All language subtitles for The Groundstar Conspiracy (1972).swedish

- Var �r den j�veln?
- Bender �r ute och letar.

- Skador?
- Alla utg�ngar blockerade.

De har hittat honom.

- Var?
- River Road, knappt 300 meter bort.

River Road. K�r!

Hans ID-kort och ett databand.
D�r finns nog svaren.

S�g du ansiktet?

- Tur att man inte �r plastikkirurg.
- Han skulle ha sprungit fortare.

Den som lejde honom t�nker nog
tysta honom innan han s�ger n�t.

De kanske f�rs�ker p� v�g till
sjukhuset. Om n�n f�rs�ker...

Okej, d� k�r vi. K�r.

Nicole Devon. Hon �ger huset.
Sommarhus. Hon fick det f�rra �ret.

F�r�ldrarna d�da och hon �r skild.

Hon k�nde nog inte Welles.

- Slump?
- M�jligt.

Mrs Devon.

Tyv�rr, mr Tuxan, hon �r neds�vd.

- Str�lande...
- Hon h�ll p� att bryta ihop.

Till sjukhuset. Inga bes�k,
ingen telefon - regeringens g�st.

- Flytta p� er, sergeant.
- Jag har order. Ingen f�r passera.

Det var n�t nytt.
En soldat som lyder order.

Tuxan! Tuxan!

- Mr Gossage.
- Tala om f�r honom vilka vi �r.

G�rna. - General Hackett,
flygvapnets ledamot i projektet.

Mr Frank Gossage, civil ledamot
i projektet. Carl Mosely, PR-man.

Bra. D� kanske vi kan f� passera.

Tyv�rr... Han har order att skjuta
alla obeh�riga som f�rs�ker passera.

- Obeh�riga? Vem gav den ordern?
- Jag.

- �terkalla den.
- Jag �r inte mogen f�r det.

Sergeanten kan backa hit upp,
utom h�rh�ll.

Ni hindrar v�l inte en general och
projektledaren att sk�ta sin tj�nst?

Jo, det g�r jag - tills vidare.

S� var det med det...

Flygvapnet skulle ha
sk�tt det utan civilister...

Det var min id� fr�n b�rjan.
Senator Stanton ordnade anslagen.

- Jag valde personalen.
- Och sumpade det...

B�da tv�. Det �r d�rf�r jag �r h�r.

Jag talar med era �verordnade.

Tyv�rr. Jag talar med dem.
De talar bara med Gud.

S� ni tar ansvaret f�r utredningen.
Har jag f�rst�tt det r�tt?

- F�r protokollet...
- Jag tar hela ansvaret.

D� tar vi mina problem
- press, radio och tv.

- Vad ska jag s�ga?
- Inga kommentarer.

- Det duger inte.
- Det �r ditt problem.

Tala �tminstone om hur det har g�tt.

Sju kroppar - en andas.
De andra �r kremerade, bara kol.

Vi vet inte vilken del som h�r till
vem, men delarna r�cker till sex.

- Och den sjunde?
- Lappas ihop, s� han kan ber�tta.

- Var det han som fixade sm�llen?
- Ja, han hade materialet p� sig.

Han t�mde datorn f�rst.

- Vem �r han?
- John Welles. En av era m�n...

Henshaw! Ta n�gra bilder av
man�verbordet. Tunneln �r rensad.

Tuxan!

Jag valde ledningen. Biddulph
sk�tte datorerna. Han valde Welles.

Sju minuter f�re sm�llen
talade jag med Biddulph.

Just det. Jag avlyssnar
min egen telefon ocks�.

Vi m�ste tr�ffas. Det g�ller Welles.

- Welles?
- En av v�ra dataexperter.

- Forts�tt.
- Inte nu. Han �r inte en av v�ra...

Welles m�ste ha kommit in. Slut
p� samtalet, Biddulph och projektet.

Det var Biddulphs r�st.

- Jag var p� v�g n�r det small.
- Welles hade perfekta referenser.

Referenser, meriter och s�kerhets-
kontroll - perfekt... f�rfalskade.

- S� allt...
- �r f�rfalskat.

Han existerade inte
f�re den 17 januari.

Den dagen han b�rjade h�r...

Tuxan. Det var en hel del.
Vad f�r jag anv�nda?

Inte ett ord. Topphemligt. Allt du
sl�pper m�ste f�rst passera mig.

Ge mig d� n�t som l�ter officiellt.

Vad som helst, det kvittar.

Jag m�ste sl�ppa det inom en timme.

Okej. Hoppa in.

Zabrinski!

�terg� till ordningen.

Det kommer inte att g�.
Inte en chans.

I en orolig tid kr�vs det raka svar.

Gasspisar som exploderar...

Inte ett labb.

Det �r i alla fall vad du ska s�ga.

- Men t�nk om mrs... Vad heter hon?
- Devon.

- T�nk om hon ber�ttar f�r pressen?
- Det tar vi d�.

- Vi bandar det.
- Du kommer inte in.

- Drar du in kortet?
- Bara jag kommer in.

- Har du �ndrat koden?
- Korrekt.

M�r ni b�ttre, mrs Devon?

Nej, det g�r jag inte.
Jag k�nner mig f�rvirrad och ot�lig.

Vad �r det h�r? Varf�r �r jag h�r?

Hur l�nge har ni k�nt
den h�r mannen?

