All language subtitles for Hamilton - S02E01_track6_[swe]

Lambert – ej godkänd!
Curner – ej godkänd!

Fenderson – ej godkänd!
Mickelson – godkänd!

Hamilton – godkänd.
Tråkigt att du lämnar oss.

Givakt! Officer närvarande.

–Fortsätt, sergeant.
–Lediga!

Hamilton, kör.

Ludvig!

Nej!

Ludvig!

3,14. Nytt rekord. Bra jobbat.

–Sissela, jag behöver en minut.
–Jag ska strax stå på scen.

Jag har fått information av en källa
som jag vill att du tar del av.

Vi gör det direkt efter Kungsan.

Har du ändrat "antidemokratiska"
till "antiliberala"?

JRCC:s D19 är i position
över Lilla Värtan.

ROG Strömgatan, status oförändrad.

Kortege, Harald 11 och 12.
Vänsterflank 62.

Objektet lämnar bas.
Klartecken från 81.

Jag säger antiliberala.
Det blir jättebra.

Inrikesministern har anlänt
till Kungsträdgården.

Tack, kära orkester,
för er eminenta insats.

Det är fantastiskt
att se så många här idag!

Denna soliga första maj!

Nu är vi oerhört stolta
och glada över–

–att få lämna över scenen till
Sveriges inrikesminister!

Sissela Lindgren!

Välkomna! Visst är de välkomna?
Alla är välkomna. Eller hur?

Trevligt. Tack så mycket.

Vänner och mötesdeltagare!

Vi vet hur förödande populismens
och fascismens krafter kan vara.

Det har historien tydligt bevisat.

Gemensamt för de populistiska
partierna som tar sig fram i Europa–

–men också i USA
genom Donald Trump–

är att de säger sig vara
på folkets sida.

De säger sig föra folkets talan.

Men det, mina vänner,
är bara dikt och förbannad lögn.

Jag tar gärna debatten,
men vi tar den sen.

–Nordiska motståndsrörelsen vid scen.
–Plocka bort de där idioterna.

Försök att behålla lugnet.

Ta det lugnt, allihopa.

Ingen panik. Ta det lugnt.

Ta det lugnt, mina vänner.

Vänner...

Jag vill inte se de där smånazisterna
i närheten av scenen igen.

Vad fan...? Vad händer?

Vad är det här?

Kan jag få vakthavande?
Det är kamerorna på Hamngatan och...

–Allt runt Kungsträdgården är nere.
–Vad händer?

Man går ut i parker och torg
och firar–

–som vi har samlats här idag
för att fira.

Jag vill ha tillbaka bilden
om 30 sekunder. Kom igen.

Programmen verkar funka.

I Sverige finns det partier
som vill vrida klockan tillbaka.

Som förgör yttrandefriheten
och arbetarnas rättigheter.

Behovet av ständig förändring...

...för jämlikhet och för solidaritet.

Larm om explosion. Jakobsgränd,
150 meter från Kungsträdgården.

Jag vill ha ner Lindgren
från scenen nu.

Det är säkert ingen fara.
Ta det lugnt, allihopa.

–Sissela, vi måste gå nu.
–Sissela, kom.

Det är inte säkert här.

Birger, det är jag. Det är en bomb.

–En bomb, nära Kungsträdgården.
–Näslund! Kristin är där.

–Nu går vi.
–Vänta.

Sissela, kom!

Arvid! Arvid?

Arvid!

Nej!

Nu smäller det i Stockholm.

–Följ med mig.
–Va?

Vad menar du med det?

Vad menar du?

–Elena...
–Är det på riktigt?

Dima! Dima!

–Vad ska jag göra? Dima?
–Norling. En vän...i Stockholm.

Sök upp honom. Norling.

–Avrapportera ditt första uppdrag.
–Måltavlan eliminerad.

Bekräftat. Några komplikationer?

En explosion utlöstes av måltavlan
efter utfört uppdrag.

Ytterligare en explosion
utlöstes av en okänd gärningsman.

–Ditt uppdrag är slutfört.
–Jag vill ha mer information.

