All language subtitles for Victoria S03E04.sv

Jag måste åka till Cambridge då
jag är ombedd att stå som kansler.

Jag hoppas att du följer mitt råd
och anlitar en magister åt Bertie.

Han beteende har blivit ohanterligt.

Till prinsen.

Från drottningen, sir.

Berties olydnad beror på att han
inte uppfyller dina specifika krav.

Tack.

Det är inte tal om Cambridge.
Vi träffar ambassadörerna ikväll.

Vi måste visa en enad front.

Med enad front menar du
att hänge dig åt din fåfänga–

–medan jag förevisas
som en cirkusponny.

Sir...

Måste jag förklara på nytt
att min påtvingade flykt–

–gör att jag måste visa mitt folk
samma kärlek som mina barn?

Det du kallar fåfänga
kallar jag plikt.

Om du behandlar ditt land som
ett barn hur ska det då bli vuxet?

Även mitt arbete är viktigt, Albert.

Drottningen ska ge folket sitt stöd.

Titta vad jag kan göra
med min nya leksak.

Ers nåd, jag...

Jag ville tacka för det ni gjorde
för mig på Osborne.

Jag...
Det var inget ingen annan hade gjort.

Vi öppnar om tre dagar.

Det är smutsigt.

Titta. Titta på de här fönstren.

När de har smakat på min jordgubbs–
tårta ser de inte ut genom fönstret.

–Tycker du att vi ska ändra namnet?
–Vad ska vi kalla det?

Palatset.

Hälsa hans höghet
att vår korrespondens är slut.

Jag tror att brevet är från...
fru Francatelli, ers höghet.

Kan du inte bättre?

Lämna oss ifred.

–Du verkar ur gängorna, Drina.
–Kan du klandra mig?

Albert är Gud vet var.

Och den enda som kunde ordna mitt hår
har lämnat mig för att gifta sig.

Det är hopplöst.

Oroa dig inte, Drina.

Jag ska aldrig överge dig.

Kan ni inte ge honom någon medicin?

Han var ute och lekte igår kväll
och ville inte gå till sängs.

–Varför räddar Herren mig då min...?
–Jag beklagar. Er son har kolera.

Vi vet inte varifrån det kommer
bara att det går fort.

Kommer ni ihåg
vem han var tillsammans med igår?

Vad pratar ni om?

Kan ni säga var han hade varit
innan han kom hem igår kväll?

Vill ni att er sons liv
ska betyda något?

Om ni hjälper mig att hitta orsaken
har han inte dött förgäves.

Låt mig...

William har varit på skolan
i två månader nu.

Jag kan kanske besöka honom.

Är du fäst vid det här halsbandet?

Kom ihåg...

...att allt du är fäst vid...

...tillhör mig.

Hennes Majestät Drottningen.

Oudhs konung gratulerar
till prinsessan Louises födelse.

Premiärminister, man har bett mig stå
som universitetskansler i Cambridge.

Ursäkta mig.

Ni blir en stor förbättring. Hertigen
av Gloucester kunde inte hålla tyst.

Det finns mycket att göra. I Bonn
studerade vi alla naturvetenskaperna.

–I Cambridge är det bara klassiker.
–Homeros och Virgilius formade mig.

Jag har förstått att ni studerade
på Magdalen College?

Ni bör kanske lära er namnen innan
ni talar om vad de ska studera, sir.

–Det uttalas Magdalen, sir.
–Tack.

Universitetskansler är en hederspost
utan verkställande makt, sir.

–Cambridge är inte för innovation.
–Desto viktigare uppgift.

Oroa er inte för era plikter här.
Jag stöttar Victoria.

–Jag hoppas att Cambridge är redo.
–Tack.

Jag använde chartistbanderollerna.
Det finns inget behov av dem nu.

Cuffay har blivit förflyttad.

Allt känns overkligt ibland.

Du gjorde dem vackra.
Jag ska återgälda det.

Du gör mig en tjänst. Jag har inte
mycket att göra sedan du slutade.

–Jag är orolig för allt det här.
–Du har varit orolig efter palatset.

–Har något hänt?
–Inget att oroa er för.

Premiärministerns min säger annat.

Jag blev just informerad
om kolerasmitta i Soho.

Vi trodde att det var enstaka fall.
Vi gör allt vi kan.

Vi stänger stadens begravningsplatser
till förmån för landsbygden–

–för att förhindra...överbelastning.

Ska problemet sopas undan?
Vi bör väl söka orsaken?

Lovvärt, sir. Men som politiker
kan vi inte ödsla tid på villospår.

Vi måste lugna allmänheten.

Det sista vi behöver...

