All language subtitles for psykopaten-9c539b4-svtplay

sv

/
Han var väldigt lik mig.

Utåtriktad, full av livsglädje, pratade mycket jämt och ständigt.

En glad pojke. Nyfiken på allt möjligt.

Alla tyckte om honom. Han var min gullgosse.

Tills det började gå snett.

De flesta av oss drömmer om att bli älskade och att få älska.

Rädslan för att bli ensamma är skrämmande och hänger över oss alla.

Den här historien, som började som ett brottsfall-

-hade inte blivit berättad om det inte var för kärleken och rädslan att förlora den.

Jag heter Kjell-Ola Kleiven och arbetar med att bekämpa penningtvätt-

-korruption, terrorfinansiering och bedrägerier.

Jag har också konfronterat kriminella som programledare i norsk tv.

Det var därför Harald kontaktade mig.

En till synes ångerfull syndare som ville berätta sin historia.

Det är inte ofta nån tar kontakt och vill bekänna sina synder.

Vad är det för människa som skickar ett mejl-

-och vill berätta om sina brott inför kameran?

Flickvännen är visst också med.

Hej! Kavaj, minsann. Stiligt.
Du ser ut som en affärsman.

Harald är dömd av Bergens tingsrätt för en lång rad brott.

Bedrägeri, stöld och olaga hot.

Offren var personer i nära relationer: familjemedlemmar och flickvänner.

Jag började när jag var 19-20 år. Ont om pengar, gick på bidrag...

-Har du alltid gått på bidrag?

Varför det?

För att jag har diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom.

Vad innebär det?
Att man inte riktigt vet vem man är.

Man har det svårt med sina tankar och väldiga humörsvängningar.

Monika vet det inte, men jag kan bli våldsam, aggressiv och kontrollerande.

Vad säger psykiatrin?

De har gett mig mediciner.

Men psykiatrin saknar resurser eftersom den har lagts ner.

-Gör inte samhället tillräckligt mycket?
-De gör ingenting.

Jag frigavs efter ett långt straff.

Til och med domaren beskrev hur jag är. Det är ganska oroväckande.

Enligt domsluten
har du svindlat tidigare flickvänner.

-Bör hon vara rädd för att bli lurad?
-Mina offer blev lurade p.g.a. brytningar.

Så om hon gör slut, blir hon lurad?

Ja. När jag inte har folk omkring mig, blir jag aggressiv och hotfull.

-Ensamheten kväver dig?

-Det är ganska starka ord.
-Det är sanningen.

Det är kanske lite fascinerande att jag är så öppen med det.

Jag har förberett mig och vet mina brister, men måste få hjälp med dem.

Men din flickvän...

Om hon gör slut, skulle du kunna lura henne. Kan du bli våldsam mot henne?

Vad tänker du om det?
Det är väldigt speciellt att säga så.

Det är cyniskt, hemskt.
Många blir chockade. Men...

...som jag försöker säga, det fängelsepsykologen sa:

"Ditt huvud är felkopplat."

"En trasig barndom, ett fåtal vänner. Det orsakar väldigt mycket ondska."

Ända sen jag var barn har det varit nåt speciellt med mig, nåt väldigt negativt.

Jag stal pengar från min mamma, var elak mot andra elever i skolan...

Jag har dragit ner alla andra när jag själv har mått dåligt.

-Vilken hjälp borde du ha fått?

Eventuellt inläggning på sjukhus för att bryta mitt tankesätt-

-och få lite mer uppföljning.

Vem är den här mannen som kom till mig för att bekänna sina synder?

Vad vill han uppnå genom att erkänna?

Jag bjöd hem honom och hans flickvän Monika.

Den först så tystlåtna Monika skulle visa sig ha en viktig roll i det här dramat.

Men det förstod jag inte nu.
Jag ville bara förstå vem Harald var.

Målet är bästa möjliga livskvalitet även om jag skadar andra människor.

Din flickvän, är hon stolt över dig?
Men hon vet vad du håller på med?

Just nu har jag en bra period. Men det kan förändras, och det bekymrar mig.

Så skälet till att du mår bra nu är att du har träffat en flickvän?

Det är den sämsta försäkringen man kan ha, men...

Prata inte med mig om kärlek, det är jag kass på.

-Är du rädd för framtiden?
-Ja, att hon ska tröttna.

Det ligger i psykopatens natur att han måste kontrollera sitt offer.

Nu kallar du din flickvän "offer".

Jag tror att hon inte vågar göra slut för att hon är rädd för mig.

Vad tänker du om det?

Det är sjukt.

Det är inte lätt att säga vadsom var mest oroväckande.

Att Harald pratade om Monika i tredje person som om en vägg skilde oss åt-

-eller sättet han kommunicerade på: beräknande och sårbar på samma gång.

Som om han ville
att nån skulle stoppa honom.

Något med mannen som själv kallade sig "psykopaten" väckte mitt intresse.

Vi har stämt nytt möte. Nu i ett parkeringshus.

Harald ville visa upp sin bil.

Nu ska du bara ta det lugnt och tänka att det blir spännande.

Det är en Audi A6 från 2014.
Vi har köpt den ihop.

-Den är väl ganska dyr?
-380 000 kostade den.

Jösses.
Vi tog ett billån.

-Är den din eller er?

Jag känner mig som en kung i en så här lång bil.

Det är fler som har stor bil.

-Känner du att du lever ett lyxliv?
-Ja. Jag har massor med pengar.

Många som ser mig tänker att jag har ett välbetalt jobb.

Men jag går på bidrag och lever på lån.

Att de äger bilen ihop skulle visa sig vara en sanning med modifikation.

Harald berättade att Monika står på lånet, han står som ägare till bilen.

På två månader har Monika tagit lån för att köpa tre bilar.

Du tog ett konsumtionslån på en miljon ungefär.

Och ett billån på 1,2 miljoner.
Alltså har du 2,2 miljoner i lån.

Konsumtionslån på en miljon?
Vad gjorde ni med dem?

Vi bodde på hotell, julklappar... Min bror fick 100 000, pappa fick pengar.

-Fick din bror 100 000?
-Till en skuld.

Man tar inte lån för att betala en skuld.

-Det var Monika och jag som...

Var det ditt eller hennes förslag?

-Vad känner du, Monika?
-Det var bådas.

-Så ni var överens?