Du har den information du behöver,
vi hör av oss...

–Jag behöver mer information!
–Du får inte mer information.

–Nu, då?
–Du ligger lågt och väntar.

Jag bryr mig inte om vad du gör.
Skaffa en hobby.

Klart slut, Carl.

Två explosioner har ägt rum
vid första maj–firandet–

–i Kungsträdgården idag.

–Det var två sprängladdningar.
–Polisen är förtegen.

Vi vet inte vad eller vem som
ligger bakom explosionerna.

Inte heller antalet skadade.

Kaotiska scener på platsen
där många försöker fly faran.

Jag är okej, Rikard. Var inte orolig.

Jag måste gå, det blir...
Till vänster, det är säkrat.

Ligg inte och vänta, det blir sent.
Pussa Ida från mig.

Ljungberg är klar med Jakobsgatan
och McDonalds.

Är du klar? Tack...tack.

Säg att du har nåt, Kristin.

–Vilka är på plats i Kungsan?
–Ett par stycken, jag behöver fler.

Teknikerna hittade en mobil bredvid
kvinnan. Den är på väg till er nu.

–Okej.
–Ge luren till Birger.

–Här. Kristin.
–Okej. Ja, Birger.

–Hur går det med kamerorna?
–Kamerorna...? Vi jobbar på det.

–Vadå, jobbar på det?
–Jag ringer dig sen.

De fem mest kvaddade
är från offren i Kungsan.

Den helare är den Kristin hittade
vid den döda kvinnan.

Ha koll på märkningen och ta ner dem
till tekniska sen.

För nån timme sen exploderade
två bomber i Kungsträdgården–

–under inrikesministerns
första maj–tal.

Polisen är förtegen,
men sex personer har mist livet–

–och ett tiotal vårdas
för svåra skador.

Polisen vill inte uttala sig om
vem som ligger bakom–

–men terrorberedskapen
har höjts till fem.

Hur är det möjligt
att vi låg nere en halvtimme?

De måste ha haft hjälp utifrån.
Eller inifrån i värsta fall.

Att vi förlorade kontrollen
får inte komma ut.

Ministrar och överbefäl får veta i
sinom tid, när vi själva vet mer.

Folk är skrämda nog.

Vi arbetar efter teorin att
gärningsmännen befinner sig på flykt.

Vi har stängt ner kollektivtrafik
och spärrat alla utfarter.

Våra bombtekniker har säkrat området–

–kring Kungsträdgården
och Jakobsgränd.

Vi arbetar intensivt med
att försöka identifiera...

–Finns det nåt konkret spår?
–Nej. Tyvärr, statsministern.

För i helvete...

Jag råder att militären går in i
sökandet. Vi har fått indikation...

Sissela, hur är det?

–Vem gjorde det?
–Ja...

Karolinska är fullt med skadade.
Sex personer är döda.

–Sissela, vi gör allt vi kan...
–Min egen pressekreterare.

En minut.

DG? Vad gör militärens
underrättelsetjänst?

Vi sorterar en rad inkommande tips
från Mellanöstern, särskilt från PLO.

Ja, men vad... Vad tror ni, då?
Är det IS? Al–Qaida?

Vi tror ingenting.

Högljudda spekulationer
har aldrig varit vår melodi.

Men vi ska naturligtvis initiera
vår främsta, operativa kraft–

–för att bringa klarhet
i de här frågorna.

Välkommen hem, Carl.
Det har hänt mycket när du var borta.

Hon ville vara på övervåningen
och har tagit ditt gamla rum.

Det finns risk
att hon inte känner igen dig.

–Stockholm är idag en stad i chock.
–Vänta här.

Minst sju har dött. 32 har skadats,
flera av dem allvarligt–

–efter två explosioner i...

Nu är Carl här, din son.

Minst sju har dött. 32 har skadats,
flera av dem allvarligt...

–Jag är därute om det är nåt.
–Tack.

Det är oklart vem eller vilka
som ligger bakom.

Hej, mamma.

Den första explosionen inträffade
15:30 i Jakobsgränd.