...är vagnar fulla med döda barn
utanför begravningsplatser.

Jag vill inte
att gästerna hör det här.

Miss Lind kan kanske
ge oss ett dakapo?

Varför får jag inte göra skillnad?

Jag behöver dig här, Albert.
Lämna London nu?

Skulle din närvaro bota de sjuka?

Dina företrädare trodde på skrock,
men det här är 1800–talet!

–Du vet vad Skerrett betydde!
–Du tror att alla överger dig!

–Jag känner inte igen dig.
–Jag känner igen dig!

–Vad ska det betyda?
–Jag glömde din värme.

Din generositet håller ihop landet.

Jag är drottning, Albert!
Vad är det du inte förstår?!

Jag kan bara försäkra er om att
alla försiktighetsåtgärder vidtas–

–för att stoppa
den här hemska smittan.

Det här är det tredje och
mest förödande utbrottet av kolera–

–som har härjat på Londons gator
de senaste fem åren.

Det har dött 127 personer–

–på bara tre dagar
på en enda gata i Soho.

Det är 800 meter härifrån.

Jag kan bara upprepa–

–att vi sätter in
alla motmedel vi känner till.

Och nu ska hans kungliga höghet
och förhoppningsvis snart kansler–

–säga några ord.

Tack. På mitt universitet i Bonn–

–var man inte rädd
för att utmana traditionerna.

Vi bör sträva efter en framtid
byggd på vetenskap och förnuft.

Den hemska sjukdomen
som nu orsakar lidande måste stoppas.

Det sker bara om institutioner
som den här ställer rätt frågor.

Ni löser säkert
era meningsskiljaktigheter.

Vet du varför jag ägnar
så mycket tid vid det här pianot?

Min make sålde mitt i Langenburg
för att betala sina spelskulder.

Jag vet knappt något
om ditt liv i Tyskland.

När jag kom hit trodde jag inte att
vi skulle förstå varandra som förr.

Mitt liv hade blivit mörker–

–medan ditt var...så fullt av ljus.

Men vi har kanske
mer gemensamt än jag trodde.

Jag förstår smärtan
i ett dystert äktenskap.

Vi har alltid grälat...

...men tidigare förde det
oss närmare varandra.

Han är förbittrad över att jag tog
honom från Osborne – hans skapelse.

–Tror du att han försöker hämnas?
–Det är ett starkt ord.

Det är kanske rätt ord.

Inga sysslor gav materiella framsteg
förrän vetenskapen–

–började tillämpas på dem.

Bravo!

Tack för er syn på vår utbildning,
ers kungliga höghet.

Cambridge har gett världens
skarpaste hjärnor i mer än 600 år–

–utifrån kursplaner grundade
på teologi och historiska lärdomar.

Föreslår ni till exempel att vi
ska lära ut Charles Lyells kätteri–

–om att världen
inte skapades på sju dagar?

Utlänningar. De för med sig den.

Det första fallet var
på ett sjömanshärbärge.

Nonsens. Det giftiga smittämnet
minskar när Covent Garden har stängt.

Det enda botemedlet är
att folk behåller fattningen.

–Är vi säkra här i palatset?
–Har är ni mycket skyddade.

Luften är ren runt palatset–

–men utanför det är risken
att utsättas för det alltför stort.

Föreslår ni karantän?

Som er premiärminister råder jag er
att stanna här tills smittan är över.

Vad är det för förebild
att gömma sig?

Ni behöver inte visa er. Ni kan
utlysa en dag av botgöring med fasta.

–Skulle det stärka folket?
–Nej.

–Dr Snow?
–Har ni en annan teori om smittan?

Jag...

Ja?

Utan bevis kan jag inte ge er svar.

Och då jag saknar bevis
har jag inget svar–

–ers majestät.

BRYGGERI

–Vad önskas?
–Har ni öppet trots koleran?

–Vad angår det er?
–Jag har patienter på gatan.

–Mina mannar mår bra.
–Märkligt.

Enkelt – inga kvinnor,
inga utlänningar och mycket öl.

–Här, huset bjuder.
–Nej tack.

Som ni vill. Jag anser det vara
den bästa medicinen.

Russell har varit ohjälpsam.

Jag har hört rapporterna
i parlamentet och vill agera.

Organisera ett sjukhusbesök.

Jag är utrikesminister.
Kontakta hälsovårdskommissionären.

Han kommer att humma
och tala om infektionsrisken.

Ni, däremot, har aldrig stött på
en regel ni inte vill bryta mot.

Ni låter som min fru.
Är ni inte rädd för smittan?

Lord Palmerston, om ett av mina barn
var sjukt skulle jag inte fjärma mig.