Monika fick veta av sin kusin på
Facebook att de var oroliga för henne.

De tycker att jag kontrollerar henne och bestämmer över henne.

-Lurar du henne, då?

Om hon hade sagt i morgon att hon tänkte göra slut...

-...vad hade hänt med skulden då?
-Hon hade ensam fått ansvar för den.

-Hade du haft dåligt samvete då?
-Ja, det hade jag.

Din familj tycker att jag utnyttjar dig för att jag gjort det tidigare.

Det förstår jag mycket väl.

Men man måste komma ihåg att vi är överens om det jag gör.

Hur känns det
när din familj reagerar så?

-De får sköta sitt liv, så sköter jag mitt.

Det verkade som Harald ville visa hur skicklig han var på att manipulera.

Äntligen såg nån honom briljera i konsten han lärt sig till fulländning.

Monika, om jag hade blivit riktigt arg

-och plötsligt hade försökt strypa dig, vad hade du gjort då?

Jag hade sparkat dig i skrevet.

Sen hade jag flytt, och polisen kommit.

-Hade du gått ifrån mig då?
-Jag hade inte lämnat dig.

Du hade inte blivit rädd? Det förvånar mig. Jag kunde ha dödat dig.

Och ändå hade du stannat kvar?
Varför det?

För att jag älskar dig.

-Så mycket att du kan dö för mig?

Det var nåt nytt.

Innan jag träffade dig var jag mol allena.

Hur mycket tror du att jag hatar människor runt mig i samhället?

Ingen bryr sig om mig.

De lovade att jag skulle få hjälp. Det har jag inte fått. Jag är osynlig.

Osynlig. Det kunde förklara varför han kontaktade mig för att berätta.

Men kunde det även förklara varför han beter sig som han gör?

På sociala medier kallar han sig "stolt norsk nazist".

Han ägnar enormt mycket tid åt att provocera och sprida hat.

Hur kan jag vara vänlig mot folk när jag bara får skit?

Vi två kan aldrig få barn ihop.

Eftersom jag är straffad, skuldsatt, har diagnoser - massor med problem.

-Vill du ha barn i framtiden?
-Ja, det är klart.

-Vad får dig att älska Harald?
-Han är mitt allt.

Han är det bästa som hänt mig efter det jag upplevde med mitt ex.

Det är bara bra, Monika, när det kommer tårar.

Det är ett sms från Harald.
Han undrar när vi ska filma nästa gång.

Men ska vi verkligen fortsätta?

Eller ska vi i stället kontakta polisen?

Polisen skulle inte prioritera det.

Och Monika har rätt att fatta egna beslut, oavsett hur fel jag tror att det är.

Och så är det så att om hon stannar hos Harald, är hon bara pank.

Om hon lämnar honom, så är hon både pank och ensam.

Våren kommer.

Vi håller kontakt med Harald och Monika genom uppdateringar på Messenger.

Det känns som om Harald har mig som psykolog-

-och tömmer sig på alla sina tanker om livet.

Ena dan skryter han om
sitt vidlyftiga sexliv med flera kvinnor-

-nästa blir jag bjuden
till Harald och Monikas bröllop- 00:16:10,119
-som sen blir inställt två dagar före utsatt datum.

Med- och motgångar. Svagheter och ögonblick av euforiskt hat.

En dag i maj får jag några oroväckande och skrämmande sms.

Harald tycks vara på bristningsgränsen. Han har börjat med bedrägerier igen.

Polisen jagar honom och varnings-lampor lyser hos banker och kreditorer.

Vi pressas av personer som vill ta lagen i egna händer-

-och genom oss få tag i honom.

Det var dags att träffa Harald igen.

Det blir spännande att se hur han mår. Mycket har hänt i hans liv på sistone.

Jag förväntar mig att han har fått stryk.

Vid Handelsbanken, det är där.

-Hej. Hur är det?

-Det händer mycket nu.

-Vad är det som händer mest?
-Polisen flåsar mig i nacken.

Det är lite av varje, så min advokat har mycket att stå i.

-Hur är det mellan er två?

I går ville hon göra slut.
Hon tycker att jag utnyttjar henne.

Hon har fattat att hon är skyldig två miljoner på grund av mig.

Hur skapar du en sån tillit att du kan få folk att ta lån på flera miljoner?

Jag visade henne uppmärksamhet, slog henne inte, våldtog henne aldrig.

Hon hittade en man
som på allvar bryr sig om henne.

Då är man villig att gå långt.

-Får du dåligt samvete?

Men hon säger inte stopp. Hon går inte sin väg, sticker inte, ringer inte polisen.

on är sinnessjukt naiv.

Men Harald, du bjöd mig på bröllop för några dar sen. Vad hände med det?

Det ställdes in. Plötsligt ville hon inte när hon upptäckte-

-att jag ville gifta mig bara för att få hennes fyramiljonershus i Sandnes.

Det här är ganska svårt att smälta.
Det är som att äta gräddtårta.

Har du helt ärligt någon gång på allvar brytt dig om henne?

Ja, om jag jobbar med mig själv. Jag har gott i mig.

Det handlar inte om det. Älskar du henne?

ej, det gör jag inte.

Jag gillar spänning.
Man får ett enormt självförtroende.

Jag kan nåt som få andra kan. Många har 10-20 domar på sig.

Men få har så många åtalspunkter i sin första dom.

Det visar bara hur skicklig jag är.

Men...ger inånga punkter i första domen mer kredd i kriminella miljöer?

Ju mer uppmärksamhet man får i media, desto mer kredd får man i fängelset.

-Hade du kredd i fängelset?
-Ja, många ville läsa min dom.

Många sa: "Wow, shit!"

Du sa att du mådde bättre där än på gatan.

-Nu känner jag att jag vill tillbaka.
-I fängelse?

Jag ska in dit.

Samma person som hotar Harald och kallar sig "Torpeden"-

-säger att han har gjort allt för att göra livet så surt som möjligt för Harald.

Samtidigt får vi veta att Monika nyss har blivit gravid.

Nu är vi på väg för att träffa Harald.
Vi ska ses på en tillfällig adress.

Sedan sist vi sågs är han på flykt-

-undan en torped och polisen.
Vi får säkert veta mer nu.

Det är bara att titta efter en svart Audi.
Han kör bara svarta Audi.

Mitt i allt det här befinner sig Monika.