Den andra i Kungsträdgården
där inrikesministern höll ett tal.

Firandet övergick
från glädje till...

–Det är jag. Carl.
–Carl?

Det här är du och jag
för många år sen.

Utanför Dalarö.

–Ludvig.
–Nej, det är Carl.

Där är Ludvig. Det är Carl.

–Ludvig.
–Ja, och Carl.

Fint väder idag.

Jag har varit i USA och pluggat.
Men nu är jag hemma.

Jag har flyttat in
i mormors gamla lägenhet.

–Med mormor...
–Ja. I Gamla stan.

Kommer du ihåg den?

Partybinget som Elvi kallade den.

Vill du ha nåt, mamma?
Ska jag göra lite kaffe?

Jag gör det.

Nazzir! Nazzir, stanna!
Jag säger att du ska stanna...

–Vad vill du?
–Jag kastade den i soporna.

Var är Sami?

–Ja?
–Du.

Två av mobilerna
var på samma plats idag.

Den ena är mobilen du hittade på
kvinnan i gränden. Den andra är...

...från ett av offren närmast bilen.

–Vilken plats?
–Södertälje hamn.

–Jag får ner radien till 10 meter.
–Vad finns där?

Ingen verksamhet är igång där nu.
Det är en industrilokal. Verkar öde.

Vänta, vänta... Det här är märkligt.

–Nån är där och försöker ta kontakt.
–Skicka koordinaterna.

Jag skickar. Var försiktig.

Vi har ett spår. Södertälje hamn.

...Sissela Lindgrens första maj–tal.

Då inträffade en explosion
i Jakobsgränd.

Den följdes av en andra explosion
intill Kungsträdgårdens scen.

Åtta personer har mist livet och ett
tjugotal vårdas med svåra skador.

En av dem är inrikesministerns
pressekreterare Arvid Norling.

Tillsammans med livvakterna
stod han närmast den bil–

–vid vilken den andra explosionen
ägde rum.

Hallå? Hur är det?

Hur är det med er? Vad har hänt?

Hjälp mig. Norling...

–Såja, såja.
–Hämta första hjälpen.

Så, vi tar av den här.
Allt är bra, såja.

Allt kommer att bli bra.

Nej, nej. Ring inte nån.

Snälla, rapportera inte det här.

Grön grupp,
vi är 200 meter från målet.

Blå grupp anlänt Alsbovägen.
611 stänger utfart.

–619?
–Vi närmar oss baksidan.

Svart grupp redo.

Våning ett påbörjad. 609, 601,
redo vid utfart Malmgatan.

608 påbörjar genomsökning
av nedre hamn.

Det är tomt,
ni kan skicka in teknikerna.

Fan.

En till.

–Shit, Carl! Är det du? Hej!
–Hej.

Det var längesen.

–Vad gör du här?
–Jag kom hem för några dagar sen.

–Är du bara här tillfälligt?
–Jag blir nog kvar ett tag.

–Mamma har fått Alzheimers.
–Farsan berättade det. Förlåt.

–Du, då? Är du kvar på kaffebaren?
–Luktar jag kaffe, eller?

–Va? Nej.
–Ställ dig lite närmare.

–Vilken dålig raggningsreplik!
–Jag föll pladask.

–Det är kul att se dig, på riktigt.
–Dig också. Det är längesen.

Det känns konstigt att vara ute
och ha kul efter allt som hänt idag.

Ja.

Det var väl det de ville?
Att vi inte skulle våga oss ut.

Vi får se det
som en motståndsrörelse.

–Vill du ha nåt?
–Nej. Eller, jo.

Vad vill du ha?
Två tequila, tack. Shots.

Birger.

Okej. Blå Passat. Inget mer?

Inga regplåtar? Ingenting?

Kristin! Vi har ett vittne. Kristin!

Fan!

Fan!

–Hur fan kunde vi tappa dem?
–En blå Passat sågs åka därifrån.

Vi går igenom alla ägare nu.

–Så kanske...
–Vad har du på Kungsan, då?

Birger?