- Jag har inte sett honom f�rut.
- Han kom till ert hus.

- Var det han?
- K�nner ni inte igen honom?

Han hade inget ansikte.
Det var bara blod.

- Det jag s�g var inte ens m�nskligt.
- Ni s�g v�l att det var en man?

Det kunde ha varit vad som helst.
N�n fr�n yttre rymden.

- Trodde ni det... fr�n yttre rymden?
- Jag f�rstod nog att det var en man.

- Den h�r mannen?
- Nej. Vilka �r ni?

- Varf�r tror ni att jag k�nner honom?
- Han kom till ert hus den kv�llen.

F�rsta natten du var d�r.

F�rst kommer ni och sedan han.
Var det en slump?

V�ntade ni p� honom?

- Skulle han ge er n�t?
- Nej. Han var skadad.

Han kom fr�n ingenstans.
Han ville v�l ha hj�lp.

Jag blev r�dd och sprang.

Fr�n ingenstans...
Ni h�rde sm�llen, men f�rstod inget.

- Jag visste inget.
- Mrs Devon...

Ett rymdprojekt s� n�ra
och ni visste det inte...

Det fanns inte... f�rra g�ngen.
Jag har inte varit d�r p� tre �r.

Varf�r just nu?
Det �r l�ngt till sommaren.

- Jag har redan ber�ttat, mr...
- Tuxan.

Det har inte varit n�t vidare �r.

Jag ville bara ha lugn och ro
och f�rs�ka samla ihop mig.

Ganska roligt, va?

Tack...

- Var det allt?
- Ni kan s�tta p� er skorna.

F�rs�k f� tag p� Stanton och Hackett
och s�g till dem att de ligger l�gt.

Han har sp�rrat av omr�det totalt.

Rena isoleringen.

Inte ens jag kommer in. Vi h�rs.

Carl Mosely. - Mrs Devon.

Skulle du kunna skjutsa damen hem?

- Jag har ingen bil. Jag kom med dig.
- En bil v�ntar d�r nere.

Tack f�r hj�lpen, mrs Devon.

- N�r kan han tala?
- Han �r bara ihopsydd.

Han kan nog grymta om n�gra dagar.

- Vad s�gs om n�gra timmar...
- Han kanske inte �verlever.

Innan han d�r
ska han tala... eller grymta.

Jag har �lskat det h�r st�llet.
Nu vill jag bara bli av med det.

Vill ni, s� tar jag er g�rna
till ett hotell, eller ut p� middag.

Tack, �nd�. Vill ni ha ett glas vin?

G�rna.

G� in i vardagsrummet,
s� h�mtar jag glas.

Det �r allt jag har. Sk�pen �r tomma.
Huset har st�tt tomt i n�stan ett �r.

- Vill ni ha ett gott r�d?
- Visst.

Jag vet inte vad ni sa till Tuxan,
men d�ljer ni n�t, s� passa er.

Tuxan �r en j�vel. En envis j�gare.

Han �r smart, lurig och h�rd...

...mycket h�rd.

Och ni?

Jag �r regeringens "discjockey".

Jag ger folk dr�mmar, ljuger f�r
pressen och dras till vackra...

...v�rnl�sa kvinnor.

Tack f�r r�det.

Men jag har inget mer att s�ga
mr Tuxan. Han �r nog n�jd.

Det tror jag inte.

- Varf�r sl�ppte han mig d�?
- Han tror nog att r�tt s�llskap...

...ger mer �n ett tufft f�rh�r.

- S� ni arbetar �t honom?
- Nej.

Men ni tror v�l inte att vi
var helt ensamma i bilen.

- Jag kan inte tro det...
- Nej.

Han hade inte tid att bugga huset,
men om jag vore ni...

...s� skulle jag vara mycket
f�rsiktig n�r jag ringer.

Det h�r �r ingen lek...

Vet senatorn n�t om explosionen?

- Inte nu, mina herrar.
- Carl, de beh�ver information.

- Media har helt h�llits utanf�r.
- En 48-timmars m�rkl�ggning.

- Kan ni uttala er?
- Jag har inga kommentarer.

Senatorn, ni ordnade anslagen och
ville att det skulle lokaliseras hit.

- �r det k�rt nu?
- Kommer andra centra att ta �ver?

Jag kan inte svara p� det.

Vi ska f�rs�ka f� nya anslag och
bygga upp anl�ggningen igen - h�r.

Om ni inte lyckas,
var t�nker ni d� h�mta pengarna?

Har han sagt n�t?

Tuxan har varit d�r i 24 timmar.

- Welles lever i alla fall.
- S� vi kan �nnu f� veta vem han �r.

En miss, men du �r ocks� ansvarig.

- Kommer det att handla om slarv...
- Mina herrar, s� �r det inte.

�ven Tuxan erk�nner att
hans referenser kunde lura alla.

Han kan inte ens sitt namn.

- Vill han inte...
- Kan inte. Minnesf�rlust av chocken.

- Kommer han aldrig att minnas?
- F�r bra, mr Gossage, f�r n�n...

F�r n�n... h�gt uppsatt?

Sa jag det?

Han �r h�gt uppsatt - absolut.

- Ni vet redan?
- Jag beh�ver bara bevis.

Det f�r jag, om jag s� ska
gr�va det ur hans huvud bit f�r bit.

K�nner ni den h�r mannen?

Jag minns inte. Jag vet inte.
Vem i helvete �r ni?