Målet är att få prata med henne ensam.

Hon kanske inser
att Harald inte är mannen i hennes liv.

-Det är väl inte samma bil som senast?

-Vad hände med den andra?
-Vilken menar du?

A6:an står hemma, A7:an är på verkstad. Den här står på henne.

-Lånet står på henne, jag äger den.
-Och det är okej för dig?

-Det bekymrar dig inte?

En torped har ringt till våra familjer och vänner och försöker sätta press på mig.

Jag har en kompis
som har "snackat" med honom.

-Ni ska bli föräldrar.

Att vara på flykt och få barn...
Hur passar det in i allt det här?

Att fly är som semester, och man tar alltid med barnen på semestern.

Men är inte ett barn en möjlighet att skärpa sig och sluta begå brott-

-och ge barnet och din flickvän
lite trygghet?

-Det är det största i livet.
-Jag har varit med om det tidigare.

-Vad kommer att hända?
-Det sociala kommer att ta barnet.

-Vad tänker du om det, Monika?
-Jag ska kämpa för att få behålla det.

att bästa sättet att få behålla barnet på-

-är att bryta med Harald...?

Aldrig i livet.

Hur har ni klarat att hålla ihop mitt i allt det här kaoset?

Jag sa till dig när vi träffades-

-att om du hänger ihop med mig, så blir livet ett helvete. Och det blev det.

Och det här är bara början på vad du kommer att få uppleva.

' (" 1'

Hur pratar man med flickvännen till någon som svindlar sin partner?

"Jag kommer aldrig att gå ifrån Harald", säger Monika. Och hon tycks mena det.

Men förstår hon verkligen konsekvenserna?

-Där kommer era nya bilar.
-Se på den där gamla.

Den var häftigast.

Ni tog ett konsumtionslån på en miljon

-för att köpa tre bilar.

Jag tror att han gjorde det i mitt namn när jag var på jobbet.

Då hade du jobb. Nu har du inget.

Jag slutade på grund av avståndet.

Så du flyttade hit för Haralds skull, och slutade jobba?

Du är i en knivig situation.
Men du säger själv att du älskar honom.

-Älskar han dig?
-Han har i alla fall sagt det.

Om man älskar nån, tar man då ett lån i personens namn?

Nej, det gör man inte.

Hur kommer det att kännas om det tar slut mellan er?

Nej, vad ska man göra då? Sitta där.

Jag har barn själv, det är det största man kan uppleva.

Jag är som mest lycklig när jag är med min son. Du kan få uppleva samma sak.

Jag vet inte vad jag hade gjort om jag miste min son.

Inte jag heller.

Att då kanske mista ett andra barn till det sociala...

Det skulle vara för jäkligt, för jag har själv varit omhändertagen.

Från ett till 18 års ålder.
Jag var glad att slippa ifrån det.

Men när du vet hur hemskt det är-

-och samtidigt vet att ditt eget barn kanske hamnar i samma elände...

-Vad tänker du om det?
-Jag skulle kämpa för barnet.

Men måste du inte ta tag i ditt liv så att du inte hamnar i fängelse?

-Du förstår väl att du är på väg mot det?
-Ja, det gör jag.

Hon vet att jag tar hennes pengar om hon lämnar mig.

Hon kan välja att gå eller stanna kvar -två sätt att straffa nån på.

-Du tar ju hennes pengar nu också.
-Hon får mat och dryck.

-Men du tar hennes pengar.
-Men hon har tillgång till kontot.

Vi är sambor, då har båda tillgång.

Men det är ditt konto.
Det är ditt kort i ditt namn.

-Det låter som en diktatur.
-Det är en diktatur, jag äger henne.

-Menar du allvar?

-Äger hon dig, då?
-Nej. Jag har kontroll, det har inte hon.

-Varför är det så?
-För att jag måste ha kontroll.

Hon vet att hon kan gå, men hon vill vara med mig.

Och hon vet vad som händer om hon går. Så teoretiskt sett är hon fri.

Varje gång jag träffar dem blir jag illa berörd.

Det tär på mig när jag pratar med dem.

Samtalet med henne i dag var som att riva av ett plåster - det gjorde ont.

Hon inser vad som håller på att hända, men hon vet inte var hon ska börja.

Om det är för att hon är rädd för honom eller för att bli ensam, det vet vi inte.

Men det är...

Hon sitter fast som i en rävsax.

Det gör ont i mig.

Ett par dagar efter samtalet med Monika får vi ett sms från Harald.

En skärm dump
av hans samtal med Monika-

-där hon berättar i detalj allt hon sa till oss.

Hon säger att hon bara spelade med för att vara oss till lags.

Det finns inget du kan göra för att få henne att ändra sig. Ingenting.

Hon måste komma på det själv.

"Du är söt, vacker, jag älskar dig." Det kan vem som helst säga.

Det är inget speciellt med dig. Det är lockande, du blir kär. Men det är bluff.

Jag behöver bara ditt bank-id för att svindla dig.

Du tror på kärleken, jag tror på dina pengar.

Varför sa du inte att du inte hade skydd? Jag kanske borde ha frågat.

-Jag blev inte glad.

För du kastade dig ur bilen.

Ja. Jag blev jävligt förbannad. Och det sårade dig.

Det är ganska enkelt-

-för jag klarar inte att ta hand om en unge, sån som jag är.

Jag har sagt det förut: Jag kan inte tänka mig ett svenssonliv med en unge.

Aldrig i livet.
Ska jag lägga all min tid på en bebis?

Jag kan knappt ta hand om mig själv.

Jag vill ha barn, men inte ta hand om det. Det är det man har socialen till.

Det är inte totalt oetiskt att skaffa ett barn och be socialen ta hand om det.

Är det jobbigt att prata om?

Det är bättre att prata om det än att inte göra det.

Jag blev chockad, förvånad.

Jag tänkte
att det var för tidigt i vårt förhållande.

Jag visste inte vad jag skulle göra.
Tankarna snurrade.

Jag tänker på det varje dag.

Harald säger vid ett tillfälle att Monika bara är pengar för honom.

Efter att ha umgåtts med dem länge skulle jag säga att det är lögn.

Han tog hennes pengar för flera månader sen-

-när hon hade tagit lånen.

Att han är kvar i förhållandet handlar om känslor.