Övervakningen släcktes ned
innan dådet.

Nån tog sig in, hackade kamerorna
och släckte ner.

–Hur då?
–Jag vet inte än, jag undersöker det.

Jag har nåt att visa innan det
blev svart, precis innan dådet.

Förlåt.

Jag skrämde dig inte, va?

Jag fick en notis från Arlandapolisen
att du var tillbaka.

–Och du är väl i det här kråkslottet.
–Du kunde inte ha ringt?

Jo, det kunde jag.

Ska vi snacka om det som hände?

Sätt dig.

Jag ville inte låta dig gå.

Men departementet fick nys om
det här programmet med amerikanerna.

Då tog det hus i helsike.
Alla pengarna skickades till Säpo.

Era resurser drogs in.
Inga konstigheter.

Det har väl inte undgått dig
vad som har hänt här.

Nej. Så vad gör du här?

Alltså, såhär...
Våra vänner i Palestina...

...skickade en varning.
Om en avhoppad PLO–agent.

Signalementet och uppgifterna gick
till Säpo och gränspolisen.

–Sen har vi inte hört nåt.
–Kan personen ha med dådet att göra?

Vi ska inte tappa kontakten
med våra vänner i Palestina.

De kan ge oss motivet
till den här attacken.

Jag tycker att du ska åka dit
och prata med dem.

–Jag?
–Ja, du. Du tillhör oss, Carl.

–Oss?
–OP–5.

–Jaha. Sen när?
–Nu.

Sluta vara en sån jävla primadonna.
Här sitter en gammal man med artros–

–och försöker ge dig det finaste
uppdrag det här landet kan ge.

–Ska vi skåla för det i finporslinet?
–Jag måste sova på saken.

Okej. Sov gott.

Planet till Tel Aviv
går 10:30 imorgon bitti.

–Hittat nån hobby än?
–Den gamle var här.

–Han vill rekrytera mig.
–Så nu behöver han dig?

–Var fanns han när du behövde honom?
–Vad gör jag?

Det här kan gynna oss.
Om du tror att du klarar av det.

Det är ditt beslut.
Du får avgöra det själv.

15:07.
Han kom till platsen 10:30.

Jag har inte listat ut hans resväg
än, förmodligen kommunalt.

Här. Här sker ett utbyte på nåt sätt.

Så försvinner han därifrån.

Sen dyker kvinnan från gränden upp.
Sen går hon efter.

Så här, bakom scenen.

Vi har inget där, vi är helt blinda.

Så kommer hon fort ut
och går mot Jakobsgränd.

Det är det sista vi har
innan kamerorna släcks.

–Vad gjorde hon där?
–Bakom scenen?

Ja, bra fråga.

Kan du zooma in lite?
Vänta, panna höger. Fortsätt.

Vänta, vänta. Backa lite.

Stopp.

Jag vill veta vem det där är.

Polisen är förtegen vad gäller
vilka som ligger bakom attacken.

Stockholms lokaltrafik
är fortfarande avstängd kl. 22:00.

Statliga byggnader
står under extrabevakning.

Antalet avlidna har stigit
till åtta personer.

Många är fortfarande chockade,
andra försöker förstå vad som hände.

Folk fick panik
och sprang åt olika håll.

Ingen förstod vad som hände,
bara att vi måste därifrån.

Jag tittade bakåt och såg...

–Är han okej?
–Han klarar sig.

–Hej då.
–Ludvig?

–Nej, mamma. Det är jag.
–Carl?

Ja.

–Ska du på handbollen?
–Ja, det är match. Nacka borta.

–Jag måste göra saft.
–Nej, det behövs inte.

–Bortalagets föräldrar fixar fika.
–Bortalaget, ja.

Vill du ha de här?

Så.

Hej då, mamma.

Hej. DG är på väg till Moskva,
sitter i ett flyg.

Fint att se dig.
Välkommen till OP–5, unge man.

–Har du passet?
–Ja.

Du reser som Finn Larsson.

Om israelerna förstår vad du gör där
kanske du aldrig kommer tillbaka.