- Minns ni inte det?
- Jag minns er och det h�r rummet.

Och transporter. Fram och tillbaka.

En g�ng till. Vem �r det h�r?

- Hur m�nga g�nger ska jag svara?
- Tills ni s�ger vem det �r.

Jag vet inte. Jag kan inte minnas
att jag har sett det ansiktet f�rut.

Ni vet mycket v�l att det �r
ansiktet som finns under bandagen.

- Devon, Nicole Devon.
- Jag vet inte.

Ni sprang direkt dit.

- Jag k�nner inte igen det.
- Welles �r inte en av v�ra...

- En av de sex ni d�dade.
- Inte en av v�ra...

Okej. Ingen av v�ra. Vad �r han d�?
Vem �r Welles?

Ni... Det h�r �r ni. Det �r ni.

Eller borde vara. Det var allt
l�karna hade att g� efter.

- T�nk om det inte �r jag.
- Ert ID-kort. Ni hade det p� er.

Det s�ger inget.
Jag kanske �r en av de andra.

- Kan ni bevisa att jag inte �r det?
- Det beh�ver jag inte.

Var glad att jag inte
tror p� minnesf�rlusten.

Jag h�ller er vid liv f�r att ni ska
ber�tta. Det �r enda anledningen...

H�lla mig vid liv...
Kan ni best�mma det?

Tuxan!

Vem �r ni?

Det minns jag inte.

Det h�r �r nog sista g�ngen.
Nu beh�ver ni inget bandage.

Ni har sett ansiktet i olika skeden,
s� ni b�r ha vant er.

Det har vant sig vid er.

- Jag k�nner inte igen det.
- Det �r ert ansikte, Welles.

- Det liknar ju inte ens kortet.
- Det blir b�ttre n�r det �r l�kt.

Det blir aldrig riktigt likt.
Delar av kraniet har vi byggt upp.

En hel del har vi gissat.

Jag k�nner inte igen det.

Jag tycker inte om det.

Ni v�njer er...

D�r var det igen. Vad sa du?

- Jag vet inte.
- Skitsnack!

Mr Tuxan!

Det �r borta.
Han har inget minne kvar.

- Han s�ger n�t.
- Det betyder inte att han minns.

Tro mig, allt �r borta. Pentothal
och el-chocker har inte hj�lpt.

Vi pr�var en g�ng till... el-chock.

G�r slut p� mig!

S�llan. Inte f�rr�n du
sagt vem du arbetar f�r.

Jag f�rs�ker. Jag minns inte. Inget.

- De finns. De som du arbetade f�r.
- Fienden?

Jag vet inte vilka de �r.
Det kanske �r ni.

- Den h�r mannen?
- Nej.

- Biddulph, som anst�llde dig.
- Han kanske vet vem jag �r.

Han �r d�d.
En av de sex, som du d�dade.

K�nner du henne?

Titta p� det!

- L�s!
- Nicole Devon!

1-6-9-2-3 Carron Way!

L�genhet 706, Bayshore!

Men varf�r f�r jag
inte prata med henne?

- Du k�nde henne ju inte.
- Hon kanske vet vem jag �r.

- Jag �r n�jd.
- Det var n�t nytt.

Men vilka var dina uppdragsgivare?

- �r du r�dd att jag ska minnas n�t?
- Bli inte nojig nu ocks�.

- Din j�vel!
- Stopp!

Det h�r kan bli din sista dag.

- Utan r�tteg�ng?
- Utan minne?

Jag �r din domare.
Du �r min - mitt fall.

Du st�r till mitt f�rfogande.

Lever han?

Nej.

- Hur gick det till?
- Strypt med den h�r.

- Vem �r det?
- Dr Smallet.

Fickorna �r tomma.

Inget passerkort?

Nej.

Ville jag d�da honom
hade jag gjort det sj�lv.

Vem �r det?

- Det f�r du s�ga.
- Vad d�?

- Jag har inte sett honom tidigare.
- Det k�per jag inte. Inte han heller.

Jag vill f� dig att tala
och han ville tysta dig.

Fundera p� det!

Jag kan inte...

Jag kan inte s�ga n�t. Jag kan inte!

Ta ut honom.

Vad �r det? Vart ska jag?

- Ber�tta!
- En �verraskning...

God morgon. Det h�r �r v�r sista
dag. Det �r ingen id� l�ngre.

- Ska du d�da mig?
- Sen jag r�ddat livet p� dig? Nej.

Men dina v�nner ska inte n� dig.

F�ngelse?

Ett litet eget h�l i marken...

Jag stoppar ner dig
och l�gger p� locket.

Och... jag f�r aldrig veta
varf�r, eller vem jag �r.

Vem vet.

Du kanske kommer p� n�t.
Om ett �r... Eller vad det kan ta.

Du lever �tminstone, s� jag
har nog gjort dig en stor tj�nst.

Jag d�r hellre!

- Tuxan!
- Hej d�, Welles.

Du g�r det f�r verkligt, grabben.

- Jag har nog br�ckt n�gra revben.
- Ser du honom?

Ja...

Jag har honom.

- J�sses, Tuxan. Hur b�r ni er �t?
- Han blev osynlig och f�rsvann.

G�r ingen grej av det.

"Enda �verlevande borta. Tillst�ndet
oroande. " Den vanliga skiten.

"Meddela myndigheterna
om ni ser honom. "

Resten �r topphemligt.