Rädslan för att bli ensam och känslan av samhörighet med Monika.

Till min förvåning får jag sen ett sms från Harald.

Han har träffat en ny kvinna som han vill presentera mig för.

Jag ber dem komma till min arbetsplats.

Vi har båda sett samhällets skuggsida, och vet vad det innebär-

-att befinna sig i utanförskap.

Samtidigt behöver vi spänning i livet och en anledning att leva.

—Bonnie och Clyde?
-Ja. Romeo och Julia.

Lever ni alltså tillsammans som kriminella?

Ja, mer eller mindre.

Det är spänningen.
Han förstår mig på många sätt.

Han ger mig komplimanger som ingen annan gjort.

Han har gjort av med närmare 10 000...

-Ja, för att kunna vara med mig.

-Men, Harald, vad händer med Monika?
-Jag känner inget speciellt.

Jag tänker på mig själv, på vårt liv.

Monika och jag kommer bara att bo ihop på papperet. Hon tar emot min post-

-jag tar hennes bidrag, betalar hyran. Hon får tusen i veckan, resten tar jag.

Spelar du tuff nu, eller menar du det du säger?

Monika har en helt annan verklighetsuppfattning än jag.

Hon har vetat om att det en dag skulle ta slut, eftersom hon lever som hon gör.

Hon är dum som ett spån!

Det är hårda ord.

-Det är verkligheten. Som hon har sagt:

-"Om du mår bra, mår jag bra."
-Det är bara nåt man säger.

Hon har sagt flera gånger: "Jag äter inte förrän du kommer hem." Vad är det?

Det finns ingen livsgnista i Monika.
Den är stendöd.

Om jag hade varit Monika, så hade jag varit tillfreds.

Han har skaffat vänner till henne,

Jag älskar inte Monika.

Bara hennes pengar?

Harald har sagt hela tiden: "Du tror på kärleken, jag på dina pengar."

Är det inte på tiden
att låta Monika leva sitt eget liv-

-om du ska börja om med Jeanette?

En vacker dag kommer ödet att slå tillbaka jävligt hårt.

Det var konstigt
att träffa Harald och Jeanette-

-så snart efter att vi hade träffat honom med gravida Monika.

Men även om hon inte känner så

-så är Jeanettes förhållande med Harald kanske det bästa som kunde ha hänt.

Nu kanske Monika kan lämna honom.

Jag träffar Monika
för att höra hur hon tar nyheten.

Känns det inte konstigt att dela Harald med nån?

Samma sak hände när jag var sexton.

-Så det har hänt tidigare?

-Tror du att det håller mellan dem?
-Det återstår att se.

Vad rör sig i ditt huvud, Monika?

När jag inte kunde sova, tänkte jag på självmord.

Självmord? Det är ganska tungt.

-Varför tänkte du på självmord?
-För att jag var trött på livet.

När såna tankar dyker upp, berättar du det då för nån?

-För Harald, på sms.
-Vad svarar han då?

Att jag inte får tänka så.

Om jag gör det, så ska han hjälpa mig att tänka positivt igen.

Och det har han gjort.

Då tänker jag att jag ska försöka ta livet som det kommer.

Det är beundransvärt att du står ut med allt som ni har gått igenom.

-Jag tror att det kallas uthållighet.
-Det är tidernas underdrift.

Uthållighet.

-Älskar du fortfarande Harald?

Trots att han har lurat dig på pengar och är otrogen?

-Jag älskar honom härifrån till månen.
-Tror du att han älskar dig lika mycket?

-Det tror jag.
-Du tror det?

Tror du att din dröm om att få barn med Harald delas av honom?

Det vet jag inte.

Även om han tar dina pengar och kanske slår dig...

Nej, han slår mig inte.
Han har inte krökt ett hår på mitt huvud.

-Bra. Men vi är överens om det andra?

-Han är kvar i ditt liv?
-Ja, det är han.

Vad krävs för att du ska lämna honom?

Jag vet inte.

'Mouyiuopi

Det jag drömmer om, det är...

...att vi kommer att vara förlovade länge utan att gifta oss, och ha det bra.

-Det är min dröm.
-Är det din dröm?

Har du andra drömmar?

Jag tror att jag skulle bli en bra mamma.

Jag tycker om att sköta barn.
Jag saknar att höra barnskratt.

När jag hör barn skratta, går mitt mammahjärta sönder.

Det tycker jag är hemskt.

Jag har enormt många goda sidor, men har svårt att visa dem.

Om jag inte hade haft många goda sidor, skulle folk inte vilja vara med mig.

När man vet att nån inte är bra för en, så undviker man den.

De flesta kvinnor som jag träffar vill ha mig-

-för att det är spännande-

-och för att de hoppas att jag ska förändras.

Jag önskar jag kunde hålla mig till en, men det är svårt, för jag är så krävande.

Jag kan tyvärr inte få allt jag vill, men jag kan försöka.

Härligt med ett nästan tomt hotell. Då får jag all uppmärksamhet.

-Home, sweethome!
-Tänk att du kan vara en gentleman.

Skönt att vi inte har haft nån första dejt. Det hade gått skitdåligt.

-"Hej, jag heter Harald."
-"Jag är psykopat."

-"Tycker du om såna människor?"
-"Jag heter Jeanette och är schizofren."

Det hade gått snabbt!

Riktigt snabbt. Du vet att jag kan vara ganska normal, om jag skärper mig.

Jag försökte se en dokumentär i går. Jag kunde inte sitta stilla.

Du somnade tidigt i går - vid tiotiden. Det blev så himla tyst.

Jag blev psykiskt labil när det var tyst.

-Varför la du dig så tidigt?
-Jag var trött.

-Så tidigt? En fredag?

Jag stänger ute världen på grund av allt som har hänt.

Jag har blivit våldtagen, haft cancer osv.

Och för att glömma
att jag aldrig har känt äkta kärlek-

-förutom när du säger att du älskar mig.

Jag känner ingen kärlek när vi har sex.

Jag är dålig på att visa känslor för att jag har autism.

Om du inte visar känslor för mig, så dör mina känslor. Klarar du inte det?

Nej. Jag har svårt att säga
att jag saknar dig, för jag saknar ingen.

Jag försöker varje dag hitta alternativ till hur jag ska visa att jag älskar dig.

Jag förstår att du anstränger dig, men...