Resten av vikt hittar du i mappen.

När du möter PLO vill jag att du
skaffar så mycket information du kan–

–om den avhoppade agentens
förehavanden i relation till Sverige.

Nehama Vahetzi är ett kafé
på Ben Tsiyon Boulevard.

På den högra toaletten på gården
ovanför luckan i taket–

–ligger en mobil som vår kontakt
Riham ringer dig på efter kl. 15:00.

Han tar dig in i Ramallah, till deras
ledare Al–Houl. Lycka till, Carl.

Vi arbetar utifrån två teorier.

Den första är att det är en attack
mot den svenska demokratin.

Den andra är att det var ett
mordförsök på Sissela Lindgren.

Ett vittne såg tre män hoppa in i
en blå Passat i Södertälje.

Vi kartlägger alla ägare av modellen
i Sverige.

Vi kan fastslå–

–att den andra bomben var placerad
under Lindgrens bil.

Två individer är intressanta
i relation till explosionen.

Den ena av männen
stiger ur skåpbilen–

–och möter upp en annan
i nån form av överlämning.

Sen har vi kvinnan i Jakobsgränd.

Vi utgår ifrån att hon agerade
ihop med de andra.

Att hon var på väg
mot T–centralen eller Riksdagen.

–Men bomben gick av för tidigt.
–IS eller al–Qaida.

Vi har inga kopplingar
till de grupperna.

I vilken värld då? De är araber.

Nordisk motståndsrörelse
var på plats under talet.

Sen har vi individen till höger
som ni ser en bit från scenen.

Vi har inte identifierat honom än.

På tal om det, hur går det
med kamerorna, Birger?

–Inget nytt.
–Vad sa du?

–Inget nytt.
–Inget nytt?

–Nej.
–Nej. Okej.

Vi har lite jobb framför oss. Ta reda
på vad som hände med kamerorna.

Kristin, kartlägg vad Lindgren gjorde
dagarna fram till 1 maj.

Idag ska vi ta de här jävlarna–

–om vi så ska skicka upp
varenda jävla helikopter!

Okej.

–Vi kommer inte ut ur landet.
–Det är ditt fel för att du ringde.

Vem tror du att du lurar?
Vi får klara oss själva.

Det fanns aldrig några pengar.
Vi skulle göra det, och sen dö.

Du och Abdullah
kan brinna i helvetet!

Fortsätt snacka så ser jag till
att du aldrig kommer härifrån.

Skriv ner det här.

1–1–3–6–6–B–W.

–Var är du?
–På väg till Lindgren. Vad har du?

Carl Gustav Hamilton. Han heter så,
mannen i kepsen på videon.

28 år och arbetslös.

Skriven i Stockholm på Köpmantorget 1
i Gamla stan.

Studerade på Lundsbergs internatskola
så det är en familj med pengar.

Han var attackdykare
inom det militära.

Han slutade efter fyra år
efter nån disciplinär överträdelse.

Sen tre års studier i USA
i San Diego.

Datateknik, datavisualisering,
maskininlärning.

En nörd, fast stridis också.

–Inget mer?
–Jo, han kom igår.

Direktflyg från Los Angeles,
landade 11:45.

–För att hinna till talet?
–Tre timmar innan han dyker upp.

–Tack. Skicka över materialet.
–Du åker inte dit, va?

Mina damer och herrar...

DG!

Arman är min nya chaufför.
Som Zengin, fast utan kulmagen.

Jag hörde om attacken i Stockholm.
Jag beklagar.

–Vad tänker du?
–Att du vet nåt.

Annars hade du inte tvingat hit mig
under en nationell krissituation.

Dimitri Borisov. Kulturattaché
vid ambassaden i Stockholm.

Han var hemma över helgen
för att umgås med sin fästmö.

Han sköts av en krypskytt i går,
vid Senezhskoye–sjön.

Ett krypterat meddelande skickades
mellan platsen för attentatet–

–och en telefon vid sjön
ett par sekunder innan Borisov sköts.

Den här gården är en av få byggnader
som ligger nära Senezhskoye–sjön.