S�tt fart. Den j�veln ska tillbaka.

Till media f�r omedelbar publicering:

"John Welles, enda �verlevande
i regeringens rymdprojekt"-

"avvek i dag fr�n en bevakad sal. "

"Welles, dataexpert i det
topphemliga rymdcentret"-

- "har v�rdats i fem m�nader efter
olyckan som f�rst�rde laboratoriet. "

"F�rsvinnandet oroar
h�geligen rymdcentrets ledning. "

- Hur �r det, mrs Devon?
- Vem �r ni?

Jag sitter utanf�r
och s�g ljuset t�ndas.

- Vem �r det?
- Henshaw. Jag jobbar f�r mr Tuxan.

- Vad vill ni?
- Oroa er inte. Jag beskyddar er...

L�mna mig i fred.
Jag vill inte bli bevakad.

Vi ska h�lla oss i bakgrunden.

Dra �t helvete...

Jag �r mer r�dd �n ni.

Skriker ni, s� d�dar jag er...

Jag vill inte skada er,
men jag t�nker inte bli inf�ngad.

Skrik inte nu om jag tar bort handen.

Och v�ck inte hans uppm�rksamhet.

G�r inte s� att jag m�ste skada er.

Vad �r ni ute efter?

En identitet...

- Vad menar ni?
- Ber�tta vem jag �r.

- Ni k�nner mig. Vem �r jag?
- John Welles.

- Okej, men vem �r det? Ber�tta!
- Det �r allt...

- Han betydde n�t f�r er.
- Det �r allt jag vet.

Jag tror er inte. Jag f�ddes inte f�r
fem m�nader sen. Ni m�ste veta n�t.

Nej. Sn�lla... ni g�r mig illa.

F�rl�t.

Kan jag f� lite is?
Det g�r faktiskt ont.

Jag ska inte skrika.

Varf�r kom ni hit... till mig?

Jag var ju i huset.
Det var min enda chans.

- Minns ni inte?
- Jag �r tom. Sa de inte det?

- Vem skulle ha sagt det?
- Tuxan, l�karna, vakterna, n�n...

Mr Tuxan anf�rtrodde mig inget.

Jag jobbar inte f�r honom.

Och mannen i bilen?

Min beskyddare - o�nskad...

Eller min b�del - ocks� o�nskad.

Jag f�rtj�nar det - om det �r sant.

Jag ska ha d�dat sex m�n
och det skr�mmer mig.

- Hade jag varit d�r f�rut?
- Jag vet faktiskt inte.

Jag hoppades att ni kunde s�ga
om jag s�g ut s� h�r f�rut.

Det �r en f�rb�ttring.

- Hur visste ni att han skulle g� dit?
- Det visste jag inte.

Men han m�ste ta v�gen n�nstans.
Hon har varit avlyssnad hela tiden.

Det fanns ju inget samband.

Nu finns det.

En vild chansning. Ni har haft tur.

Tur... Jag vill ha en
"mygga" i vartenda sovrum.

- Hur m�nga myggor g�r en sv�rm?
- H�ll k�ften.

- Jag �r ledsen.
- Jag tror er.

- Hur hittade ni hit?
- Ert ID-kort.

- Jag m�ste sticka.
- Vart?

Jag vet inte. Vart som helst.

Jag vill inte bli d�dad f�r n�t
som jag inte minns att jag gjort.

- Hur k�nns det?
- Vad menar ni?

Kan ni ha d�dat de d�r m�nnen?

- K�nner ni skuld?
- Lustigt att de aldrig fr�gade det.

- N�...
- Nej.

Stanna h�r.

- Det kan jag inte.
- I natt...

Ni beh�ver n�t st�lle.
Ni klarar det inte ensam.

Kan jag f� n�t... att �ta?

S�tt er innan ni faller.

Jag har gott om soppa.

Jag kan g�ra en omelett
med skinka eller bacon.

Welles �r inte... en av v�ra.

Det �r bra...

Henshaw. De h�ller p� att somna.

Min beskyddare �r borta.

Fr�ga bara inte: "Var �r jag?"

Nu vet jag din hemlighet. Du �r
grek. Du talade grekiska i s�mnen.

- Grekiska?
- F�r mig var det grekiska.

- Som n�t som du inte h�rt f�rut.
- Nej, jag kan n�gra ord.

H�r d�r. Du kan.

Vad betydde det?

Jag sa...

Hade jag en dollar f�r varje ord jag
kunde, s� skulle jag vara miljon�r.

Jag talar faktiskt grekiska...

Javisst - grekiska tempel.

- Vad d�?
- N�t jag ser.

En ruin uppe p� en kulle
och barn som skrattar n�nstans...

- Jag trodde det var en dr�m, men...
- Det �r ett minne.

Tror du?

- Har det h�nt n�t?
- Ja, Gossage �r i klimakteriet.

- Varf�r �r han s� nerv�s?
- Nojig... n�t med hormonerna.

Har du h�rt n�t om Welles?

- Ge dig inte. Han dyker nog upp.
- S�kert.

- Hur g�r det med mrs Devon?
- Inte alls.

- Det var v�l n�t p� g�ng.
- Ja.

- Men s� stack Welles.
- Och?

Just nu beh�ver hon nog inget
s�llskap. Jag k�nner dig.

- N�t att d�lja?
- Nej, men jag jobbar b�st ensam.

Lycka till.