Jag blir väldigt lugn
runt människor som visar känslor.

Du visar lite, du är lugn.
Du visar lite känslor.

Men när jag vet att du ska prata med nån annan, då reser sig muren.

Jag blir orolig och aggressiv eftersom jag inte är i centrum längre.

-Då vill du vara med nån som är bättre.
-Varför skulle de vara bättre?

Jag känner att jag är en dålig människa jämfört med dem.

Jag har blivit försmådd av så många.

Min ångest beror på en rädsla
att bli beroende av dig.

Jag kan börja dela dina åsikter.

-Vill jag inte det, då?
-Du vill det, men inte jag.

-Jag vill vara mig själv.
-Vad har du att förlora?

Vad gör jag när jag inte har en egen åsikt, utan behöver dig-

-för att alltid bestämma åt mig?

Vet du inte hur beroende folk kan bli av dig?

Jo, jag har krossat mångas hjärtan
O 0, 0
gang pa gang.

Monika är ett bra exempel på hur jag var med mitt ex.

Jag är rädd att jag om två år-

-kommer att skära upp handlederna och hamna på akuten.

Jag vill inte att du ska vara min gud.

Du har bett mig att vara ärlig och det är jag, även om sanningen smärtar.

-Blir du ledsen, sårad?
-Jag gråter inte som andra.

-Jag gråter aldrig. Jag är kall som fan.

-Jag känner mig lite besviken.
-Du saknar empati, kan inte bli ledsen.

Jag kan bli ledsen, men har svårt att visa det.

-Jag tycker synd om dig nu.
-Det gör ont i mig.

Du vill kolla min mobil, veta vem jag är med dygnet runt.

Du vill äga mig. Du behöver nån som du kan bestämma över dygnet runt.

Du ska ha ett djur som sitter när du säger "sitt"-

-"hit", "ligg", "sitt", "bit", "skall".

Nej... Du kanske tycker det, men så är det inte.

Jag lever efter mottot "Bemöt andra som du själv vill bli bemött".

Tala om för mig när jag gör fel.

Jag har försökt.
Du är kall och hjärtlös, men älskar mig.

Hur kan du älska mig när du är en kall och hjärtlös psykopat?

Jag tog illa vid mig, för jag klarar inte att höra sanningen.

Jag är inte vad vid kvinnor som ställer krav.

Jag känner mig avspisad av henne.

Så just nu känns det jävligt frustrerande.

Problemet är att jag inte riktigt vet hur hon vill gå vidare-

-och vad hon egentligen vill.

Ja... Fan vet vad som händer, men det får gå.

Jag förstår mig inte på fruntimmer.

Jag tänker inte på att jag vill ta livet av mig, men livet är jobbigt.

Jag har förlorat flera vänner
genom trafikolyckor, droger, självmord...

Jag tänker på om mitt eget liv är så bra. Skulle jag kunna begå självmord?

Jag är bra att hålla masken och spela starkare än jag är.

Fängelsestraffet var på gott och ont.

Ingen besökte mig. Det är i fängelse som man märker vilka som inte bryr sig.

Det gör ingen. Det hjälper inte att låta mig åka in och ut ur fängelse-

-när jag inte vet hur jag ska få ordning på livet. Då gör jag bara dumma val-

-utan att egentligen veta varför.

Många har ett filter, men inte jag. Allt jag rör vid går sönder.

Och jag saknar all impulskontroll.

Jag menar väl, ändå blir det fel varenda jävla gång.

När jag behandlar folk illa, så är det ett uttryck för...

...att jag känner mig väldigt ensam.

Bitterheten över hur ensam jag känner mig går tyvärr ut över alla.

Jag vill ju inget illa.

Vad ska jag säga när folk frågar hur jag mår? Att jag vill gå och hänga mig?

Usch, fy fan.

Det finns de som tänker på kvällen: "Nu hänger jag mig."

Men det kommer alltid en ny dag med nya möjligheter.

Harald säger att han går tillbaka till Monika och att hon gläds åt det.

Är du trött, Monika?

Han tvingar mig inte.

Och jag tvingar inte honom. Nej.

Vi har det bra när vi är tillsammans.

Alla par grälar, men man blir alltid sams till slut.

-Så är det bara.
-Men allt är inte frid och fröjd.

Hej. I dag kom sex poliser i två bilar hit-

-för att beslagta vår Audi A4.

De ringer eller mejlar inte, de bara kommer och tar den.

Du ska förebygga brott. Kallar du det här dialog?

Tycker du att vi hade en dialog i dag när socialbidraget kom och du tog min bil?!

Vid tiotiden i kväll fick jag meddelande om att polisen hade tagit min Audi A6.

Två bilar på ett dygn...

Jag ger aldrig upp!

Skallen exploderar snart. Just nu är det jävligt jobbigt.

Att att ha en torped som jagar mig, det klarar jag.

Men när polisen tar mina bilar, beslöt jag mig. Vi lämnar fanimej Norge.

Nu är jag i Strömstad, Nordens pärla.
r

Här står min skönhet, * redo att ta mig till Stockholm.

Vi får massor med meddelanden från Harald efter flykten.

Jag trodde
att Harald skulle bli stressad-

-men det verkade vara raka motsatsen.

Här trivs jag bäst: Stockholms Central.

Det är Stockholms pulsåder.

Jämfört med Norge är det här extremt mycket människor. Jävligt kul.

Det är så stort och komplext. Jag gillar tåg väldigt mycket.

Jag älskar tåg.

Oj, vilken massa människor!

Man kan spåra en person via mobilen.
Men här är enormt mycket folk.

Tunnelbanan har tolv olika linjer. Risken att nån hittar mig här är lika med noll.

Det är befriande att åka tåg.

Det är bättre att bo på ett tåg än i en bostad.

80 000 kronor, obegränsat antal resor i ett helt år.

Tåget kör i 250 km/h. Det skakar som fan.

-En kycklingquesadilla med bacon.
-Kan jag få två av den?

Jag blir lugn av
att du har mitt barn i magen.

Även om jag inte vill vara med ungen, så kommer den att betyda nåt för mig.

Är du en bra mamma när du slår dig själv för att du saknar täckning?

Nej. Men jag blir arg.

Tänk på ungen. Den kan få skador.
Jag tycker att vi ska åka till sjukhuset-

-för att kolla om barnet mår bra, och så vill du inte det. Vad fan, Monika!