Jag förstår. Jag ska organisera det.

Tomtarna i hälsovårdsstyrelsen
lär få ett utbrott.

Inte om vi inte säger något.

Ers nåd.

Från hertigen.

–Be om min vagn. Jag är inkallad.
–Ni är väl försiktig?

Er make föredrar nog att ni stannar
här tills smittan är över.

–Jag kan inte säga nej till honom.
–Omständigheterna motiverar det.

Ska jag meddela honom
att ni stannar här?

Är han på sin klubb om inte hemma?

Jag gör två stärkande medel
för kvinnor i er situation.

Det här gör underverk för damer
som gärna välkomnar en liten.

Och så har jag det här...

...för dem som inte gör det.

–Vill du ha en överraskning?
–Det beror på.

–Är den glad?
–Ja.

–Men du måste ha tålamod.
–Varför då?

För att du måste vänta i nio månader.

–Ja?
–Ja.

Det var menat för att roa.
Ni har ju längtat.

–Ers nåd, jag har ett meddelande.
–Jag förstod inte.

–Meddelande, ers nåd.
–De talar nästan ett annat språk.

Hennes nåd meddelar
att hon stannar kvar på palatset.

Påminn hertiginnan om
att det var en order.

Jag förväntade mig inte ett svar.
Hon ska åka genast.

–Är ni säker på att ni vill göra det?
–Det handlar om plikt, inte vilja.

Ursäkta mig, fröken.

Hjälp mig, sir.

Rakt fram, ers höghet. Däråt.

Det är en hemsk sjukdom, ers höghet.

Vad är det för ljud?

Jag fann henne på golvet i Parthenon
i Aten. Hon hade ramlat ur boet.

Jag har haft henne ända sedan dess.

–Är ni inte rädd att bli biten?
–Hon har aldrig det.

Och patienterna
har aldrig smittat mig.

–Ni tror inte på smittämne i luften?
–Då hade jag varit död nu.

Vad tror ni orsakar det?

Jag vet bara att sjukdomen
hör ihop med fattigdom och smuts.

Det måste finnas något jag kan göra.

Ett bidrag? Filtar?

–Läkarstyrelsen har teorier.
–Sagor.

Det kommer bara en läkare.

En tystlåten man som stammar.
Jag hoppas att han kan stoppa det.

Tack ska ni ha.

–Vad heter ni?
–Florence Nightingale, ers höghet.

Lyells arbete är spännande.

Om fossilerna är från olika tid...

Sir, ni bör veta
att gentlemannen Powis–

–som var så tydlig under middagen,
har beslutat att kandidera mot er.

–Har det hänt tidigare?
–Nej, men en utlänning är nytt.

Och en tysk dessutom.

Tack.

Mamma!

–Mamma!
–Älsklingar...

–Kom hit.
–Vi har saknat dig.

Vad är det, mamma? Är det mitt fel?

Nej, älskling.

Jag är bara så glad åt att se dig.

Är du inte glad åt att se mig?

Kom, gå in igen.

Å, Victoria. Min stackars syster.

–Det fanns inget jag kunde göra.
–Du är så hård mot dig själv.

Hertiginnan, det är er tur.

Ers nåd...

Hertigen bad mig meddela er att
han inte till fullo håller med er.

Jag förstår.

Jag kan låta honom veta
att det är en kunglig order.

Tack, men jag löser det hela själv.

–Jag gick till kyrkan.
–Och sedan?

–Till mitt apotek.
–Var är det?

I Soho, tvärgata till Broad Street.

Och efter arbetet?

Mrs Arbuthnot,
jag behöver några svar till.

–Ni är det enda fallet utanför Soho.
–Jag besökte min syster.

–Är hon sjuk?
–Nej.

–Vilken väg tog ni hem?
–Den vanliga.

Marshall Street, Broad Street...

Man kan ta dricksvatten vid pumpen.

Det är till mina stärkande medel.

Sluta använda den pumpen! Sluta!

Vad gör ni?!

Hem, hem, ljuva hem

Inget är som hemma

–Hur länge har du stått där?
–Länge nog.

–För vad då?
–För att jag ska slippa städa.

Det var därför jag gifte mig med dig.

Det är perfekt.

–Hej! Är jag sen?
–Hedersgästen är aldrig sen.

Mr Brodie! Ni är väl hungriga? Det är
mycket inför öppnandet imorgon.

Jag vill träffa
den unga herrn från Yorkshire.

Dr Snow?

Han som knappt fick ihop en mening?

Ni bör veta att han uppfattas
som excentrisk av etablerade läkare.

Kalla hit honom genast.

Joseph!

