att din...opasslighet–

–skulle hindra dig från bröllop
med prinsessan Gertrude.

För att
jag kan förstöra hennes liv...

Barnen skulle kunna bli vanställda.

Du verkar ganska frisk–

–trots din fars benägenhet.

Det finns ingen anledning till
att ni inte skulle få det behagligt.

–Behagligt...!
–Det finns värre saker, Ernst.

Det är bättre att gifta sig
med en förnuftig flicka–

–än att gifta sig av kärlek.

Det är bäst
att du gör dig respektabel.

Kungen av Hanover är här. Jag borde
ha burit min Gyllene skinnets orden.

Det förargar honom så –
den enda orden han åtrår.

Att förarga folk är farbrors kall.

Är farbror Cumberland här?

Farbror... Kom in.

Viktoria. Matilda...!

–Känner ni varandra.
–Ja, vi dansade på er farfars tid.

Vilket fantastiskt minne, Matilda.

Kommer ni ihåg diamanthalsbandet
min mamma brukade bära?

–Det är ett favoritsmycke.
–Och ni bär det så vackert.

Jag besöker er på palatset, Viktoria.

Auf Wiedersehen.

Mr Penge.

–Vet ni vad detta betyder?
–Jag förmodar att ni berättar.

Det betyder
herr Cornelius Penge, herreman.

Jag skulle inte säga upp mig än.

En del järnvägsaktier
lär vara övervärderade.

Men inte Leeds–Thirsks. Den blir ett
silverband genom Penninska bergen.

Leeds vet jag,
men var ligger Thirsk?

Thirsk är en betydelsefull plats,
därför byggs järnvägen.

Hur skulle jag klara mig
utan era näsdukar, miss Coke.

Operan var överväldigande.

Ni är mycket vänlig.

Vänligare än jag förtjänar.

Den ohygglige mannen.
Vad gör han här egentligen?

Han besöker säkert familjen i jul.

Nej, han avskyr sin familj.
Och det är ömsesidigt.

Jag tror kanske att du överdriver,
Viktoria.

Albert, han hatar mig.
Jag är den lilla flickan–

–som förhindrade att han blev kung.

Det låter som Sarah.

Jag är orolig för
att hon kan störa de andra.

Hon behöver tid bara, för
att finna sig tillrätta i familjen.

I familjen?
Du tänker adoptera henne?

Hon har ingen annan.

Jag är inte säker på att det är...

...sant.

Det är bra nu. Det var en dröm.

Ma'am. Jag tror det var en mardröm.

Jag såg henne vandra omkring.

Kom här. Såja.

Kom nu. Kom, Sarah.

Riktig snö, Bertie.

Sarah! Kom nu, Sarah.

Ja, krama den i handen.

Så där ja. Nu går vi.

Min mor lärde mig att åka skridskor.
Kommer du ihåg?

Ja, jag kommer ihåg.

En dag kan vi kanske lära Vicky.

–Harriet, kan jag?
–Nej, tack.

Kommer du?

–Vill du pröva på att åka skridskor?
–Nej, tack, Ers majestät.

Det är inte farligt, jag lovar.

Skynda dig, Viktoria. Vi väntar.

Jag stannar här med Sarah.

–Vill du göra en snögubbe?
–En snögubbe?

Jag visar dig.

Håll hårt!

Harriet! Harriet, är du skadad?

–Du har inte vrickat foten?
–Nej.

Jag vet att du är arg, men...
Jag måste få förklara.

Prinsessan är bedårande och rik.
Ingen förklaring behövs.

Det är inte det. Harriet!

Lägg mer snö på toppen.
Mer och mer.

–Ers majestät.
–Ja?

Hertigen av Cumberland...förlåt,
kungen av Hanover är här.

Nåväl, ni kan säga till honom
att jag inte är hemma.

Det har jag gjort, ma'am.
Jag skulle säga–

–att han åker ingenstans
utan sin egendom.

Vilken egendom?

Ma'am. Han är här inne.

Farbror, jag hade bett om ursäkt
att ni fick vänta–

–men jag minns inte
att jag bjöd in er.

Jag är här för att ta tillbaka
min mors egendom.

Det stiliga diamanthalsbandet
ni bar på operan.

–Det halsbandet tillhör mig.
–Jag har här min mors testamente.

Jag är medveten om
att er utbildning hade brister–

–men ni måste ändå förstå detta:

"Min privata egendom
ska ärvas av mina manliga arvingar."

Jag må sakna juridisk utbildning–

–men jag vet att besittning
ger ett rättsligt övertag.

Jag som hade hoppats
att vi kunde göra upp i godo.

–Det vore synd om det kom ut.
–Den risken är jag beredd att ta.

Hertiginnan! Följ min farbror ut.
Han är inte längre välkommen.

Och om jag vägrar gå?

Då håller hertiginnan säkert
gärna er sällskap.

–Farbror Cumberland är här.
–Här?

Vet du vad han ville?

–Det tänker du säkert berätta.
–Mitt halsband.

Han säger att enligt min farmors
testamente tillhör det honom.

Jag ska titta på formuleringen–

–men tillhör det huset Hanover,
så får du lämna tillbaka det.

Du tycker att jag ska lämna över det?

Det vore det kloka valet.

Självfallet,
vi får inte förstöra julen.

Jag ger Cumberland det han vill ha
sedan sjunger vi julsånger.

Jag ser ingen anledning
att bjuda honom–

–även om hertiginnan av Buccleuch
förmodligen hade uppskattat det.

Albert.

Föreställ dig hur det var för mig–

–att se den mannen och veta
att hans högsta önskan var min död?

Jag sov i mammas rum i 18 år. Hon var
rädd att han skulle försöka döda mig.

Och likväl har du överlevt.

Du vet att det... Det är...

...bara ett halsband, Viktoria.

–Tänker du inte hjälpa mig?
–Du klarar det säkert själv.

Du klarar det mesta utan hjälp.

Lehzen hade hållit med mig.

Ja, det var det
som Lehzen gjorde bäst.

Nej, Albert.
Nej, hon förstod mig!

Och du tror att jag inte gör det?
Ser man på.

Min erfarenhet säger att det inte
tjänar något till att diskutera–

–med dig när du är så här.
Jag vill inte...

Jag vill inte gräla...

...inte vid den här tiden på året–

–så jag går
och handleder julpyntningen.