Om det har hjärtfel eller nåt annat som måste åtgärdas, så är det viktigt.

-Kontrollerna finns av en anledning.
-Tror du det?

Är det jobbigt?

Jag gör det för att vara snäll.
Jag försöker, men det är inte så lätt.

Det är en liten del av mig som, om...

Men jag menar inget illa.

Vad tänker du nu?

-Det blir inte bättre, Monika.

-Men du betyder väldigt mycket för mig.
-Det gör du för mig också.

- e or nar sig.

Här har vi biljetten.

Stockholm till Kiruna.

Resan tar tjugo timmar, så jag har bokat sovvagn.

Titta, så långt tåget är.

-Vi ska allra längst fram.
-Vi måste springa.

Jag vet att jag går fort.
Jag rår inte för det.

Jag är trött.

-Jag öppnar fönstret.
-Jag orkar inte mer.

Jag är livrädd
att det ska knacka på dörren.

Civilsnutar bevakar min kompis bostad. Jag känner på mig att de kommer.

Monika är trött på att leva så här.

Vi har ingenstans att bo, ingenstans att övernatta.

Vi sover i en sovvagn på ett tåg i Sverige.

Tekniskt sett är vi hemlösa.
Monika är dödstrött, och gravid.

Hur är det, Monika?
- Hon orkar inte prata.

Många undrar säkert
hur vi hamnade i den här situationen.

Bra fråga. Jag skulle bo hos min pappa.

Men han lurade mig.

Plötsligt ville han inte ha oss där.

Men jag är van vid att bli behandlad som skit och att bli ratad.

Så du som tror att livet är perfekt -byt med mig. Du vill knappast byta.

Vi har länge försökt komma i kontakt med personer som står Harald nära.

De flesta verkar undvika oss av ren rädsla.

Ett undantag är Vidar, Haralds pappa.

Jag hoppas att han
kan kasta ljus på Haralds barndom.

Dessutom vill jag berätta nyheten för honom.

Han ska bli farfar till ett par tvillingar.

Här bor jag och min fästmö.

a ommen.
Här bor jag och min fästmö.

-Så det ska bli bröllop?
-Ja, men Harald satte stopp för det.

Vi skulle egentligen ha gjort det nu på tisdag, här på tomten.

Du känner ju honom ganska väl
Vad tror du att hans nästa drag blir?

För nåt måste han göra.
Han är på flykt med en gravid kvinna.

På ett tåg. Vilken mardröm!

-Han har bränt sitt ljus i båda ändar.
-Och svindlat sin flickvän.

Han kan inte göra nånting.

Berätta lite om hans uppväxt.
Var bodde ni? Hur hade ni det?

Han föddes på Baerums sjukhus.
Vi bodde i Baerums Verk.

Men...jag och hans mamma skilde oss tidigt.

När jag hade Harald, var jag hundra procent närvarande.

Vi gjorde utflykter, han hade jätteroligt. Han var min gullgosse.

Tills det började gå snett.

-Han krossade en ruta i skolan.
-Säkert mycket ilska.

Jag hade inte upplevt honom som arg, men han kanske inte trivdes i skolan.

Det kanske var lärare som tyckte
att han var lite för mycket.

Han letade upp en yxa i trädgården-

-och sprang efter sin kanin som han hade i trädgården. .

Och högg huvudet av den med yxan.

Jag drogs med en del problem från förr.

Jagjick erbjudande om att åka till Sri Lanka för att få ordning på mitt liv-

-som hade gått snett.

Då var Harald tio år.
Jag var borta i ett halvår.

När jag kom tillbaka
var Harald och hans mamma inte kvar.

De hade flyttat till en hemlig adress.
Inget telefonnummer...

Du sa att Harald var din gullgosse. Är han fortfarande det?

Han har blivit min fiende på grund av mediciner som gör honom vettlös.

Hur blev du hans fiende?
Det är ett starkt ord.

Han betraktar mig som en fiende-

-för att han inte kunde komma hit och vara med mig under påsken.

Vi har egna barn som skulle komma hit på besök.

Han kan inte komma hit när de är här, för då skulle de omhändertas genast.

Efter det har han gjort otroligt mycket vansinnigt.

-Det är Haralds förebild.
-Så därför kör han svarta Audi?

Jag köpte den ett halvår innan jag träffade Harald igen.

Jag hämtade honom i Larvik med den.

Så hans kärlek till svarta Audi började med stolthet över sin pappas bil?

Men han skulle ha fetare Audi än jag,

-Så det var början på alltihop?

Vad har du där? Dagens post.

Ett antal brev som kom i dag.

Harald, Harald, Monica Bye. Kom de i dag?

Såna högar kommer det så gott som varje dag.

Många är från skattmasen.
Mo i Rana - statens indrivningscentral.

Det är för mycket.

Vi köpte det här stället i hopp om att Harald och Monika skulle slå sig ner.

Jag hoppades att hon var den kvinna som skulle få honom att lugna sig.

Men hon är på flykt — på tåg och spårvagn och tunnelbana.

-Det är en omänsklig situation.
-Utan tvekan.

Nästa: Rosersberg.

/ slutet av maj, efter sex veckor på flykt-

-hittades Haralds tre sista bilar || i Sverige och beslagtogs.

-hittades Haralds tre sista bilar i Sverige och beslagtogs.

Kort därpå fick jag ett sms från Harald.

"Jag har blivit utslängd från Facebook. Ser det som att jag lämnar samhället."

"Jag är less på motighet och skit i livet, och fängelse är bättre än självmord."

"Nu sticker jag till Oslo för att begå brott igen."

"Jag duger inte vad jag än gör.
Då kan jag lika gärna begå brott."

Harald är alltså tillbaka i stan.

—Hallå, hönsmamma. Hur är det?
-Hej, vännen.

-Hur gick det?

Vad kom du och NAV fram till?
Vad händer?

-Jag vet inte.
-Vad vill du?

-Hon sa att jag måste tänka över det.
-Hon anser att jag inte är bra för dig.

-Ja. Men jag får avgöra det själv.
-"Jag bryr mig inte." Är det så?

Monika...! Såja.

Vill du inte?

-Monika, se på mig.

Är det jobbigt?

-De säger ju att jag inte är bra för dig.
-Det säger de, ja.