Jag... Jag behöver lite sigillack.

Ers nåd, det gläder mig
att ni är kvar.

Drottningen är den enda kvinnan
han inte rår på.

Ni var inte vid middagen.
Det var mycket tyst.

Är min röst så hög?

När det är det enda jag kan höra.

Jag fattar knappt att jag är här
under mitt tak med min vackra hustru–

–och med en liten Francatelli på väg.

Länge leve Francatellis hus!

Jag vill föreslå en skål
för Charles Francatelli–

–som inte lyssnade
när jag sa "omöjligt".

Vi har kanske lämnat palatset–

–men han är en kung.

–Hälsa.
–För hälsa!

Ursäkta mig...

–Det här var utsökt.
–Förtjusande tal.

Powis som kansler!

Lord Palmerston...jag visste inte
att ni var i Cambridge.

Jag tänkte friska upp min Ovidius.

Som utexaminerad röstar jag.
Universitetet är viktigt för mig.

Och för landet.

Här kommer det, älskling.
Allt som du vill ha det.

Förlorade ägg, fattiga riddare och...

–Vad ska barnet heta?
–Vi har gott om tid för det.

Victoria om det blir en pojke,
Albert om det blir en flicka.

Nej, det är inte rätt.

–Victoria om det blir en flicka...
–Nancy?

Nancy...

Vad gör du? Vi måste upp
innan mr Penge ser oss.

Vi är inte på palatset längre.

Te?

Jag tro...

–Jag trodde att...
–Låt mig.

Det var allt.

Tala inför folk
har alltid varit svårt för mig.

Knepet jag har hittat är...
att låtsas att jag talar till Islay.

Islay lyssnar på alla mina ord.
– Eller hur, Islay?

Ni sade...

Jag har varit säker en tid.

Det är inget i luften, utan vattnet.

Förorenat vatten, ers höghet.

Kvinnor och barn dricker mer vatten
och har dött i stort antal.

Män som arbetar på bryggerier drabbas
inte för att de bara dricker öl.

Men sedan har vi...

...det här fallet i Hampstead
där bara en kvinna hade drabbats.

Jag upptäckte att hon tog sitt vatten
från en pump på Broad Street.

Hon använde det
i sina stärkande medel.

Det är pumpen som sprider sjukdomen.

Det här beviset tror jag
kan stoppa farsoten.

Ursäkta.

Sir, vad heter kvinnan
som gör medlen?

Arbuthnot.

Rösterna har räknats.

Röster för greven av Powis – 837.

Röster för hans kungliga höghet,
prins Albert–

–953.

Grattis, ers kungliga höghet.

Tack. Men det gläder er säkert att
höra att jag inte tänker tacka ja.

De vill helt klart inte ha mig.

–Då gjorde jag resan förgäves.
–Röstade ni på mig?

Ja, jag blev själv förvånad.
De skulle nog kalla det konversion.

–Tänker ni som jag nu?
–Bara i fråga om koleran, sir.

Nej...

Gör något. Gör något!

–När började det?
–Tidigt imorse.

Jag trodde att det hade
med barnet att göra.

Barn?

Kära Skerrett...

Ska jag sätta upp ert hår,
ers höghet?

–Jag har mitt eget palats nu.
–Ja, det har du.

Det är praktfullt.

Victoria...om det blir en flicka.

Jag kan inte tänka mig en större ära.

Charles!

Cambridgeuniversitets kansler.

Jag gratulerar, Albert.

Det skulle ha varit en formalitet.

Det blev i stället...
en förödmjukelse.

–Men du vann.
–Knappt...

Jag borde ha lyssnat på Victoria.

Det räcker inte att vara den rätta.
Man måste även vinna folks stöd.

Kommer du ihåg...

...när jag talade om vad jag hette?

Det var då jag visste.

Jag med.

Hela den tiden...
kunde vi ha varit tillsammans.

Vänta bara.

Allt det här...

...blir en succé.

Inte utan dig.

Jag borde ha gift mig
med dig tidigare.

Det varade inte länge...

...men det betydde allt.

Nancy.

Nancy?

Jag vet att jag lämnade er
när ni behövde mig som mest.

Jag...

...öppnade aldrig hennes brev.

Du kunde inte veta.

Jag ville så gärna stanna
vid er sida...

...men mitt hjärta förde mig
till mitt nya liv.

Jag hoppas att ni ska godta
min framtid med mr Francatelli–

–som ni godtog mitt förflutna.

Abigail, som ni har träffat,
rekommenderar jag på min plats.

Er underdåniga tjänare,
mrs Charles Francatelli.

Text: Hans Sjölund
www.sdimedia.com