Jag vill visa dig en sak.

Här inne.

Paret som ägde gården
dödades på nära håll.

Avrättade.

Hur mycket vill du ha för hela dagen?

–100 dollar.
–100 dollar?

–Behåll växeln.
–Tack så mycket.

–Kör mig till Ramallah.
–Till Ramallah? Javisst.

–Tja.
–Tjena.

–Hej. Kristin, Säpo.
–Jag vet. Ek i efternamn.

–De sa att du skulle komma.
–Ska vi...?

–Jag har bett att få besöka Norling.
–Hotbilden är för hög.

Riskerna är för stora just nu,
men så småningom.

–När vi vet vem eller vilka...
–Alltså, de ser ju ut att ha lyckats.

När vi vet mer kan vi göra
en klarare riskbedömning.

Då kommer du
att kunna få träffa Norling.

För det behöver jag din hjälp.

Okej?

Från min systerdotter.

Hon fyller sju. Det kom imorse.

Då moster inte kan vara med på
kalaset skickade hon en teckning.

–Så jäkla gulligt.
–Fint.

–Har du barn?
–Ja.

–Hur många barn har du?
–Ett.

–Vad säger du om det som händer nu?
–Jag vet inte... Hon är ganska liten.

Berätta gärna lite om i går.
Vad du minns.

Om det var nåt som avvek
eller ändringar i rutiner.

Jag skulle hålla talet.
Jag var på departementet innan.

Ja... Jag kan inte minnas
att det var nånting som avvek.

–Jag väntade på Norling.
–Var han sen?

Ja, han... Han satt med mitt tal.

Sen...strulade skrivaren
ganska mycket...

Det blev ganska sent iväg.

Vi får prata mer senare. Jag ordnar
så att du får besöka Norling.

–Jag satt med Lindgren. Vad var det?
–Den där Hamilton...

Han fastnade på en kamera
i avgångshallen på Arlanda.

–När?
–Tidigare idag, vid tiotiden.

–Vart skulle han?
–Det är problemet.

Han är inte registrerad
på nån flight.

–Ta fram alla passagerarlistor.
–Det kan ta timmar.

Vänta...

Börja med Israel och Palestina.

Gränspolisen. Ta fram era papper.

Hisham!

Jag minns det här stället,
men det hade inget tak då.

Det blev färdigt för fyra år sen.
Nu är det fullbokat hela dagarna.

När besökte vi Sverige?
Hur gamla var vi?

Jag vet inte. 11–12 år?

Jag minns att vi lånade cyklar
och cyklade hela kvällarna.

Vi besökte Riksdagshuset.
Träffade Sten Andersson.

Men vad gör du här?
Du har knappast ett affärsmöte.

Hisham...

Det jag säger nu måste stanna
mellan oss tills vi dör.

Okej.

Jag arbetar för underrättelsetjänsten
och jag är här på ett uppdrag.

Jag skulle träffa Al–Houl angående
attentatet i Stockholm igår.

Nåt har hänt med mellanhanden
som skulle ta mig dit.

Jag behöver din hjälp
att ta mig till Al–Houl.

Carl... Jag är bara
en handbollstränare.

Med all respekt, ingen här
är bara en handbollstränare.

Hisham, jag lägger mitt liv
i dina händer.

Du vet var jag står.

Jag har känt till det här stället
sen det bara var en krater.

–Var där om en timme.
–Tack så mycket, min vän.

Elena Beljajeva, Borisovs fästmö.
35 år gammal, född i Smolensk.

Har bott i Moskva
de senaste två åren.

Borisovs kropp har hittats.
Kvinnans letar vi efter.

Vad hade Borisov för uppdrag
i Stockholm?

Ja? Vi är på väg.

Kör oss dit.

Visa oss.

Jag ska fatta mig kort.
Den kvinnan är inte Elena.

Jag iscensatte det här
innan du kom.

Elena är i säkerhet, för tillfället.

Jag behöver din hjälp
att föra ut henne ur landet.

Skydda henne tills vi vet
vem som skickade meddelandet.