-Men är jag det?
-I mina ögon är du det, men inte i deras.

Varför tycker de det? Jag vet inte.

-Du är här i alla fall.
-Jag orkar inte med nåt drama.

-Ska vi fortsätta?

-Fick du besked om var du ska föda?
-Ja. Ullevål.

Och så fick jag höra hjärtljuden igen.

-Hur lät det, då?
-Det dunkade.

Och så hörde vi mitt hjärta dunka.

Jag ska träffa Harald och Monika utanför Oslos gamla fängelse.

Efter ett tag kommer de.

Det här stället känner du till, Harald.

Det var som att hänga med kompisar, äta tillsammans, jobba, gå i skola...

Jag fick mycket hjälp i fängelset.

Jag förlorade mycket av min frihet, men samtidigt fick jag nåt tillbaka.

Ert förhållande.

-Vad var annorlunda i frihet?
-Jag satt fast i en lägenhet. Inte bra.

Hur länge dröjde
det innan du begick brott igen?

-Jag började när vi blev tillsammans.

Men det är ditt fel.

Första månaden ni var tillsammans lurade Harald dig på ungefär 900 000.

-Vad tänker du om det i dag?
-Det känns genomruttet.

-Men du umgås ändå med Harald?
-Ja, det gör jag.

Jag är förbannad inom mig, men jag gör ingenting åt det.

Vad är det som gör att du kan blunda för att han har svindlat dig?

Du har två miljoner i skulder.
Skattmasen kommer att ta lägenheten.

Vad tänker du nu?

-Ska jag höra hur det är med henne?

Hur är det?
Jag mår skit just nu.

-Du måste börja tänka på dig själv.
-I dag tänkte jag inte på honom alls.

-Jag är så nära att lämna honom.

Jag skulle behöva pengar till ett hotell, dem har ju han.

Så ska det inte vara. Dina pengar är dina.

Hon hade bostad, jobb, fast inkomst,

-Du har förstört hennes liv. Är du stolt?
-Ute grann.

Är det så hemskt
att jag inte har nån medkänsla?

När insåg du att du saknar empati?

Jag har inte insett det, men hört det av andra.

Men har du empati?

Väldigt få känslor.

Viktigast är att glädja mig själv.

Varför glädja andra om man inte kan glädja sig själv?

Så om man kan ta glädjen från andra, kan man njuta av den själv.

Harald anser att glädje är något som man kan stjäla från andra-

-och njuta av själv.

Den som tänker i de banorna blir garanterat ensam.

Varför fortsätter du teatern när Monika som ska föda ditt barn mår så dåligt-

-och bara behöver ditt stöd. Ska du inte sluta nu?

-Inte förrän jag förlorar henne.
-Förtjänar inte Monika en chans?

Jag är mer värd än alla andra och kan göra vad jag vill.

Monika förtjänar en chans.
Du måste sluta manipulera henne.

Hon kommer alltid att komma tillbaka, för hon är beroende av mig.

-Jag förstår inte vad du får ut av...
-Jag har ingen empati för henne.

Varför har du empati för henne? Det är ju inte synd om henne.

-Varför har du inte empati för Monika?
-Hon vill själv ha det så.

Vad skrattar du åt?

Är det roligt?
Du ser ju hur dåligt hon mår.

Psykopaten slutar inte förrän han har krossat personen fullständigt.

Men varför ska du krossa mamman till ditt barn?

För att kuva henne, så att jag kan ta kontrollen.

Det har gått för långt, Kjell-Ola. Hon klarar inte att lämna mig.

Man måste vara stark för att lämna mig.

Vet du varför? Hon är rädd att jag ska bli ensam om hon går ifrån mig.

Det är det som hindrar henne.

Hon älskar mig så mycket att hon inte kan lämna mig.

Hon har sagt: "Jag gör vad som helst för att få vara med mig."

"Jag skiter i min familj, jag skiter i allt." Såna offer hittar jag lätt.

-De väljer mig framför allt möjligt annat.
-Men varför?

Tröttnar du inte på
att manipulera människor som redan...

...är utslagna? Behöver inte manipulatören en riktig utmaning?

Jag förstår mycket väl
att det finns de som vill straffa dig.

För du utstrålar hat.

Om man har så mycket hat inom sig... Jag har alltid känt mig mindre värd.

Du sa ju nyss
att du är mer värd än alla andra.

Innerst inne känner jag att folk tycker att jag är mindre värd.

Då måste jag göra
så att andra känner sig mindre värda-

-för då känner jag mig mer värd.

Med tiden har vi börjat förstå Haralds känslor och tankegångar.

Men hur blir man sådan?

Vad är ditt första barndomsminne?

Jag hade inte så många människor

Du säger att du var ensam mycket. Men hade du nåt husdjur?

-Ja, min mamma köpte en fågel.
-Vad hette den?

Jag knäckte nacken på den.

-Varför det, när din mamma köpt den?
-Den fick mer uppmärksamhet än jag.

Fågeln? Men det var väl för att du skulle känna dig mindre ensam?

Mina bröder brydde sig mer om den än om mig.

Därför dödade jag den jävla fågeln.

Sen köpte hon en kanin som hette Oskar.

Den fick ännu mer uppmärksamhet, så då var jag tvungen att döda den med.

Jag kom hem tidigt från skolan.
Jag höll fast kaninen i bakbenen-

-tog yxan och högg nacken av den.

-Så du hatade fågeln och kaninen?

-Hur gammal var du?

Jag blir väldigt bestört över det du berättar nu. Vad tänker du om det?

Många vet inte hur det är att ha en jobbig barndom.

Hur mycket hat man kan bygga upp av att vara illa omtyckt i skolan.

Att man jämt får höra att man är mindre värd för att man inte klarar av skolan.

Att man har sina diagnoser.
"Det är bara negativt med Harald."

-Det var inte djurens fel.

Men jag känner glädje av att ha dödat djuret.

På så sätt får jag utlopp för min aggression och ilska.

För mig är min familj död.

Tror du att det har varit lätt för honom att vara din pappa?

Har det varit lätt för mig att vara hans son?

-Varför har det varit svårt?
-Han struntade i mig.

Han skyllde på
att han inte hann träffa mig-

-men han hade alla möjligheter. Han gjorde ingenting.

Han gifte sig med en jävla utlänning och fick barn med henne-

-när vi flyttade från Baerum till Hoff. Han brydde sig inte om mig.