- Mr Tuxan.
- Han kan komma in.

- Ni kan g� in.
- H�ll linjen �ppen.

- Vad g�ller det?
- Linjen �r �ppen.

Vad h�r ni?

- Tung andh�mtning.
- N�t mer? Metalliska kn�ppningar?

M�ss...

Har Hackett beordrat avlyssning
eller har ni gjort det �nd�?

Mr Tuxan, jag �r ingen s�kerhetsrisk.
Jag leder projektet... F�rst�t?

- Jag leder projektet.
- Ni har snackat er dit.

H�r p�... Jag har skapat projektet.

Och jag s�ljer inga
rymdsondshemligheter.

S�nt g�r inte att s�lja �ven
om ni hade en skottk�rra full.

Det �r br�nslesystemet som �r
intressant. Det skulle Welles s�lja.

Leder ni verkligen projektet?
Ni vet ju inget. Eller...

Avbryt avlyssningen.

H�r �r tio cent.
Anv�nd en telefonkiosk.

Stanton.

S� medan ni trakasserar oss
och m�nga andra-

l�ter ni f�rr�daren Welles fly.

- Jag kan f� honom tillbaka.
- Om ingen d�dar honom f�rst.

- De har redan f�rs�kt.
- Han kunde ha avsl�jat sina v�nner.

Det ville de inte. Nu �r han �r fri.

Han hade bandet i fickan
n�r han spr�ngde datorn.

Det levererades inte,
men han kan inneh�llet.

- Det vill de ha nu.
- Han minns ju inget.

- Allt �r utsuddat.
- Det �r sant. Det var det.

Men det kan �terv�nda n�r som helst.

Tack f�r matchen, senatorn.

- Hej, det �r Carl Mosely. Minns du?
- Javisst...

- Ringer jag ol�mpligt?
- Nej, inte alls.

Jag �r lite nere och undrade
om du kunde muntra upp mig.

- Det hade v�l gott bra, men tyv�rr...
- Det g�r inget.

- D� kan jag muntra upp dig.
- Jag �r upptagen.

Jag var p� v�g ut.
Vi tar det en annan g�ng.

- N�r?
- I n�sta vecka.

Jag vill g�rna tr�ffa dig igen.

- Vad tror du om din rymdkompis?
- Vem?

Welles. Du visste v�l att han rymt?

Nej, men tack �nd�.
Det beh�vde jag.

Det var inte meningen att oroa dig.

- Jag �r ledsen.
- Jag ocks�. N�sta vecka d�. Hej.

F�rst sa hon att jag inte st�rde.

Sen var hon p� v�g ut.

Sen visste hon inget om Welles flykt.

Vet du vad jag tror, Charlie?
Damen ljuger.

- Vart ska du?
- Inte jag - vi.

- Vi ska inte vara h�r n�r de kommer.
- Tack, Carl Mosely.

- Pete har nog kl�der som passar dig.
- Pete?

De har ett st�lle vid Rockshore.
De �r i Europa.

Jag har bott d�r f�rut. Det �r okej.

Carpenter, Peter. Plats: Rockshore.

T�nk om jag inte �r v�rd det?

- S�g inte s�. Du �r vad du k�nner.
- Jag kanske �r ett monster.

Suver�nt... som flickan som sover
med grodan och vaknar med en prins.

F�r mig �r det alltid tv�rt om.

Du ska inte dras in.
Jag klarar mig sj�lv.

G�r du?
Jag kan st�lla fr�gor, f� ledtr�dar.

Hj�lpa dig att minnas. Sn�lla...

Blind leder blind...

Vi vet att jag talar grekiska.
Pelarna �r grekiska.

Men barnen? Och flickan i v�gorna?

Strax �r det jag.
Vi ser om du kan simma.

- I dag? Du �r galen.
- Du kommer att �lska det. Kom nu.

- �r det n�t fel? Vad �r det?
- Flickan... i vattnet.

- Hon �r d�d. Jag s�g det.
- I din fantasi.

Hon �r d�d.

Det vet jag.

- Du vet det?
- Fr�ga mig inte hur.

- Jag vet n�t mer ocks�.
- Vad?

Vatten skr�mmer mig.
Jag �r r�dd f�r att drunkna.

Kom, s� g�r vi tillbaka till huset.

N�r mrs Devon k�per vin,
s� kostar hon p� sig.

Speciellt f�r dig - importerat.

- Vad �r det?
- Retsina.

Grekiskt. Har du inte
druckit det, s� avskyr du det.

- F�r glada minnen.
- Tack f�r det.

- Ja...
- Vad d�?

Det har jag druckit. Jag gillar det.

Och mer?

Jag gillar det nu
och jag tycker om att vara h�r.

Jag f�rst�r att du undrar
om det finns n�n annan.

Just nu �r det bara du och jag.

Jag betyder inget f�r n�gon. Mina
f�r�ldrar �r borta. Min man �r borta.

Alla som betytt n�got.

Men du och jag...

Vi �r h�r.

V�ckte det n�got?

Jag minns inte att jag
varit med en kvinna f�rut.

D� blir det som f�rsta g�ngen...

Nu vet jag n�t mer om dig.

- Vad d�?
- Du har haft kvinnor.

En datatekniker som inte kan r�kna...

...men som talar grekiska.

Och som ser en flicka i havet.

Jag har funnits. N�n k�nner mig.

- N�n jag jobbat med eller...
... har �lskat.