Hon är säkrare hos dig
än här hos mig.

Hennes liv är viktigt för oss båda–

–om det har nån koppling till
attentatet i Stockholm.

–Tror du att hon vet nånting?
–Kanske. Troligen.

Kom! Följ med mig!

–Hej.
–Hon sover.

Vad fint du gör.

–Hur går det?
–Ja... Ganska dåligt.

–Har du ätit?
–Nej. Tack.

Förlåt, jag måste bara...

Ja? Hemma. Har du hittat nåt?

Ett namn dök upp här.
En Finn Larsson.

Returresa till Stockholm från
Tel Aviv imorgon. Landar 16:00.

–Hamilton.
–Det måste vara det.

Jag kommer in på en gång.

–Ska du åka?
–Ja.

–Vad gör du?
–Bygger en civilisation.

–Är du han med åsnan?
–Han med åsnan.

Var är Al–Houl?

Han dödades av israelerna för tre
veckor sen. Jag är hans efterträdare.

Du måste vara Carl Gustav Hamilton.

–Jag skulle hämta en mobil...
–Riham greps av israelerna idag.

–Tur att du tog dig hit.
–Ni har information om en agent.

Nazzir Al–Hasani.
En av våra bästa agenter.

Han förrådde oss. Vi tog honom,
men han lyckades fly.

Han dök upp i Tyskland,
men försvann igen.

Vi skickade en agent innan
misstankarna riktades hit.

Men han hade redan
tagit sig till Sverige.

Var Nazzir inblandad i attentatet
i Stockholm?

Det var hans plan.

Vad är det här?

Det hittades i Nazzirs gömställe.

Om ni visste var han var,
varför grep ni honom inte?

Varför skulle vi ge oss på ett land
som har stöttat oss i åratal?

–Jag menade inte...
–Jo.

Vi förlitar oss på våra agenter
och våra bundsförvanter.

Varsågod, Carl Hamilton.
Vi lägger det bakom oss.

Här finns allt vi vet om Nazzir
och hans tre hundar.

Vilka är de andra?

Två bodde i Tyskland.
En kazak och en syrier.

Den tredje, Fouad, är syrier.
Rekryterad i södra Sverige.

En kvinna var inblandad i attentatet.

Inblandad?
Rashida försökte rädda politikerna.

Hon dödades av bomben hon bar.
Den utlöstes på håll.

Rashida var vår lösning
på er försumlighet.

Allt på USB–minnet har vi
tack vare Rashida.

–Har mina män orsakat det såret?
–Nej. Jag flådde ett djur.

–Vadå för djur?
–Jag jagar älg.

Hej. Trevligt att träffas.

–Hej.
–Hej. Vad gör du?

–Kollar på film. Vad gör du?
–Diskar, typ.

Tack för senast.

–Blev du bakis?
–Ja, lite kanske. Det var det värt.

–Jag tror att vi kysstes lite.
–Det tror jag med.

–Hur känns det?
–Ja, det var... Det känns bra.

Stora ord, Carl.

Vill du ses igen, eller?

Ja, gärna.

–Lunch imorgon?
–Middag.

–Shit, en riktig dejt.
–Ja.

Klockan 18:00. Bardot.

–Vad ska jag ha på mig, då?
–Frågar du mig om det?

–Rött, svart eller vitt?
–Svart.

Svart? Okej.

–Varför det?
–Jag vet inte. Det känns rätt.

–Då blir det vitt.
–Vad bra.

–Godnatt, Carl.
–Vi ses.

Möt mig på hörnet.

...minnesplatser har upprättats
för att visa sitt deltagande–

–för de som drabbades
av gårdagens dåd.

Dödssiffran har stigit
till åtta personer.

Terrorhotnivån ligger på fem.
Platserna där explosionerna...

Hallå? Polisen, tack.

Vad händer? Har vi hittat dem?

De har setts utanför Åtvidaberg.

Vi sätter upp vägspärrar
och har helikoptrar uppe.

Spring!

Text: Gunilla Hay
www.sdimedia.com