Ett barndomstrauma tycks ha haft stor betydelse för hans kriminella karriär.

Vid ett tillfälle blev du placerad i en lite annorlunda skola.

Jag fick specialundervisning.

Det var för såna med psykisk funktionsnedsättning - Downs syndrom och sånt.

Där var bara såna med dyslexi och psykiska problem.

Jag fick sitta i ett bås med efterblivna, jävla idioter.

Det fick mig att inse att jag var mer värd än de jävla soporna.

Hur kan du säga så?

De dög bara till att ha sex med.

Flera av tjejerna i min klass hade jag sex med på toaletten.

Förstår du att det du berättar nu gör mig väldigt bestört?

Om de ville, så ville jag. Enkelt.

Så du hade sex med funktionsnedsatta

Jag var friskast av alla, så de tyckte att jag var spännande.

Men jag blev tillsagd att sluta med det. Läraren sa att jag utnyttjade tjejerna.

Var det så du kom på idén till det du i dag kallar dina "affärer"?

Ja, med tanke på hur naiva en del kan vara.

Jag förstår att du har väldigt mycket ilska i dig som du måste få ut.

Men har du funderat på att få ut det på nåt annat sätt?

Nej, jag får ut min frustration i isoleringscellen.

När jag slåss med polisen får jag uppmärksamhet.

När jag bråkar på socialkontoret.

Ingen har frågat: "Hur blev du sån här?" Eller: "Hur mår du egentligen?"

Då tänker jag: "Dra åt helvete, nu ska jag krossa andra människor."

-Hur mår du egentligen?

Jag hatar livet. Människan har två val: Att leva eller ta livet av sig.

Och då väljer jag hellre att leva. Självmord är ingen lösning.

Det har gått två månader.

Monika valde att åka hem efter vår senaste träff.

Sedan dess
har Harald och Monika inte setts.

Hej, Kjell-Ola.

-Bra. Bor på hotell, som vanligt.

-Hur är det?
-Bra. Bor på hotell, som vanligt.

-Vem har du nu svindlat?
-Jag siktar in mig på de svagaste.

-Så det har inte förändrats?

Jösses, det ser gott ut.

Det här är ett lyxhotell.

Jag drar in nästan 100 000 i månaden. Jag lägger 40 000-50 000 på hotell.

Det är ganska skrämmande, Harald.
Det är mycket pengar.

Det låter i alla fall inte som om du ångrar dina synder.

Alla har inte ett val. Man väljer inte familj, inte hur det går i skolan-

-inte de diagnoser man får, inte utmaningar i livet.

Jag försöker göra det bästa möjliga av mitt liv.

-Vad ska du göra med alla pengar?
-Det är skönt att ha lite i reserv.

Det är som ett slags substitut för den kärlek jag inte får.

När du berättar det här, upplever jag det som provocerande.

Du har varit brutal mot Monika. Hur tycker du att du har behandlat henne?

Det beror på att jag är labil och tänker mer på mig än på henne.

Men jag tror att det blev så för att hon var lika impulsiv som jag.

-Och suget efter pengar blev för stor.
-Betydde pengarna mer än Monika?

Ja, delvis. Men samtidigt var jag lite beroende av henne.

Hon gav mig mycket positivt, hon stöttade mig, hon lämnade mig aldrig...

Hon tog mig för den jag var, och det kostade henne.

Det är priset man får betala för kärleken.

Så för mig betydde det allt.

Vilket pris har du betalat för kärleken?

-Jag vet inte vad vanlig kärlek är.
-När personen är viktigare än pengarna.

Sån kärlek har jag aldrig upplevt.

Kvinnor hittar alltid nåt fel hos mig. Det är den inställningen jag har.

Pengar är det enda av värde.

Jag vet hur lite värd jag är i andra människors ögon.

Det är en ond cirkel.
Det blir bara värre och värre.

När jag träffade din pappa, så berättade han med tårar i ögonen-

-att du var hans gullgosse tills det gick snett.

Vad tänker du när du hör det?

Det är en illusion
att jag var hans gullgosse.

Det har jag aldrig varit. Sen jag var barn har det alltid varit nåt negativt med mig.

Han såg inte hur jag egentligen var.

Från 10 till 18 års ålder
hade jag ingen kontakt med honom.

Så det berör dig inte?

Vet han över huvud taget
vad jag har gjort mot andra människor?

Mötet med Harald har varit en chockartad upplevelse.

Först verkade det som om han ville bli stoppad från att begå brott.

Nu är han bara hänsynslös och känslokall.

Det som började som ett brottsfall, som blev en kärlekshistoria-

-som egentligen handlade om kärleken till pengar och om att inte bli sedd-

-är det vi har sett.

Att inte kunna uppfatta kärleken och själv inte kunna skänka kärlek-

-tycks i Haralds fall ha gjort honom kriminell.

Jag har lärt mig mycket av Harald, men har han lärt sig nåt av mig?

Jag vill fråga en sak.

Känner du att frågorna och dina egna svar får dig att tänka?

Att du reflekterar över allt det här. Eller slutar du när vi är klara?

Jag tänker mycket på det. Det senaste året i frihet har varit fullt av spänning.

Minnen som jag måste sudda ut, annars bryter jag ihop.

För de betyder mycket. Många roliga saker: Monika, bilarna och allt det där.

-Saknar du Monika?
-Ja, då och då.

-På vilket sätt?
-Hennes person, samspelet vi hade.

-Men det var bäst som skedde.
-Varför det?

Hur ska jag kunna kontrollera hennes liv när mitt eget ser ut som det gör?

Jag orsakade henne mycket lidande. Skulder och all möjlig annan skit.

Är det samvetet som talar?

Det kanske beror på dig, eller så är det båda.

-Är det du som säger det här?

Det gläder mig. Det är det mest ansvarsfulla jag hört från dig.

Jag är tacksam för att du släppte taget om Monika.

-Det var hemskt att se hur nere hon var.
-Hon var helt slut.

Det var moget av dig att släppa taget om henne.

Eftersom spelet var slut.

Spelet tar aldrig slut.

Jag tycker att alla har rätt att bli hörda och sedda.

Jag tänker inte låta mig luras igen.

Nu är jag lycklig. Om jag inte hade gjort slut med Harald, hade jag inte levt i dag.