01-17-71.

Grupp. TSP.

GS. Det m�ste vara Groundstar.

SPD. Sondprojektdivisionen. Kanske.

AAA. Full beh�righet.

Var f�r du allt ifr�n?

Fr�n mitt ID-kort.

Tuxan visade det s� ofta
att jag kan se det framf�r mig.

Det finns d�r �nnu.
Det �r allt jag har.

Namn: Welles, J.D.

John David.

F.1.7.W. Bara ett nummer.

- Beh�righet...
- Sluta nu.

Jag �r r�dd.

- F�r vad?
- Att du faktiskt ska minnas.

Det �r bara ett videoband.
Klockan elva i g�r kv�ll.

En bit av den
st�ndiga �vervakningen.

- Var �r det?
- I en s�ng.

Det ser vi.

Men var?

Det finns inga mistlurar i �knen,
s� mycket kan vi s�ga.

Bravo, general.

Vi kom v�l inte hit f�r en porrfilm?
Vad �r det f�r mening med det h�r?

F�r att lugna och vederl�gga
�terkommande tvivel.

Welles lever �nnu. Han �r
�vervakad och fortfarande v�r f�nge.

- St�tande. Jag �r ingen smygtittare.
- Inte jag heller, men det gav en del.

- Han minns...
- Vissa saker.

- Gr�sligt...
- Ni kan g�, mr Gossage.

Det h�nder inget mer. De somnar.

Ni avsl�jade slutet...

Antag att ni har r�tt. N�n vet var
han finns och t�nker ta honom.

- D� har jag dem.
- De kanske anar f�llan och tar betet.

- Dummare �r de nog inte.
- Det finns tv� hakar.

Ett:
Det som d�ljer sig i Welles hj�rna-

- �r v�rt upp till
100 miljoner dollar.

F�r vem? Ryssland? Kina?

K�pare och s�ljare.
De s�ljer till vem som helst.

�ven tillbaka till oss.

Hake nr tv�?

N�r Welles minns kan han sj�lv s�lja.

Han kan l�mna ut dem till mig.

Till slut m�ste de d�da honom.

Ni f�r det att l�ta s� enkelt.

- Henshaw, h�nder det n�t?
- Ja, han har f�tt en.

Det �r mer �n vi har...

Alla m�ste k�ka...

- Carpenter.
- Ja, k�r.

N�n vidare fiskare
var jag nog inte...

...men en sjus�rdeles kock.

Titta, s� l�ckert.

- I dag var du inte r�dd f�r vattnet.
- Nej, det var jag faktiskt inte.

- Det h�r kr�ver vin.
- Vitt.

- Det kallnar!
- Jag kommer!

En kunglig m�ltid...

John!

John...

John!

Den kan ha haft tv� propellrar.

Jag kom f�r sent. Det tog tre minuter
hit, efter att jag h�rt skriket.

Var �r han? Han flydde fr�n er.
Det �r ni som �r skurkarna.

Det �r vi alla, men jag
�r en av v�ra skurkar.

- Vore jag h�r om jag hade honom?
- Jag hj�lper er inte.

Henshaw, ge mig pilen.

De s�vde honom. S�ger han
inget, s� d�dar de honom.

De? Det var ju ni som skulle
gr�va ner honom och t�cka �ver.

Bluff. Jag gav honom ett tillf�lle.

Flykten var arrangerad.
Jag kunde ta honom n�r som helst.

Han var betet
som skulle f� ut r�ttan.

R�ttorna har honom
och kommer att d�da honom.

- Jag tror er inte.
- Tror ni p� det h�r d�?

Ta med henne hit.

Titta i spegeln.

Damen tror inte
att vi har koll p� mr Welles.

Ber�tta f�r henne.

Ring och ber�tta. 980-3270.

Svara...

J�vla skitst�vel!

Det enda fina jag hade...

...har ni f�tt att verka fult.

Precis som ni sj�lva.

- F�r man inte ha n�t privatliv?
- I helvete heller...

Mord planeras privat. Sabotage,
revolutioner, allt b�rjar d�r.

Jag skulle l�mna ut min egen familj,
f�r att f�rsvara det h�r landet.

- Vem avg�r om det �r n�dv�ndigt?
- Det g�r jag...

S� ja...

Det �r tur att du har en h�rd skalle.

Vilka �r ni?

Slappna av. Vi �r p� samma sida.

Jag minns bara en sm�ll.

En av Tuxans m�n.

- Nicole?
- Hon �r okej.

- S�kert?
- Varf�r skulle jag ljuga.

- Tuxan?
- Vi f�ljde efter.

Annars hade du slocknat f�r gott.

Du �r skyldig oss en del.
P� mer �n ett s�tt.

Nej, det l�t som en stor b�t,
men det �r inte djupt nog d�r.

- Kraftfullt?
- Ja.

Okej, grundg�ende med
m�nga h�stkrafter. - Kom.

Det var oartigt...

- Vad �r ni ute efter?
- Det vi betalade f�r.

- Betalat mig - f�r vad?
- Du har ett hemligt konto i Schweiz.

Minnesf�rlust f�r en inte
att gl�mma 400000 dollar.

Har jag de pengarna?

Du f�rtj�nade dem.

- Genom att l�nsa datorminnet?
- Du b�rjar visst minnas.

Ett snyggt jobb. Hela v�gen.
Hela v�gen utom sista given.

Med den ocks�, s� hade vi g�tt hem.

Vad fanns det p� bandet, John?

- Bandet...
- Vi vet att du fick ut bandet.

Du kollade det.

Du beh�ver inte h�lla inne med n�t.

Du �r inte med Tuxan nu.
Du �r en av oss.

Welles �r inte en av v�ra.

S� det �r sant... alltihop.

Jag l�nsade datorn.
Biddulph misst�nkte mig...

...s� jag spr�ngde alltihop.
- Du b�rjar minnas.

- Arbetade jag f�r er?
- Med oss. Du och jag och Charlie.

- Vi jobbar f�r samma man.
- Jag f�rst�r inte.

Det har du aldrig gjort
och kommer inte att g�ra.

Du minns v�l pengarna?

Jag minns varken honom,
hans pengar, dig eller Charlie.

Du m�ste minnas bandet.

Inte ett j�vla n�got - ingenting.

Johnny t�nker nog
g�ra egna aff�rer...

Jag minns inget. Om inte Tuxan
fick fram n�t, s� kan ingen.

I j�mf�relse med oss,
s� �r Tuxan en sn�ll kissemiss...

Henshaw. Jag h�ller p� med
koordinaterna 63-66. H�ll dig h�r.

D�r! G�r en sv�ng d�r.

Hela livet passerar f�rbi, s�gs det.

Nu borde vi vara framme vid
datarummet och sista avl�sningen.

Jas�, inte �n.

F�rbered dykning...

- Det beh�vs s� lite f�r att drunkna.
- Folk har drunknat i badkaret.

80%% av d�dsolyckorna
i hemmet sker i badrummet.

80%%... Han l�ngtar efter luft.

L�t honom l�ngta lite till.

S�gverket - vid br�dg�rden.

Ett varv till. Jag vill
ta en titt p� den d�r b�ten.

Inget. V�nd om igen.

- Kom nu, Johnny. D� inte.
- Det �r nog lika bra.

- Ger du upp?
- Det �r tomt. Han �r hj�rntv�ttad.

- Vad h�nde p� sjukhuset?
- Jag vet inte. Ge honom mer syre.

- Nu beh�vs en �l. Det finns ombord.
- H�mta d�. En �t mig ocks�.

- Han f�r 20 minuter till i karet.
- Hj�lper inte det, s� vet han inget.

Okej, v�nd p� dig, pysen.

D�r �r det. D�r nere!

Alla enheter - s�gverket vid bron.

Ja, j�vlar. Landa!

I skjulet.

Ge dig! Sl�pp den!

- Den andra �r d�d.
- Mosely...

- Den j�veln.
- Welles?

Vi hittar nog liket,
men den h�r lever.

Han �r inte lika h�rd som Welles.

Han l�r ber�tta allt jag vill veta.

Sk�rpt kontroll vid alla sp�rrar.

Flyglarna s�krade - ing�ngarna
s�krade. Manuell bevakning.

�ver till centralkontrollen.

Han �r inne.

Jag beh�ver de h�r,
men jag kan ta kopior...

Vars�god. G�r som ni vill.

Ja. Visst.

Urs�kta mig. En liten kris.

Sl�pp den!

Sparka hit den. F�rsiktigt.

Ska jag tr�ffa honom? V�nta lite.

- Mer kaffe? Det h�r kan ta en stund.
- Nej, tack.

F�rl�t mig, Ted. Forts�tt.

Jag f�rst�r. Javisst.

�ppna!

- Jag har ingen nyckel.
- Reta mig inte!

Ja, det �r riktigt.

Ja, naturligtvis.

Okej, behandla honom genast.

Vi g�r vad vi kan. Det var bra
att jag fick veta det. Hej d�.

- Urs�kta. �ter till mr Welles.
- Det �r ont om tid, doktorn.

Men en fullst�ndig lobotomering,
det �r sista utv�gen.

Det tar jag g�rna till, om jag m�ste.

Den j�veln ska inte minnas n�t.

Tuxans helikopter p� ing�ng.

Inget namn, inget
ansikte, inte ens en dr�m.

Han kanske aldrig minns n�t igen...

L�mna koden, F26. Anm�l till tornet.

- Vem mer vet om det?
- Ingen. Det sa ni ju.

- Tuxan.
- Ja.

Welles h�r.

- Jag ger mig.
- Ger upp?

Ja, men bara till dig. Jag har en
del att s�ga, men bara till dig.

Vad d�?

Jag minns, Tuxan. Jag minns allt.

- Jas�.
- Ja. Jag vill tr�ffa dig ensam.

- Var �r du?
- Han �r i korridor 17.

Han slog ut kameran i korridor 17.

Skicka bort vakterna om du inte vill
ha n�n d�dad. Rensa hela omr�det.

- G�r det, Tuxan. Jag kollar.
- S�kert...

Uppeh�ll honom. Vi kn�pper honom.

Nej. Jag beh�ver honom. Han �r min.

- Tuxan!
- Okej, Welles. - Kontrollen!

- Koppla upp mig p� h�gtalarn�tet.
- Kopplat, sir.

Tuxan h�r. Vakter till utg�ngarna.

L�mna mig ensam med honom.

H�gsta beredskap g�ller.
S�kra alla utg�ngar.

L�t honom inte l�mna omr�det
levande om inte jag g�r det.

S�tt fart, Tuxan.

Kom till glasb�set - p� balkongen,
rakt fram. Ensam.

- Du minns - allt.
- Just det.

- Vill du veta vad det var p� bandet?
- Jag vet - jag har bandet.

Jag skulle f� skulden, n�r det d�k
upp p� marknaden, s� jag fick fly.

Det var du. Jag jobbade f�r dig.

- Minns du det?
- Allt. Datorn och spr�ngningen.

Hur jag d�dade Biddulph - alltihop.

Alltsammans?

Att du pressade mig,
s� att jag inte skulle minnas.

Inte ens f�r att r�dda livet - f�r
att inte drunkna, kunde jag minnas.

- Tack f�r det.
- De hade d�dat dig.

Allt ska bort. G�r det utan
lobotomering, s� �r det okej.

Det g�r, men han kanske
aldrig mer minns n�t.

Det struntar jag i.
Jag vill att han ska gl�mma - allt.

Jag menar fram till nu.
Har doktorn f�rst�tt?

- Ingenting f�re explosionen.
- Det vill jag ha skriftligt p�.

Jag jobbar inte p� det s�ttet.

Du l�rde henne och hon st�llde upp.
Alla dina regler f�r att �verleva.

- "Se till att ha en fot �verallt... "
- "Och sl� under b�ltet. "

�ppna kavajen.

- Jag trodde att du skulle ge dig.
- Jag t�nkte d�da dig.

- Varf�r?
- Inser du inte det?

Nu �r du min - mitt fall.
Du st�r till mitt f�rfogande.

- Jag best�mmer.
- Du klarar det inte.

Det kvittar. Sex m�n �r d�da.

F�lj med mig en liten bit,
s� ska jag bevisa f�r dig...

...att du inte d�dade de d�r m�nnen.

- Du f�rs�ker lura mig. Du ljuger.
- Nej. Det �r du som ljuger.

Du minns ingenting, eller hur?

Nej...

Du gjorde ett perfekt jobb.

Jag har fortfarande inget minne.

Men jag har fortfarande en hj�rna.

- Du skulle ha tagit den ocks�.
- Nej, f�r nu m�ste du anv�nda den.

Kom, s� ska du f� svaret.

Jag varnar dig. Jag skjuter.

Visst, men d� f�r du aldrig veta n�t.

D�dar du mig, s� d�r du
ocks� och du f�r aldrig veta.

- En of�rsiktig r�relse...
- Inga of�rsiktiga r�relser.

- �r Tuxan fortfarande d�r?
- Ja, han har sp�rrat hela omr�det.

Strax framme.

En bit till, s� f�r du veta.

- D�r �r det.
- Vart g�r den?

- �ppna...
- G�r det du.

Du hade r�tt. Du arbetade �t mig

Jag l�t dig fly
och fixade ditt minne.

Men du missade det viktigaste.

Du �r inte Welles... H�r �r Welles.
Han kallade sig i alla fall s�.

Vi hoppas kunna identifiera honom.

Han t�mde datorn och d�dade dem.

Han dog efter operationen.
Och var inte anv�ndbar.

Jag beh�vde en levande
f�r att ta de andra.

- Och jag?
- Vi k�rde all personal i datorn.

Vi t�nkte g�ra en plastikoperation.

Vi hittade dig p� konsulatet i Aten.

- Aten?
- Ni bodde d�r tills du var sex �r.

Du �terv�nde till Aten
och b�rjade p� UD.

Ditt pass.

Peter Bellamy...

Jag minns varken ansikte eller namn.

- Du f�r leva med det du har f�tt.
- Visste jag vad ni skulle g�ra?

- Du kom frivilligt.
- Jag tror dig inte.

Du hade inget att f�rlora.
Din flickv�n dog.

Ni badade. Hon fick
kramp och drunknade.

Du k�nde dig skyldig
och t�nkte ta livet av dig.

N�r jag fick tag p� dig...
tvekade du inte.

I helvete heller!
Det d�r kan vara Bellamy.

Vad �r ett ansikte - ett namn?

Jag litar inte p� n�n, tack vare dig.

Skyll dig sj�lv. Det var frivilligt.

- Du tog mitt minne.
- Du kunde ju inte f� Welles.

Du fick inte minnas ditt eget,
s� jag suddade ut det.

- Vad fick du ut av det?
- Den som jag misst�nkte.

Jag beh�vde bevis. Stanton anklagar
man inte utan att vara j�vligt s�ker.

Stanton?

Senator Douglas Bell Stanton...

Det var han som var fienden.

Tuxan!

- Vad t�nker du g�ra?
- Det jag kom f�r att g�ra.

Ingen skr�mmer mig som du...

Du och den makt du har.

Att ta en m�nniskas identitet,
utseende, tankar och minne-

till n�t som du anser viktigare...

...det skr�mmer mig.

Men �nnu mer skr�mmer det mig
att det alls var m�jligt.

Jag vet inte vem jag �r...
men jag vet vem du �r.

En som tagit noll fr�n ingenting.

Du har f�tt v�rldens chans...

...m�jligheten att b�rja om -
oskriven, ren...

Om du sumpar den chansen...

Det r�r mig inte i ryggen.

Det beh�vde du nog...
och kanske lite till.

Du f�rst�rde handen.
Det gillar nog inte damen...

Han �r avv�pnad. L�t honom g�.

Ta hand om videobandet. Jag kollar
det i morgon. �terg� till normall�ge.